Var tredje ungdom saknade sysselsättning efter gymnasiesärskolan
För första gången har Skolverket kunnat följa upp och redovisa statistik om sysselsättning efter studier i gymnasiesärskolan. Statistiken visar att endast en av tio ungdomar hade ett arbete hösten efter avslutad utbildning i gymnasiesärskolan. Var tredje ungdom varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet.
– Det här är ett oroande resultat som Skolverket ser allvarligt på. Att stå utan sysselsättning kan få stora konsekvenser för individen, såväl ur ett socialt som ur ett ekonomiskt perspektiv. För ungdomen kan det i förlängningen leda till ett livslångt utanförskap. Det innebär också stora kostnader för samhället när en stor del av den här gruppen inte arbetar och därmed är beroende av samhället för sin försörjning, säger Cecilia Hågemark, undervisningsråd Skolverket.
Hög tröskel in till arbetsmarknaden
Den vanligaste sysselsättningen hösten direkt efter avslutade studier var daglig verksamhet, vilket 51 procent av ungdomarna hade. 11 procent av ungdomarna studerade och 9 procent hade ett arbete. Andelen ungdomar som varken arbetade, studerade eller hade daglig verksamhet var 32 procent.
– Den låga etableringsgraden visar att det finns en hög tröskel in till arbetsmarknaden för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är många faktorer som påverkar individens möjligheter till etablering. Det kan handla om arbetsmarknadens krav men också om vilket stöd som finns för individen och hur detta stöd samordnas, säger Cecilia Hågemark.
Det här gör Skolverket för att öka andelen som får sysselsättning efter skolan
Just nu genomför Skolverket en revidering av gymnasiesärskolans ämnesplaner som en del i arbetet med att förbereda införandet av ämnesbetyg i gymnasial utbildning. En uttalad ambition i det arbetet är att skapa förbättrade förutsättningar för eleverna att nå en etablering på arbetsmarknaden. Skolverket har även ett pågående regeringsuppdrag om kompetensutveckling för personal inom grundsärskola, gymnasiesärskola och komvux som särskild utbildning.
– Det finns många skäl till att det är svårt för gymnasiesärskolans elever att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett skäl kan vara att gymnasiesärskolans utbildningar inte tillräckligt tydligt förbereder för arbete inom olika yrkesområden. Skolverket ser därför över hur utbildningarna kan göras mer relevanta för arbetsmarknaden, säger Cecilia Hågemark.
Om uppföljningen
Uppföljningen omfattar 1 402 ungdomar som avslutade sin utbildning inom gymnasiesärskolan våren 2020. Från och med läsåret 2019/20 har Skolverket för första gången tillgång till en individbaserad insamling av uppgifter om elever i gymnasiesärskolan. Det innebär större möjligheter att följa upp elevernas skolgång och vad ungdomar gör efter gymnasiesärskolan. Syftet med statistiken är att den kan utgöra underlag vid uppföljning och utvärdering av gymnasiesärskolan. Statistiken kommer även att användas i det fortsatta arbetet med att utveckla återkommande statistik om gymnasiesärskolan. Uppföljningen mäter sysselsättningen hösten 2020 och kan därmed ha påverkats av covid-19 pandemin.
Om gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen är avsedd att genomgås under fyra läsår.
Utbildningen i gymnasiesärskolan består av nationella program och individuella program. Det finns nio nationella program.
Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.
Ta del av uppföljningen
PM - Arbete, studier och daglig verksamhet efter gymnasiesärskolan
Relaterat material
Skolverkets regleringsbrev, Ekonomistyrningsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Publicerades den .