Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus

Den här föreläsningsserien handlar om läroplaner, kurs- och ämnesplaner. Du får möta forskare som presenterar olika teman som är aktuella i samband med förändringar och reformer.

De föreläsningar som nu är aktuella i Läroplanerna i fokus handlar om Gy25 och berör

  • gymnasieskolan
  • anpassade gymnasieskolan
  • komvux på gymnasial nivå
  • komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Om Läroplanerna i fokus

Så här kan du använda föreläsningarna

Föreläsningarna är av olika karaktär. En del handlar om generella teman som berör alla, andra är mer nischade mot en målgrupp. Till varje föreläsning finns diskussionsfrågor. För att sätta sig in i Gy25 kan det vara bra att se filmerna i den ordning de presenteras.

Vem vänder sig föreläsningarna till?

Föreläsningarna vänder sig till främst till dig som är lärare men kan också vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef, för dig som arbetar i elevhälsan, eller som studie- och yrkesvägledare.

Konkreta tips

Föreläsningar om Gy25

Film: Läroplanerna i fokus om Gy25, del 1: Varför införs Gy25? (39:34 min)

Anna Karlefjärd, Karlstads universitet, berättar om varför Gy25 behövs. Hon berör hur olika förändringar inklusive Gy25 kan utgöra en förbättring, och tar upp några områden som kan vara bra att tänka på för att få syftena med Gy25 att landa väl.

  1. Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
  2. Som bakgrund till varför Gy25 införs så berättar Anna att en förhoppning är att lärarkårens handlingsutrymme vidgas, vilket kan ge ökade chanser för lärare att möta eleverna där de för tillfället befinner sig i sitt lärande. Hon pratar om hur skrivelserna i Gy25 kan minska ett överdrivet fokus på att hinna med ”rätt” saker på bekostnad av undervisningens kvalitet, på att ”bocka av”, och en rädsla för att göra fel i förhållande till styrdokumenten. Hur ser ni på detta resonemang?
  3. Anna talar om hur olika ramfaktorer som ligger utanför skolans styrdokument och formuleringarna i dem, styr en skolas eller en verksamhets vardag. Hon nämner till exempel budget, schema och ibland motstridiga signaler från myndigheter och politiker. Vad ser ni som några av de viktigaste ramfaktorerna att fokusera på i er verksamhet för att kunna hitta stöd i Gy25 för det slags undervisning ni vill bedriva?
  4. Med tanke på diskussionen om minskad negativ stress och ökad motivation till lärande, ser ni ökade möjligheter att Gy25 kan leda till att eleverna inte känner sig bedömda hela tiden i sin lärprocess? Vad leder till era resonemang?
  5. Anna pratar om hur Gy25 kan leda till nya elevstrategier, och som exempel nämner hon att det kan finnas en risk att elever väljer att inte fördjupa sig i ett ämne om de riskerar att bli av med ett tidigare högt betyg. Finns det några organisations- och lärarstrategier som ni tror kommer att mejslas fram för att bemöta detta?
  6. Anna pratar om det speciella sorts hantverk som bedömning utgör. Hon nämner begrepp som sammantagen bedömning, övergripande betygskriterier och ämnesbetyg, och att läraren vid betygssättning behöver omvandla en mångfacetterad bild till ett betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper. Hon menar att detta är ett professionsstärkande förtroendeuppdrag som lärare har fått av samhället. Vad blir lätt och vad blir svårt i det uppdraget i och med Gy25?
  7. Anna påpekar att ämnesplanerna innehåller mycket centralt innehåll och att det blir viktigt att diskutera det ämnesdidaktiska – att organisera och möjliggöra för lärare att prata om undervisning, och att börja planera/organisera för att kunna ta fram undervisning som ger ett mångfacetterat underlag. Vilka forum behöver ni ha i verksamheten för att kunna möjliggöra det?
  8. När Anna kommer in på frågan om nationell likvärdighet så menar hon att ”städade betygskriterier” kan vara gynnsamt för att betyg ska bli mer rättvisa, om det samtidigt innebär att vi lägger mer fokus på själva undervisningen som ligger till grund för de betyg som sedan sätts. Hon framhåller att undervisning till sin natur är en dynamisk process där vad som är lämpliga val i hög utsträckning beror på sammanhanget och den elev eller elevgrupp som läraren har framför sig. Vad gör att ni antingen håller med, delvis håller med, eller inte håller med, om Annas resonemang?

Kommande och planerade föreläsningar som rör Gy25

Gy25 och din ämnesplan

Den andra föreläsningen med Anna Karlefjärd, Karlstads universitet, handlar om hur de olika ämnena är konstruerade: deras progression, väsentliga kunskaper och bedömning. Anna behandlar också frågor om bedömning i relation till centralt innehåll i ämnena och den undervisning som bedrivs.

Publiceras i oktober 2024.

Yrkeskunnande, yrkeslärares berättelser och Gy25

Hamid Asghari, Karlstads universitet, har forskat kring lärares berättelser om yrkeskunnande, hur detta kunnande kan uttrycka sig i undervisningen och möjliga konsekvenser av det. Föreläsningen berör hur Gy25 kan bemöta några av de behov som lärarna uttrycker.

Publiceras i oktober 2024.

Planerade föreläsningar

Skolverket planerar att ta fram ytterligare föreläsningar i serien som riktar sig till anpassade gymnasieskolan och komvux. Mer information om planerade föreläsningar kommer du hitta på denna sida inom kort.

Övriga föreläsningar som rör gymnasial nivå

Film: Se bakåt, se framåt, se upp – när styrdokument förändras (tid 30:14 min.)

I den här föreläsningen berättar Anette Jahnke från Göteborgs universitet om hur läroplaner och ämnesplaner fungerar och har fungerat i svensk skola. Hon berättar också om vad som kan vara bra att tänka på och vad som kan vara bra att se upp med när ni ska börja arbeta med nya styrdokument.

Föreläsningen vänder sig till dig som är lärare i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux på gymnasial nivå.

  1. Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
  2. Annette Jahnke har en metafor om tröjor som belyser att lärare i första hand behöver söka svaren i styrdokumenten och inte förlita sig på andra typer av texter och system som försöker förklara styrdokumenten. Vad tänker ni om det?
  3. Annette Jahnke pratar om att styrdokumenten främst är skrivna för lärare och inte för elever och vårdnadshavare. Vad betyder det för ert arbete?
  4. Hur ser ni på Biestas påstående om att kärnan av lärares professionalitet är att upprätthålla en pedagogiskt meningsfull balans mellan kvalifikation, socialisering och subjektifiering?
  5. I föreläsningen diskuteras lärares professionella omdöme, tysta kunskap och praktiska klokhet. Hur skulle ni beskriva det?
  6. Hur uppfattar ni intentionerna med ändringar i styrdokumenten på gymnasial nivå, sammantagen bedömning och kommande ämnesbetyg? Vilka nya möjligheter ser ni kan öppnas i er undervisning? Vad tror ni att ni kan behöva ”se upp” med?
Konkreta tips

Föreläsningar som rör grundskolenivå

Film: När styrdokument förändras (tid 45:40 min.)

I den här föreläsningen berättar Anette Jahnke från Göteborgs universitet om hur läroplaner och kursplaner fungerar och har fungerat i svensk skola. Hon berättar också om vad som kan vara bra att tänka på och vad som kan vara bra att se upp med när ni ska börja arbeta med nya styrdokument.

Föreläsningen vänder sig till dig som är lärare i grundskolan och motsvarande skolformer.

  1. Var det något i föreläsningen som ni tyckte var särskilt intressant eller som ni reagerade på?
  2. Annette Jahnke tar upp att lärare i första hand behöver söka svaren i kursplaner och kommentarmaterial och inte förlita sig på andra aktörers tolkningar och ”omkringtexter”. Vad tänker ni om det?
  3. Annette Jahnke pratar om att läroplanerna och kursplanerna främst är skrivna för lärare och inte för elever och vårdnadshavare. Vad betyder det för ert arbete?
  4. Hur uppfattar ni intentionerna med de nya läro- och kursplanerna? Vilka nya möjligheter öppnas i er undervisning?
Senast uppdaterad 28 augusti 2024