Socioekonomiskt viktad del i statsbidrag bidrar till fler förstelärare i socioekonomiskt utsatta skolor

Skolverket har på regeringens uppdrag följt upp och utvärderat det samlade statsbidraget för karriärsteg för lärare. Utvärderingen visar på en ökning av förstelärare i socioekonomiskt utsatta skolor och att de främst tillsätts från befintlig personal på skolan. Den viktade delen i statsbidraget har inte i så stor utsträckning bidragit till att erfarna lärare rekryteras från andra skolor.

I utvärderingen framgår det att statsbidraget som det är konstruerat idag inte bedöms ha skapat en effektiv mekanism som ökar rörligheten av mer erfarna lärare till skolor med socioekonomiska utmaningar. Detta trots att statsbidraget ger ett dubbelt så högt lönepåslag för förstelärare på dessa skolor.

Färre erfarna och behöriga förstelärare i skolor med socioekonomiska utmaningar

Skolverket har sedan tidigare konstaterat att det finns en pedagogisk segregation i skolväsendet. Skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar har i genomsnitt färre behöriga lärare. Rapporten visar att skillnader i behörighet och erfarenhet också finns vad gäller förstelärare. Förstelärare i skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar har i genomsnitt kortare erfarenhet samt är i lägre grad behöriga i sina undervisningsämnen.

Statsbidraget har inte lockat fler erfarna och skickliga lärare till socioekonomiskt utsatta skolor

Syftet med ett nytt samlat statsbidrag var att statsbidraget i större utsträckning skulle komma till nytta för skolor och huvudmän med stora behov och att fler erfarna och skickliga lärare skulle lockas till dessa skolor.

– Det nya samlade statsbidraget har lett till att antalet förstelärare har ökat i skolor med särskilt svåra förutsättningar. Men statsbidraget har inte i så stor utsträckning använts för att rekrytera erfarna lärare från andra skolor, utan snarare för att premiera lärare som redan jobbar på dessa skolor, konstaterar Arvid Hedlund, enhetschef på Skolverket.

Rapporten pekar på att statsbidraget fortfarande kan bidra till en bättre kvalitet i undervisningen på dessa skolor, men Skolverket bedömer att bidraget inte bidrar till att minska den pedagogiska segregationen på det sättet som är tänkt.

Ökningen av antalet förstelärare bedöms inte bero på det högre lönetillägget

I rapporten framkommer det att det inte är den högre lönen som erbjuds karriärtjänster i skolor med socioekonomiska utmaningar som är skälet till ökningen av antalet förstelärare. Ökningen bedöms snarare bero på att mer medel har allokerats till dessa skolenheter.

– Vi har inte sett att dessa skolenheter har haft några tidigare problem med att rekrytera förstelärare. Exempelvis tillsätts ofta förstelärare ur den befintliga personalen och vi ser att förstelärartätheten varit högre på dessa skolor, redan innan det förändrade lönetillägget, säger Johan Alberth undervisningsråd på Skolverkets analysavdelning

Andra insatser kan ha större möjlighet att bryta den pedagogiska segregationen

Skolverket ser att det är svårt att endast genom statsbidraget uppnå en ökad rörlighet av lärare mellan skolenheter. Framför allt på grund av att statsbidraget inte ersätter huvudmäns kostnader för nya tjänster utan endast den ökning i lön som medföljer karriärtjänsten.

– Vi bedömer att det är viktigt att också fokusera på andra faktorer än lön för att locka lärare att söka sig till socioekonomiskt utsatta skolor. En god arbetsmiljö och en hållbar arbetssituation är avgörande för att rekrytera fler erfarna och skickliga lärare från andra skolor, säger Arvid Hedlund.

I linje med detta menar Skolverket att andra satsningar så som statsbidraget för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden eller kunskapsbidraget har större möjligheter att få lärare att söka sig till skolor med socioekonomiska utmaningar.