Särskilt stöd i grundskolan sätts fortsatt in för sent
Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet ofta sätts in i slutet av grundskolan. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2022/23.
– Särskilt stöd är en rättighet för elever som annars riskerar att inte nå tillräckliga kunskaper. För att eleven ska få rätt stöd i rätt tid är det viktigt att skolan har rutiner för hur man tidigt uppmärksammar och utreder elevens behov och sätter in det stöd som eleven behöver, säger enhetschef Ulrica Dahlén.
Elevens rätt till särskilt stöd
Om en elev riskerar att inte uppfylla de kriterier för kunskaper som framgår av kursplanerna, ska eleven ges stöd. Stödet kan ges i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om detta inte är tillräckligt, ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, som innebär mer omfattande insatser.
Om eleven är i behov av särskilt stöd ska han eller hon få det. Det är rektorns ansvar att ett åtgärdsprogram utarbetas där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas. Exempel på insatser är enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång.
Andel elever med åtgärdsprogram varierar mellan årskurserna
Läsåret 2022/23 omfattas 5,9 procent av eleverna i grundskolan av ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar knappt 65 200 elever. Det är stora skillnader mellan årskurserna. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter minskar andelen för att öka igen och högst andel elever med åtgärdsprogram är det i årskurs 9, där 9,3 procent av eleverna har ett åtgärdsprogram läsåret 2022/23. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren.
– Verksamheterna behöver organisera arbetet så att alla kompetenser tas tillvara för att utreda, genomföra och följa upp stödinsatserna. Att det är så stor skillnad i antal åtgärdsprogram mellan årskurs 6 och 7 tyder till exempel på att skolor och skolhuvudmän behöver utveckla sina rutiner vid stadieövergångar, så att man inte behöver börja om från början och riskera att det uppstår onödiga glapp i elevens stöd, säger Ulrica Dahlén.
Nytt stödmaterial för att utreda elevens behov
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM har på uppdrag av regeringen tillsammans tagit fram ett stödmaterial för skolornas arbete med att utreda om en elev är i behov av särskilt stöd.
– Vi ser i uppföljningar att många tycker att arbetet med utredning och kartläggning är svårt. Det här materialet syftar till att ge ett konkret och tillgängligt stöd i arbetet med att utreda om en elev eventuellt är i behov av särskilt stöd för sitt lärande. Med en genomtänkt utredning som grund, kan skolan utforma ett stöd som ger eleven möjligheter att lyckas, säger Ulrica Dahlén.
Statistiken i korthet
- Läsåret 2022/23 omfattas 5,9 procent av eleverna i grundskolan av ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar knappt 65 200 elever.
- Andelen elever i grundskolan som får stöd genom enskild undervisning är 0,8 procent, vilket motsvarar drygt 9 000 elever. Andelen har varit omkring 1,0 procent de senaste åtta läsåren.
- Totalt sett får 1,3 procent av eleverna i grundskolan stöd i särskild undervisningsgrupp, vilket motsvarar drygt 14 200 elever. Detta är i nivå med föregående läsår.
- Totalt har drygt 14 100 elever i grundskolan anpassad studiegång, vilket motsvarar 1,3 procent. Detta är i nivå med föregående läsår.
- Totalt har 2,8 procent av eleverna, drygt 30 600 elever, studiehandledning på modersmålet. Andelen är i nivå med läsåret 2021/22. Dessa elever kan, men behöver inte, omfattas av ett åtgärdsprogram.
- Såväl åtgärdsprogram som de olika typerna av stödåtgärder är vanligare bland pojkar än flickor. Skillnaden är störst när det gäller åtgärdsprogram, 7,3 procent av pojkarna har ett åtgärdsprogram jämfört med 4,4 procent av flickorna.
Ta del av rapporten och statistiken
Särskilt stöd i grundskolan – läsåret 2022/23
Stödmaterial
Publicerades den .