Studie- och yrkesvägledare i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola
Här hittar du som är studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan information och stöd som du kan använda arbetet med Gy25.
Gy25 och din roll som studie- och yrkesvägledare
Du som studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan behöver, förutom att ha kunskap om olika program och inriktningar, ha kunskap om övriga förändringar som gjorts.
Sammanfattning av förändringar i Gy25
- Gy25 gäller från 1 juli 2025.
- Hantverksprogrammet har upphört.
- Ett nytt program, frisör- och stylistprogrammet har startat med inriktningarna barberare, frisör och hår- och makeupstylist.
- Florist-, glashantverk-, finsnickeri-, guldsmed och design- samt sömnadstekniska utbildningen är några av de nya riksrekryterande utbildningar med egna examensmål. För att få starta en riksrekryterande utbildning med eget examensmål krävs det att huvudman ansöker om utbildning (avvikelse) och att huvudman får bifall på sin ansökan.
- Estetiska programmet har fått ytterligare en inriktning: modedesign.
- Två av bygg- och anläggningsprogrammets inriktningar, anläggningsfordon och mark och anläggning har slagits samman till inriktningen mark och anläggning.
- På samhällsvetenskapsprogrammet har inriktningen medier, information och kommunikation bytt namn till medier, journalistik och kommunikation.
- Två program i den anpassade gymnasieskolan har bytt namn.
- Programmet för fastighet, anläggning och byggnation som har bytt namn till programmet för fastighet och byggnation
- Programmet för administration, handel och varuhantering har bytt namn till programmet för handel och service
Ämnesplaner och program i Gy25
Här hittar du beslutade examensmål, programmål, ämnesplaner och programstrukturer för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Gymnasieskolan
Sök efter ämnesplaner för gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och examensmål 2025
Anpassade gymnasieskolan
Ämnesområdesplanerna ingår inte i uppdraget från regeringen. Skolverket planerar att se över ämnesområdesplanerna under 2025.
Sök efter ämnesplaner för anpassade gymnasieskolan 2025
Sök efter programstrukturer och programmål för anpassade gymnasieskolan 2025
Gymnasieexamen
För en examen från ett högskoleförberedande program ska eleven ha läst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 3 eller svenska som andraspråk, nivå 3, engelska, nivå 2, matematik, nivå 1b eller 1c samt ett godkänt gymnasiearbete.
För en examen från ett yrkesprogram ska eleven ha läst minst 2 500 poäng varav 2 250 ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska, nivå 1, eller svenska som andraspråk, nivå 1, engelska, nivå 1 och matematik, nivå 1a. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.
Källor: 16 kapitlet 26–28 §§ skollagen och 8 kapitlet 4–7 §§ gymnasieförordningen
Gymnasiebevis
Ett gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola ska det framgå
- vilken studieväg som beviset avser,
- vilka ämnen och i förekommande fall gymnasieämnen beviset avser i enlighet med vad som anges i 22 b §,
- i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
- om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola
- och vad det i så fall har innehållit,
- om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program,
- omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
- på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter som eleven har utfört där,
- en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det, och
- att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.
Källor: 19 kapitlet 27 § skollagen och 8 kapitlet 22 a–22 b §§ gymnasieförordningen
Gymnasieexamen som innehåller både betyg i ämnen och i kurser
En gymnasieexamen kan, utöver betyg i ämnen och nivåer i dessa ämnen, innehålla betyg i kurser från Gy11. Ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfattar bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.
För att betyg på kurser från Gy11 i vissa ämnen (svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska) som är särskilt föreskrivna i gymnasieförordningen ska kunna ingå i stället för betyg i ämnen från Gy25 har Skolverket föreskrivet möjligheten att byta ut dessa i en examen i SKOLFS 2025:22.
Även andra kurser än de som föreskrivs i SKOLFS 2025:22 kan ingå i en examen. Hur elevens individuella studieplan kan planeras utifrån detta behöver bedömas i det enskilda fallet.
Källor: ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 6–7 lag (2022:147) om ändring i skollagen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 6–7 förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen samt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:22) om innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser
När kan blandexamen bli aktuellt inom gymnasieskolan?
Huvudregeln är att en elev som påbörjat sina studier före den 1 juli 2025 ska fortsätta sina studier i det kursutformade systemet, och att en elev som påbörjar utbildning efter den 30 juni 2025 ska studera i det ämnesutformade Gy25.
En elev kan dock i vissa fall få både kurs- och ämnesbetyg under sin studietid. Det kan till exempel gälla en elev som har gått ett introduktionsprogram och har kursbetyg med sig därifrån som sedan börjar ett nationellt program efter den 30 juni 2025.
Ett andra exempel kan vara elever som har påbörjat sin utbildning på ett nationellt program inom det kursutformade systemet men som byter program och som . på grund av detta måste läsa om det första året i gymnasieskolan efter att bestämmelserna om ämnesbetyg har börjat tillämpas.
Ett tredje exempel kan vara att eleven har gjort ett studieavbrott, ej studieuppehåll (se mer under respektive rubrik om studieuppehåll och studieavbrott), och sedan påbörjar sina studier igen. Då påbörjar eleven en ny utbildning som ska genomföras enligt regelverket i Gy25.
Slutligen kan en elev också ha läst och fått betyg i gymnasiekurser i grundskolan.
Källor: ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–3 lag (2022:147) om ändring i skollagen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–3 förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2025:22) om innehållet i en gymnasieexamen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som utöver betyg i ämnen innehåller betyg på kurser samt proposition 2021/22:36 Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper, sidan 112.
Utformning av betygsdokument
Föreskrifter som rör utformningen av betygsdokumenten som berör gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är nu beslutade och publicerade. De dokument som berörs är:
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av examensbevis efter nationella program i gymnasieskolan SKOLFS 2011:145 (senaste lydelse).
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av gymnasieintyg efter introduktionsprogram i gymnasieskolan SKOLFS 2011:147 (senaste lydelse).
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av studiebevis efter nationella program i gymnasieskolan SKOLFS 2011:148 (senaste lydelse).
- Skolverkets föreskrifter om utformningen av gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan SKOLFS 2013:158 (senaste lydelse).
Exempel på examensbevis i gymnasieskolan pdf, 112 kB.
Relationslistan och planeringsstödet
Relationslistan - motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11/Gyan13-Gy25)
Skolverket reglerar i vilka fall kurser enligt de ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025 motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner som gäller för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Bilaga 1 gäller för gymnasieskolan samt komvux på gymnasial nivå. Bilaga 2 gäller för anpassade gymnasieskolan samt komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Föreskrifterna omfattar all gymnasial utbildning.
Relationslistan - motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11-Gy25)
Planeringsstöd för studieplanering
Skolverket har utformat ett planeringsstöd för att kunna visa på hur kurser (Gy11/Gyan13) och ämnesnivåer (Gy25) som inte är motsvarande ändå förhåller sig till varandra. Planeringsstödet är inte tvingande utan är endast tänkt att vara ett stöd för studieplanering.
Planeringsstödet är indelat i följande kategorier:
- Kategori 2: Kurs och nivå i ämnet har till viss del motsvarande innehåll
- Kategori 3: Ingen motsvarighet finns
- Kategori 4: Nytt innehåll
De kurser och ämnesnivåer som tillhör kategori 1 finns i Skolverkets föreskrifter om vilka kurser enligt ämnesplaner som motsvaras av nivåer i ämnen enligt ämnesplaner SKOLFS 2024:628.
Planeringsstöd för komvux på gymnasial nivå och gymnasieskolan xlsx, 80 kB.
Mer om planeringsstöd - Studie- och yrkesvägledare på komvux
Studieuppehåll, studieavbrott och läsa om nivåer
Vad gäller för elever som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2025 och gjort ett studieuppehåll?
En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands.
De elever som börjar sin utbildning i gymnasieskolan från och med hösten 2025 kommer att påbörja sin utbildning inom det ämnesutformade systemet och få ämnesbetyg. De elever som har påbörjat sin utbildning före hösten 2025 inom det kursutformade systemet ska fortsätta sin utbildning inom samma system och få kursbetyg.
Att eleverna ska gå färdigt sin utbildning i det gamla systemet betyder att det under en övergångsperiod kommer att finnas dubbla system i skolformerna. Från och med den 1 juli 2030 ska utbildningen dock fullföljas enligt de nya bestämmelserna om ämnesbetyg. Efter denna tidpunkt har eleverna alltså inte längre rätt att fortsätta i det kursutformade systemet.
Det finns särskilda bestämmelser för elever som har påbörjat sin utbildning på hantverksprogrammet före den 1 juli 2025 och som har haft ett studieuppehåll för studier utomlands. För dessa elever gäller att de, i stället för rätten att fullfölja den påbörjade utbildningen enligt 16 kap. 40 § skollagen, ska ha rätt att fullfölja utbildningen på motsvarande ny studieväg hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen.
Om den nya motsvarande studievägen inte anordnas hos den huvudman där eleven påbörjade utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja den motsvarande nya studievägen hos en annan huvudman som anordnar utbildningen.
Källor: 16 kapitlet 37–40 §§ skollagen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–4 lag (2022:147) om ändring i skollagen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 5 lag (2023:354) om ändring i skollagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–4 förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen.
Vad gäller för elever som påbörjat studier i Gy11 och som gör ett studieavbrott
Om en elev gör ett studieavbrott och sedan återupptar sina studier på programmet igen, räknas det som att eleven påbörjar en ny utbildning. Om eleven påbörjat utbildningen i det kursutformade systemet och återupptar studierna efter den 30 juni 2025 ska eleven läsa enligt det ämnesutformade systemet, Gy25.
Eleven kan behålla sina kursbetyg från tidigare studier men kommer fortsättningsvis att få ämnesbetyg. Här behöver man anpassa den individuella studieplanen för att eleven ska få en relevant examen.
Källor: 7 kapitlet 10 § gymnasieförordningen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–3 lag (2022:147) om ändring i skollagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–3 förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen.
Vad gäller för elever som vill läsa om nivåer i ämnen i gymnasieskolan?
Huvudregeln är att om en elev inte har fått ett godkänt betyg i ett ämne på en viss nivå, har eleven rätt att läsa den aktuella nivån på nytt en gång. Har eleven slutfört samma nivå i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa nivån på nytt ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som påbörjar sin utbildning inom gymnasieskolan efter den 30 juni 2025 och som har fått betyg på en gymnasiekurs i ett visst ämne innan eleven påbörjade sin gymnasieutbildning har rätt att läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne. Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.
En elev som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 och sedan påbörjar en ny utbildning efter den 30 juni 2025, har rätt att en gång läsa en viss nivå i ett ämne som motsvarar en kurs som eleven redan har läst. Detta gäller dock endast om eleven inte har fått ett godkänt betyg på kursen. Har eleven slutfört en kurs i ett ämne två gånger och inte fått ett godkänt betyg får eleven läsa motsvarande nivå i motsvarande ämne en gång, om det finns särskilda skäl.
Om denne elev har med sig godkänt betyg på en gymnasiekurs ska eleven ha kvar sitt betyg i den kursen. Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på. En elev som sökt om till nytt program har inte rätt att fortsätta läsa kurser eftersom han eller hon påbörjar ett nytt program i den ämnesutformade gymnasieskolan.
En elev som har påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2025 men som har bytt studieväg eller av andra skäl har påbörjat en ny gymnasieutbildning efter den 30 juni 2025 får om det finns särskilda skäl läsa ämnen på nivåer som motsvarar kurser som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på.
Observera att det endast är till och med den 30 juni 2030 som övergångsbestämmelserna gäller. Efter det ska ett nivåbetyg även omfatta nivåer på lägre nivå som eleven har ett godkänt kursbetyg i.
Källa: 7 kapitlet 9 § gymnasieförordningen, ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 2–4 och 7 lag (2022:147) om ändring i skollagen samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 9–13 förordning (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen
Stödåtgärder som är specifika för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Betygssättning och betyget F i Gy25
Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.
När ett godkänt betyg (E, D, C, B eller A) sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Det innebär att om eleven får betyget F omfattar det endast den nivå i ämnet där det betyget sätts, och inte underliggande nivåer som eleven har godkända betyg i.
Eleven får i det fallet med sig två betyg: ett F på den högre nivån, men behåller samtidigt också det tidigare godkända betyget till och med den högsta avklarade nivån.
Oavsett om en elev har F eller inte på en lägre nivå, får eleven fortsätta sina studier på en högre nivå. Det gäller också om eleven har streck. Intentionen med ämnesbetygsreformen är att tidiga misslyckanden och sämre prestationer i ämnet tidigt i utbildningen ska få mindre konsekvenser för elevens slutliga betyg än tidigare.
Eleven får därmed längre tid på sig att nå ett godkänt betyg i ämnet. Det kan bidra till en minskad stress och ökad motivation.
Källor: 15 kapitlet 22 § skollagen, 16 kapitlet 37 § skollagen och 9 kapitlet 1 § gymnasieförordningen
Prövning
En prövning för betyg är en bedömning av en persons kunskaper i förhållande till de betygskriterier som finns i kursplaner eller ämnesplaner. En prövning kan även avse gymnasiearbetet eller komvuxarbetet.
Fler frågor och svar om prövning i gymnasieskolan
Precis som i dag gäller olika bestämmelser för prövning beroende på om man är elev eller inte i gymnasieskolan.
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan som läser enligt Gy11
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser, grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Det gäller om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.
Detta gäller fram till och med den 30 juni 2030.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen, 8 kapitlet 24 § (i dess lydelse enligt SFS 2020:443) gymnasieförordningen och ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 5 förordningen (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen.
Prövning för den som är elev i gymnasieskolan som läser enligt Gy25
En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.
En elev i gymnasieskolan har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått minst betyget E i grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 24 § gymnasieförordningen.
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan och prövar enligt Gy25
Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen och 8 kapitlet 25 § gymnasieförordningen.
Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan och har rätt att pröva i Gy11
Den som inte är elev i gymnasieskolan och som påbörjat utbildning inom gymnasieskolan före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning i en kurs enligt bestämmelserna i 8 kap. 24 och 25 §§ i den äldre lydelsen. Detta gäller bara vid en skolenhet som anordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.
Källor: 15 kapitlet 28 § skollagen, 8 kapitlet 25 § (i dess lydelse enligt SFS 2010:2039) gymnasieförordningen och ikraftträdande- och övergångsbestämmelser punkt 5 förordningen (2023:654) om ändring i gymnasieförordningen.
Arbetsplatsförlagt lärande – apl
Regelverket kring apl kommer inte att ändras utifrån Gy25 utan det som gäller i dag kommer även fortsättningsvis att gälla. Läs mer om arbetsplatsförlagt lärande nedan.
Behörighet och meritvärden till högre studier
Grundläggande och särskild behörighet till universitet eller högskola
Det här behövs för att få grundläggande behörighet till högskolan:
- En examen om minst 2 250 poäng (se ovan under Gymnasieexamen).
- Godkänt betyg (lägst E) i svenska, nivå 3 alternativt svenska som andraspråk, nivå 3 och i engelska, nivå 2 samt matematik, nivå 1a, b eller c.
Det är Universitets och högskolerådet (UHR) som ansvarar för föreskrifterna där grundläggande och särskild behörighet regleras. Skolverket har ett nära samarbete med UHR i dessa frågor.
När det gäller grundläggande och särskild behörighet finns det en motsvarighet mellan dagens ämnen och nivåer i dessa ämnen och tidigare kurser.
Källa: Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:7) om grundläggande behörighet och urval och universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2024:5) om särskild behörighet.
Relationslistan - motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11-Gy25)
Särskild behörighet för Yrkeshögskolan i Gy25
Särskild behörighet till olika utbildningar inom yrkeshögskolan tar respektive utbildningsanordnare fram. De kommer att behöva ange både kurser och ämnen som behörighetskrav då sökande kan komma från olika tidsperioder i utbildningssystemet.
Beräkning av meritvärden
Uträkning av meritvärdet utgår från samma principer som för Gy11. Varje ämnes totala poängomfattning multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas det med antalet poäng som eleven har i sin examen.
Detsamma gäller en så kallad blandexamen, innehållandes både ämnes- och kursbetyg. Varje betyg omfattar ett visst antal poäng som sedan multipliceras med värdet av betyget. Sedan delas den summan med antalet poäng som examen omfattar.
När det gäller betyget F så är det beroende av på vilken nivå betyget F är satt:
- En elev får betyget F i svenska, nivå 3 och har betyget E i svenska, nivå 1 och 2. Eleven får då räkna E på 200 poäng och F på 100 poäng i det genomsnittliga meritvärdet.
- Om eleven i stället har betyget F svenska, nivå 2 men får betyget E på svenska, nivå 3 då blir det 300 poäng med betyget E.
- Om eleven får betyget F i ett ämne som endast innehåller en nivå om 100 poäng då blir det 100 poäng F som ska räknas in i det genomsnittliga meritvärdet.
På antagning.se finns mer information om ansökan till högskoleutbildning.
Meritpoäng
Det är UHR som på regeringens uppdrag ansvarar för meritpoängen, samt vilka ämnen som ger meritpoäng. Det regleras i bilaga 3 i högskoleförordningen. För ämnen eller kurser som ger meritpoäng framgår det av Skolverkets föreskrifter gällande motsvarigheter mellan Gy11 och Gy25 vad dessa ämnen och kurser motsvaras av för ämne och nivå.
Högskoleförordningen, riksdagen.se
Relationslistan - motsvarande kurser och nivåer i ämnen (Gy11-Gy25)
Gy11 | Gy25 |
|---|---|
Moderna språk 3 | Moderna språk – fortsättning, nivå 1 |
Moderna språk 4 | Moderna språk – fortsättning, nivå 2 |
Moderna språk 5 | Moderna språk – fördjupning, nivå 1 |
Engelska 7 | Engelska, nivå 3 |
Matematik 2a/b/c | Matematik, nivå 2a/2b/2c |
Matematik 3b/c | Matematik fortsättning, nivå 1b/1c |
Matematik 4 | Matematik fortsättning, nivå 2 |
Matematik 5 | Matematik fördjupning, nivå 1 |
Nivåkoder och studievägskoder
Förklaring till Skolverkets koder för både nivåkoder och studievägskoder hittar du på sidan "Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning".
Skolverkets koder vid dokumentation av utbildning
Nivåkoderna finns i respektive ämnesplan men kan också hämtas via Syllabus API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner (Syllabus)
Studievägskoder kommer du åt via API för läroplaner, kurs- och ämnesplaner.
Studievägskoder för introduktionsprogrammen
Introduktionsprogrammen har inom Gy25 fått utvecklade studievägskoder utifrån bestämmelsen om introduktionsprogrammens syften i 17 kapitlet 3 § skollagen. Blivande elever ska redan när han eller hon söker till ett introduktionsprogram veta vad utbildningen syftar mot. Informationen om utbildningens syfte som skolan erbjuder ska finnas i den plan för utbildning som huvudmannen ansvarar för.
Tidsplan för material om Gy25
Under arbetet med implementeringen av Gy25 kan du ta del av filmer, guider och webbinarier som kan förbereda dig på förändringarna.
Film
Så blir gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux 2025, Gy25
Filmen beskriver Gy25 och modellen för ämnesbetyg. Filmen svarar bland annat på frågor om hur förändringarna kommer att bli för elever i de berörda skolformerna, hur det påverkar lärarnas arbete och vad rektorer behöver tänka på vid införandet av Gy25.
02:50
Frågor och svar
Exempel:
En elev genomgår en prövning i ett ämne som bara har en nivå, till exempel nivå 1 i ämnet entreprenörskap, 100 poäng. Om eleven klarar prövningen så får eleven betyg i ämnet entreprenörskap som omfattar nivå 1, 100 poäng.
En elev genomgår en prövning i ett ämne som har två nivåer, till exempel hållbar turism, nivå 1, 100 poäng, och nivå 2, 100 poäng. Eleven gör prövningen på nivå 2. Om eleven klarar prövningen på nivå 2 får eleven ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 och 2, alltså 200 poäng
En elev har betyget A i ämnet svenska som omfattar nivå 1 och nivå 2, men fick betyget F på nivå 3. Eleven gör en prövning på nivå 3 och får betyget E. Eleven får då betyget E i ämnet svenska, som omfattar samtliga tre nivåer, det vill säga 300 poäng.
De olika nationella programmens uppbyggnad och struktur utgår från att eleven läser sin treåriga gymnasieutbildning om 2 500, 2700 eller 2800 poäng med hänsyn tagen till den garanterade undervisningstiden för det aktuella programmet. Elevens individuella studieplan utgår från denna grundstruktur.
En ämnesplan i Gy25 är konstruerad så att den första nivån är starten på varje ämne och att de högre nivåerna bygger vidare med en progression från den lägre nivån i de fall det finns mer än en nivå i ämnet. Nivåerna har en progression där nivå 2 bygger vidare från nivå 1. Avsikten är inte att elever i gymnasieskolan ska börja läsa på en högre nivå.
Om en elev läser endast nivå 2 i ett ämne kommer eleven att få ett betyg som omfattar både nivå 1 och nivå 2 och som då måste rymmas inom elevens individuella studieplan. Detta gäller för samtliga ämnen där det är aktuellt. När eleven får betyg på den högsta nivån i ett ämne omfattar således betyget samtliga lägre nivåer i ämnet och de poäng som nivåerna omfattar. Dessa nivåer ska då finnas i den individuella studieplanen.
Senast uppdaterad 12 november 2025.