Rektorsomsättning en stor utmaning på många grundskolor

Tre av tio grundskolor har hög omsättning på rektorer, vilket innebär att de har haft tre eller fler rektorer under de senaste fem åren. Det riskerar att påverka skolans verksamhet och elevernas utbildning negativt. För att vända trenden behöver både huvudmännen och staten vidta åtgärder. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Forskning pekar på att rektorns ledarskap spelar en central roll för skolans utveckling.

– En hög omsättning på rektorer riskerar att försämra lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det kan i sin tur påverka elevernas utveckling och lärande. Därför ser vi med stor oro på att många grundskolor ofta byter rektor, säger Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket.

Rektorsomsättning är ett utbrett problem

Skolverkets statistik visar att rektorsomsättning är ett utbrett problem men att det finns vissa skillnader mellan olika typer av skolor. En större andel kommunala grundskolor har hög rektorsomsättning jämfört med fristående grundskolor. Det finns också skillnader mellan stad och landsbygd där landsbygdsskolor har en något högre rektorsomsättning jämfört med storstadsskolor. Statistiken visar även en lägre omsättning på rektorer i områden med socioekonomiska utmaningar.

– Det är glädjande att skolor i områden med socioekonomiska utmaningar har en lägre rektorsomsättning. Ett långsiktigt ledarskap har särskilt stor betydelse på skolor som i övrigt kanske har mindre gynnsamma förutsättningar, till exempel när det gäller möjligheten att rekrytera behöriga lärare, säger Sanna Vent.

Många rektorer upplever stress på arbetet

Utökade ansvarsområden och administrativa uppgifter är faktorer som påverkar rektorers upplevelse av stress på arbetet. De senaste årens samhällsutveckling och omvärldshändelser har lett till ytterligare press på rektorer att hantera besparingskrav och nedskärningar. Under senare tid har även säkerhetsläget och hotbilden i skolväsendet förändrats.

– Alla dessa utmaningar behöver rektorer hantera parallellt med uppdraget som pedagogisk ledare. För många rektorer innebär det en utmanande arbetssituation och kan vara en förklaring till att rektorer söker sig till andra yrken, säger Sanna Vent.

För att minska omsättningen på rektorer är det avgörande att både staten och huvudmännen ser över möjligheterna att stärka rektorers förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Skolverket rekommenderar att

• Huvudmän vars skolor har hög rektorsomsättning gör en analys av vad detta kan bero på och sätter in åtgärder.
• Huvudmän och rektorer kartlägger rektorers arbetsuppgifter och vid behov ser över möjligheterna att delegera arbetsuppgifter till annan personal eller att anställa avlastande personal, till exempel en administrativ chef.
• Huvudmän och rektorer analyserar vilka arbetsuppgifter som kan föras över från rektor till huvudman, till exempel uppgifter kopplat till fastighetsförvaltning, stöd i personalfrågor, ekonomi och juridik.
• Huvudmän säkerställer att rektorer kan fullgöra rektorsprogrammet och delta i kontinuerlig kompetensutveckling, till exempel genom att ta in en ställföreträdande rektor som kan bidra till en bättre arbetsbelastning för rektorn under utbildningsperioden.
• Staten bidrar till att minska rektorers administrativa börda när detta är möjligt och önskvärt.

Rapporten Rektorsomsättning – en utmaning på många grundskolor