Skolverket

Anpassa prov i grundskolan

För elever med funktionsnedsättningar eller med läs- och skrivsvårigheter kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet.

Du som lärare behöver planera anpassningen av proven utifrån elevens förutsättningar. Rektorn beslutar om anpassningar, men kan också delegera beslutet till dig som lärare. Det krävs inte att eleven har en formell diagnos för att få göra nationella prov på ett anpassat sätt. Som stöd finns exempel på anpassningar i lärarinformationen till respektive prov. Skolverket kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall.

Film: Hur funkar nationella prov för elever med funktionsnedsättningar (tid 3:42)

I filmen träffar du Jens Anker-Hansen som övergripande berättar om hur nationella prov funkar för elever med funktionsnedsättningar.

Att genomföra nationella prov med elever med funktionsnedsättning

För en elev med funktionsnedsättning kan provet behöva anpassas på olika sätt i samband med genomförandet. Det är skolans rektor som beslutar om anpassning, men hon eller han kan delegera den här beslutanderätten till läraren.

Det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de kunskaper och de förmågor som respektive delprov avser att pröva. Beslut om anpassningar behöver därför föregås av en omsorgsfull analys där skolan tar hänsyn till elevens förutsättningar och vad provet prövar. En elev behöver inte ha en formell diagnos för att skolan ska kunna ta beslut om anpassning av provgenomförandet.

Inför ett beslut om anpassning är det också viktigt att läraren informerar eleven och eventuellt elevens vårdnadshavare om vad anpassningen innebär och hur provet kommer att bedömas.

I lärarinformationen finns exempel på anpassningar

En anpassning kan till exempel vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för en elev med funktionsnedsättning. I lärarinformationen till provet finns exempel på anpassningar.

Elever med funktionsnedsättning kan ha åtgärdsprogram som anger att eleven får använda sig av hjälpmedel i undervisningen. Rektorn kan besluta att eleven får använda samma typ av hjälpmedlen under nationella provet om provet fortfarande prövar det som det är avsett att pröva.

Bedömning

Det är viktigt att eleven i god tid före provtillfället får veta om anpassningarna påverkar bedömningen. Eleven behöver förstå provets syfte och vad som prövas i provet. Det är viktigt att du som bedömer resultatet känner till konsekvenserna av att anpassa provet och hur resultatet i så fall kan användas.

Möjlighet att undantas från att genomföra ett delprov

De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev undantas från att genomföra ett delprov eller ett prov.


Mer om anpassningar av prov i olika ämnen

På respektive provinstitutions webbplats kan du läsa mer om anpassning vid genomförandet av de nationella proven.

Nationella prov i årskurs 3

Matematiklänk till annan webbplats

Svenska och svenska som andraspråklänk till annan webbplats

Nationella prov i årskurs 6

Engelskalänk till annan webbplats

Matematiklänk till annan webbplats

Svenska och svenska som andraspråklänk till annan webbplats

Nationella prov i årskurs 9

Engelskalänk till annan webbplats

Matematiklänk till annan webbplats

Svenska och svenska som andraspråklänk till annan webbplats

NOlänk till annan webbplats

SOlänk till annan webbplats

Att genomföra nationella prov med elever i läs- och skrivsvårigheter

Prov i svenska och svenska som andraspråk

Läs- och skrivsvårigheter kan ta sig uttryck på många olika sätt och påverka färdigheterna att avläsa och tolka text. Läsförståelseproven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6 prövar avkodning och förståelse av text. I årskurs 9 förutsätts att eleven har utvecklat förmågan att avkoda och förstå text och eleven kan därför få lyssna till texterna i delprovet, som anpassning. Men i årskurs 3 och 6 innebär en sådan anpassning att provet inte längre prövar det som provet är avsett att pröva.

Gör anpassningar som innebär att provet fortfarande prövar rätt saker. Vanliga anpassningar är förlängd provtid eller uppdelning av provet på flera tillfällen.

Anpassa genomförandet

Alla elever med läs- och skrivsvårigheter behöver inte samma anpassningar eller att få lyssna på texterna. I lärarinformationen finns exempel på olika anpassningar.

Göra läsförståelseprov utan anpassning

Eleven kan genomföra delproven enligt anvisningarna. Förvissa dig då om att eleven verkligen har förstått vad som prövas, varför och vilken roll resultatet kommer att spela för bedömningen och betyget. Resultatet speglar då elevens färdighet utan hjälpmedel. Komplettera resultatet från det nationella provet med andra typer av bedömningar för att få en bred bild av elevens läsförståelse.

Inte göra delprovet alls

De nationella proven är obligatoriska, men om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver göra ett prov. Det är då viktigt att ta hänsyn till att eleven kan känna sig särbehandlad, men också till att eleven kan tycka att provet är omöjligt på grund av funktionsnedsättningen.

Mer om delprov som prövar läsförmågan i svenska och svenska som andraspråk

Läroplanen ligger till grund för de nationella proven i grundskolan. Proven konstrueras utifrån kursplanernas syften och centrala innehåll, och bedömningen utgår från kunskapskraven i kursplanerna.

Delproven som prövar elevernas läsförmåga i grundskolans nationella prov utgår från att avkodning och läsförståelse följs åt. Att kunna läsa innebär att både kunna avkoda och förstå. En elev som kan avkoda, förstå och tolka en text har därmed förutsättningar att kunna återge och använda sig av innehållet i en text.

I kunskapskraven för årskurserna 3, 6 och 9 används begreppen läsa med flyt,lässtrategier och läsförståelse för att beskriva elevers läsförmåga. I de nationella proven för grundskolan betyder läsa med flyt att eleverna använder ortografisk helordsläsning som avkodningsstrategi. Vidare omfattar begreppet lässtrategier både strategier för avkodning och förståelse och i begreppet läsförståelse ingår både avkodning och förståelse. I de olika proven konkretiseras sedan de olika begreppen ytterligare.

Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 3

Elevernas läsförmåga prövas med stöd av fyra olika delprov i ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3.

I två delprov prövas förmågan att själv kunna läsa och förstå en berättande text och en faktatext, genom att eleverna använder sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse. Med stöd av ett antal flervalsfrågor prövas två olika typer av läsförståelse:

  • Uppmärksamma och återge explicit uttryckt information
  • Tolka och integrera idéer och information

Ett tredje delprov prövar elevernas högläsning av den inledande berättande texten i enskildhet med läraren. I denna del använder eleverna sig av såväl lässtrategier för avkodning som förståelse.

Eleven kan

  • läsa ut ord och meningar relativt obehindrat med hjälp av ortografisk helordsläsning (läsa med flyt),
  • korrigera sig själv vid behov genom att läsa om enstaka ord eller meningar (avkodning),
  • utnyttja ljudningsstrategin vid behov och/eller stanna upp vid vissa ord för att se hur de ska avläsas (avkodning),
  • återge huvuddragen av händelseförloppet i den lästa texten (läsförståelse).

Slutligen prövas i ett fjärde delprov elevernas läsförståelse i form av ett kort textsamtal i direkt anslutning till elevernas individuella högläsning. I detta delprov prövas förmågan att muntligt kommentera och föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texten samt relatera detta till egna erfarenheter.

Så prövas elevernas läsförmåga i de nationella proven i årskurs 6

Ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 prövar elevernas läsförmåga i två delprov, där olika texttyper ingår.

De två delproven prövar elevernas förmåga att själva kunna läsa och förstå berättande text och sakprosatext, genom att såväl lässtrategier för avkodning som förståelse används. Med stöd av flervalsfrågor och öppna frågor prövas fyra olika typer av läsförståelse:

  • Hitta efterfrågad information
  • Dra enkla slutsatser
  • Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera
  • Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag

Likheter och skillnader i läsproven

I årskurserna 3, 6 och 9 prövas elevernas läsförmåga med stöd av de gemensamma begrepp som kursplanerna anger. Progression i proven syns dels i val av texter, frågeformuleringar och kravnivåer, dels i hur begreppen läsa med flyt och läsförståelsetolkas.

I provet för årskurs 3 prövas elevernas grundläggande läsförståelse genom att de själva läser bekanta och elevnära texter. Dessutom prövas om de kan läsa en del av en text i huvudsak flytande där även andra former av lässtrategier för avkodning utnyttjas.

För provet i årskurs 6 innebär läsa med flyt att eleverna har tillägnat sig en automatiserad avkodning. Det gör att elevernas läsförståelse i denna årskurs prövas genom att eleverna själva läser längre texter där en automatiserad avkodning krävs för förståelse och tolkning av texterna.

I ämnesproven i årskurs 9 prövas läsförmågan i ett av delproven. I första hand prövas bearbetning och analys av den lästa texten snarare än avkodning eftersom eleven förutsätts ha utvecklat förmågan att avkoda och förstå text. En enskild elev i årskurs 9 kan därför, som anpassning, få lyssna till texterna som ingår i delprovet i stället för att läsa dessa själv om det bedöms nödvändigt utifrån elevens behov och förutsättningar.

Proven i årskurserna 3 och 6 har både en summativ och en formativ funktion. De är en avstämning av elevens kunskaper men ger också en information inför den fortsatta undervisningen för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Provresultaten kan också utgöra underlag vid planering av resursfördelning och fortbildningsbehov. Proven kan användas tillsammans med andra test/diagnoser för att avgöra vad som gagnar den enskilda eleven bäst. Däremot har provet i årskurs 9 för den enskilda eleven främst en summativ funktion då det görs i slutet av den obligatoriska grundskolan och därmed inte i någon större utsträckning leder till en framåtsyftande planering för den enskilda eleven.

I årskurs 6 och 9 görs en sammanvägning av delprovsresultaten till ett provbetyg. I årskurs 3 sammanvägs inte delproven till ett enda provresultat. Däremot utgör delproven var för sig viktiga kunskaper för läraren om var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling i slutet av årskurs 3.

Prov i engelska

Läs- och skrivsvårigheter kan uttrycka sig på olika sätt för olika elever. Det går inte att generellt säga att alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har samma behov av anpassningar. Rektorn beslutar om anpassningar av nationella prov.

Nationella prov i årskurs 6

Delprov B, Reception (Reading and Listening), i årskurs 6 består av två delar, B1 och B2. Del B1 (Reading) prövar elevens förmåga att förstå och tolka enkla engelska texter från olika medier, skriftliga instruktioner och beskrivningar. Del B2 (Listening) prövar elevens förmåga att förstå och tolka tydligt talad engelska, muntliga instruktioner och beskrivningar.

Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.

Anpassningar av nationella prov i årskurs 6 (nafs.gu.se)länk till annan webbplats

Nationella prov i årskurs 9 och i gymnasieskolan

Delprov B, Receptive Skills, i årskurs 9 i är uppdelat på B1 Focus: Reading och B2 Focus: Listening. B1 prövar reception med fokus på läsförståelse, det vill säga förståelse av skriven engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att läsa på olika sätt och med olika syften. B2 prövar reception med fokus på hörförståelse, det vill säga förståelse av talad engelska samt förmågan att tolka innehållet och därmed förmågan att lyssna på olika sätt och med olika syften.

Läs mer om vilka anpassningar som kan göras i lärarinformationen till provet. Du hittar även informationen på lärosätets webbplats.

Anpassningar av nationella prov i årskurs 9 (nafs.gu.se)länk till annan webbplats

Möjlighet att undantas från delprov

Om det finns särskilda skäl kan rektorn besluta att en elev inte behöver genomföra ett nationellt prov eller delprov som ingår i ett sådant prov. Det finns då en risk för att eleven kan känna sig särbehandlad eller exkluderad.

Frågor och svar

Ja, i vissa ämnen.

Matematik

Du som lärare kan hjälpa eleverna genom att läsa delar i alla prov i matematik. Skolan kan också beställa proven i matematik i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) och i gymnasieskolan som inlästa ljudfiler på usb eller cd-skiva. Du kan också använda kopior med större text, men prov som är tryckta på papper får inte överföras till digitalt format, eftersom det ökar risken för spridning.

Biologi, kemi, fysik, geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap

Skolan kan också beställa proven i NO och SO i årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) som inlästa ljudfiler på usb eller cd-skiva. Du kan också använda kopior med större text, men prov som är tryckta på papper får inte överföras till digitalt format, eftersom det ökar risken för spridning.

Svenska och svenska som andraspråk

I årskurs 3 och 6

I årskurs 3 och 6 (4 och 7 i specialskolan) ska eleverna i första hand läsa texterna själva i de delprov som prövar läsförmåga och läsförståelse. Om en elev lyssnar till texterna vid själva provtillfället, prövar provet inte elevens kunskaper mot kunskapskravet i samma utsträckning. Då kan du som lärare inte längre använda resultatet som stöd för din bedömning och betygssättning.

Du kan däremot anpassa proven så att de fortfarande prövar läsförmågan. Det här kan till exempel göras genom att du delar upp texten i flera korta delar som eleven läser med en kort paus mellan, förstorar texten eller att låta eleven läsa texten högt enskilt med läraren i uppdelade etapper. Fler exempel på anpassningar finns i lärarinformationen till proven.

I årskurs 9 och gymnasieskolan

I årskurs 9 (årskurs 10 i specialskolan) och i gymansieskolan följer en cd-skriva med provet. Där finns inlästa texter som eleven kan lyssna till.

Engelska

Som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter finns en inläsning av den långa text som ingår i delprov B1 – Focus: Reading. Eftersom läs- och skrivsvårigheter kan ta sig uttryck på flera olika sätt är det viktigt att läraren gör en individuell bedömning av om eleven har behov av att lyssna på den långa texten som stöd för läsningen. Den inspelade texten ska spelas upp av läraren och inte lämnas över till eleven.