Meddelarskydd för anställda och uppdragstagare

Från den 1 januari 2027 stärks meddelarskyddet för anställda och uppdragstagare hos berörda enskilda huvudmän. Det innebär att personalen får en utvidgad rätt att lämna uppgifter för publicering.

En central beståndsdel i offentlighetsprincipen är meddelarskyddet, som i sin tur brukar anses bestå av meddelarfrihet, anskaffarfrihet, rätt till anonymitet, efterforskningsförbud och repressalieförbud.

Meddelarfriheten innebär att var och en har rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i de medier som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, eller att själva offentliggöra uppgifter i sådana medier. Huvudprincipen är att meddelarfriheten har företräde framför offentlighets- och sekretesslagens (OSL) bestämmelser om tystnadsplikt.

Tidigare har personal i enskilt bedriven verksamhet inom skolväsendet omfattats av meddelarfrihet enligt lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Rätten till meddelarfrihet enligt den lagen är dock mindre långtgående än rätten till meddelarfrihet enligt OSL, eftersom det förenklat kan sägas att meddelarfriheten inte gäller för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt. Att offentlighetsprincipen nu införs hos enskilda huvudmän innebär att OSL:s bestämmelser om meddelarskydd ska gälla även för anställda eller uppdragstagare hos enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet. Det innebär att meddelarskyddet för personal i enskilt bedriven verksamhet inom skolväsendet stärks.

Meddelarskyddet enligt OSL har bara verkan inom den verksamhet som omfattas av godkännandet som huvudman för en skola, förskola eller ett fritidshem. Om en juridisk person som är godkänd som huvudman för förskola, skola eller fritidshem även bedriver annan verksamhet gäller inte meddelarskyddet i OSL för uppgifter som hör till den andra verksamheten.

Samma regler om meddelarskydd gäller för alla enskilda juridiska personer som är godkända som huvudmän inom skolväsendet, det vill säga även för enskilda mindre huvudmän som får tillämpa lättnadsregler gällande hanteringen av allmänna handlingar.

Källor: 13 kapitlet 2 § lag (2026:714) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 3 § lag (2026:717) om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter samt proposition 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet, sidan 29–30, 44, 122–124 och 219–220.

Skollagens tystnadsplikt gäller endast i vissa verksamheter

Skollagens bestämmelser om tystnadsplikt fortfarande men bara för enskilt bedriven verksamhet inom skolväsendet som har en fysisk person som huvudman, verksamhet som bedrivs av en enskild fysisk eller juridisk person som utför uppgifter på entreprenad enligt 23 kapitlet skollagen, särskilda utbildningsformer enligt 24 kapitlet skollagen och annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet skollagen.

En konsekvens av att enskilda juridiska personer som är huvudmän inom skolväsendet från och med den 1 januari 2027 ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av OSL är att bestämmelserna om sekretess i den lagen kommer att gälla i dessa huvudmäns verksamhet. Tystnadsplikten enligt 29 kapitlet 14 § skollagen gäller därför inte för förhållanden som är hänförliga till tiden efter ikraftträdandet för den som är eller har varit verksam hos en enskild huvudman inom skolväsendet som är juridisk person.

För förhållanden som avser tiden före ikraftträdandet gäller tystnadsplikten enligt 29 kapitlet 14 § skollagen i den äldre lydelsen däremot fortfarande även för den som är eller har varit verksam hos en enskild huvudman inom skolväsendet som är juridisk person.

Källor: 29 kapitlet 14 § och punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:716) om ändring i skollagen (2010:800) samt proposition 2025/26:191 Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet, sidan 183–184, 227 och 234.