Ökade kostnader för livsmedel utmaning för skolan
Den senaste tidens kostnadsökningar på råvaror är en utmaning för kommunerna. Det visar Skolverkets nya studie av kostnaden för skolmat. En skolmåltid kostar i genomsnitt 6 800 kronor per elev och år i grundskolan. Men det varierar stort hur mycket pengar kommunerna lägger på skolmat, och vad som räknas in i posten skolmat.
Studien bygger Skolverkets officiella statistik om kommunernas kostnader samt intervjuer med skolmåltidsansvariga hos 12 kommunala huvudmän. Samtliga uppger att den senaste tidens kostnadsökningar på råvaror utgör en extraordinär situation. Kostnadsökningarna ligger enligt huvudmännen på mellan 15 och 30 procent under det gångna året och i intervjuerna ges exempel på strategier för att handskas med detta. Det kan exempelvis handla om avsteg från målet med ekologiska livsmedel, mer vegetarisk mat, personalneddragningar och att på olika sätt minska matsvinnet.
– Alla intervjuade tar upp att kostnadsökningarna leder till en ansträngd budget och att man försöker lösa det utan att det ska drabba eleverna. Flera av de intervjuade nämner också att man ser att eleverna äter mer i skolan, inte bara på måndagar och fredagar utan även utspritt på flera dagar i veckan. Vi kan konstatera att skolmåltider blir allt viktigare när hushållen får en mer ansträngd ekonomi, säger Per-Erik Jalava, undervisningsråd.
Stora variationer i hur mycket skolmaten kostar
En skolmåltid kostar i genomsnitt 6 800 kronor per elev och år i grundskolan och 5 500 kronor per elev och år i gymnasieskolan. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. I grundskolan varierar kostnaden från 4 100 kronor till 16 400 kronor per elev och år. I gymnasieskolan varierar kostnaderna ännu mer – från 200 kronor till 51 700 kronor per elev och år.
Kostnaderna beror på flera faktorer
Statistiken visar att huvudmän med relativt få elever tenderar att ha de högsta kostnaderna per elev för skolmaten. Men det finns även exempel på huvudmän med relativt få elever som lyckas hålla kostnaderna nere. Personal och livsmedel utgör de stora kostnaderna. I intervjuerna nämns att välutbildad personal visserligen ger en ökad lönekostnad men att den kan hämtas in genom att man kan laga god mat på billigare råvaror. För inköp av livsmedel kan stordriftsfördelar i större kommuner sänka kostnaden jämfört med mindre kommuner. Kostnaden för råvaror beror även på i vilken utsträckning man serverar vegetarisk mat och hur stor andel av råvarorna som är ekologiska.
Variation i kostnadsstatistik gör det svårt att jämföra
I de intervjuer som Skolverket genomfört framkommer att det finns stor variation i vad kommunerna rapporterar in som underlag för statistiken. Personal- och livsmedelskostnader ingår alltid men det varierar om lokalhyror, logistik, administrativa kostnader och energikostnader ingår i statistiken. Ytterligare en skillnad är att det finns olika sätt att fördela och hantera budgeten för skolmåltider.
– En viktig slutsats är att de kraftiga variationerna mellan hur mycket kommunerna satsar på skolmaten huvudsakligen förklaras av kommunernas olika sätt att bedriva verksamheten, och hur de rapporterar in kostnaderna. Det gör det svårt att jämföra kostnader mellan olika kommuner, säger Per-Erik Jalava.
Statistik över kostnader
Länk till annan webbplats.
Om studien
Studien ”Vad kostar skolmaten?” bygger på Skolverkets officiella statistik över kommunernas kostnader för skolmat samt intervjuer med 12 kommunala huvudmän, som främst företräder grundskolan. Urvalet av huvudmän har utgått från maximal variation utifrån kostnadsnivå per elev och år, elevantal och geografisk spridning.
Enskilda huvudmän har inte ingått i studien eftersom uppgifter på huvudmannanivå om deras kostnader omfattas av sekretess enligt 24 kap. § 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Skolverkets statistik om hur stora kostnader kommunerna har för skolmåltider bygger på uppgifter som kommunerna rapporterar till den årliga undersökningen Räkenskapssammandrag för kommuner, som Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för. Skolverkets statistik publiceras i september varje år. De siffror som nämns i studien gäller huvudmannens kostnader för 2021, som är den senast tillgängliga statistiken.
Om skolmat
Sverige har lagstadgade krav på kostnadsfria skolmåltider till alla elever i den obligatoriska skolan. I 2010 års skollag inkluderades också ett krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Skolmåltider är en del av utbildningen i skolan. I gymnasieskolan finns det däremot inget krav på att det ska serveras skolmåltider, även om de flesta kommuner och skolor ändå väljer att göra det.
Livsmedelsverket har tagit fram nationella riktlinjer för måltider i skolan som är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att skapa matglädje, ta vara på måltiden i det pedagogiska arbetet och främja bra matvanor. Råden bygger på vetenskap och på Livsmedelsverkets kostråd. Råden innehåller även ett utökat stöd kring måltidspedagogik och minskad miljöpåverkan.
Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola
Måltider i skolan, Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Publicerades den .