Personalresurser avgörande för skolornas brottsförebyggande arbete

Svenska skolor arbetar i stor utsträckning brottsförebyggande. Det visar en ny rapport från Skolverket, som även pekar ut bland annat elevnärvaro, tillgång till trygga vuxna och samverkan som framgångsfaktorer i skolornas brottsförebyggande arbete.

De skolor som medverkar i Skolverkets rapport Skolans roll i det brottsförebyggande arbetet uppvisar stora skillnader i hur de arbetar brottsförebyggande. Vissa uppger att de har små behov av att förebygga brott. Andra skolor däremot ser stora utmaningar med kränkningar, skadegörelse, våldsbrott och narkotikabrott.

Cirka 40 procent av de tillfrågade rektorerna bedömer att det trygghetsfrämjande arbetet behöver stärkas på den egna skolan. Allra störst bedöms behovet vara på skolor där en stor andel av föräldrarna inte har eftergymnasial utbildning.

Tillgång till trygga vuxna är en framgångsfaktor

Rapporten pekar även ut ett antal framgångsfaktorer för skolornas brottsförebyggande arbete. Det handlar bland annat om

  • att alla elever ska nå målen för utbildningen
  • resurser att anställa personal med rätt kompetens
  • en fungerande samverkan med polis, socialtjänst och vårdnadshavare.

För eleverna är skolnärvaron, tillgången till trygga vuxna och en meningsfull fritid framgångsfaktorer i det brottsförebyggande arbetet.

Stora skillnader mellan skolformerna

Det finns även skillnader mellan olika skolformer, konstaterar rapporten. Till exempel bedöms behovet av att stärka arbetet med trygghet vara störst i grundskolan. Inte minst när det kommer till att stärka arbetet mot skadegörelse.

I gymnasieskolan anses behovet av att stärka det förebyggande arbetet vara stort vad gäller narkotikabrott. Det är även i gymnasieskolan som samverkan med polisen sker i störst utsträckning. I de anpassade skolformerna behöver framför allt det förebyggande arbetet mot kränkningar och hot stärkas, visar rapporten.

Trygg miljö och samverkan är viktigast

Skolan har visserligen inget formellt ansvar att arbeta brottsförebyggande, varken i Sverige eller i övriga Norden. Däremot omfattar skolans uppdrag områden som bidrar till att förebygga brott. Det handlar om kunskaper och värden, rätten till trygghet och studiero samt motverkandet av kränkande behandling.

I rapporten lyfter Skolverket två uppgifter som särskilt viktiga i skolornas brottsförebyggande arbete, nämligen att skapa en trygg miljö för eleverna och att samverka med andra aktörer.

Osäkerhet kring regelverk

Som en del av det trygghetsskapande arbetet använder sig skolorna bland annat av så kallade av situationella åtgärder, det vill säga åtgärder som syftar till att försvåra möjligheten att begå brott genom att förändra miljön eller öka risken att bli upptäckt.

Skolverket bedömer att sådana åtgärder behöver bedrivas parallellt med skolornas sociala preventiva arbete, men i rapporten framgår också att rektorer uttrycker en osäkerhet kring vilka regelverk som gäller på området. Särskilt när det kommer till kameraövervakning och möjligheten att använda drogtester för att identifiera narkotikabruk.

Danmark utmärker sig

Även i de andra nordiska länderna är trygghet i fokus för skolans brottsförebyggande arbete. I Norge, Danmark och Finland är skolans ansvar för elevers trygghet och trivsel reglerat i styrdokumenten, och liksom i Sverige genomförs elevundersökningar för att kartlägga elevers trivsel och förekomst av mobbning.

Gemensamt för de nordiska länderna är också förekomsten av program och insatser där skolan arbetar tillsammans med polis och socialtjänst för att förhindra att unga dras in i en kriminell livsstil. I Skolverkets nordiska jämförelse utmärker sig Danmark med sina väl utbyggda fritidsverksamheter, även för äldre elever, som har ett uttalat socialpedagogiskt syfte.

Publicerades den .