”Det har verkligen varit en förmån att få delta i Samverkan för bästa skola”

Förskolorna i stadsdelen Vivalla i Örebro har utvecklat en mer attraktiv arbetsplats. Idag arbetar fler legitimerade förskollärare i Vivalla och personalens sjukfrånvaro har minskat. Undervisningens kvalitet är också högre.

Förskolorna i Vivalla har arbetat med flera utmaningar de senaste åren. Med hög personalomsättning och sjukfrånvaro att hantera spenderade rektorerna mycket tid på logistik och dagliga driftsfrågor. Endast ett fåtal förskollärare var legitimerade och rektorerna hade svårt att hitta och rekrytera utbildad personal.

2017 valde Örebro kommun att inleda ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola. Tre år har snart gått, och nu berättar rektorerna i Vivalla om sin utvecklingsresa.

Foto på fyra vuxna som tittar in i kameran och ler. På bilden syns Maria Lilja, Maria Rögardt, Karin Svärdh och Anna Lundqvist.

Från vänster: Maria Lilja (rektor på Ökna förskola och förskolan Linden), Maria Rögardt (rektor för Kastanjegården och Almgården), Karin Svärdh (rektor på Skogsgläntan och Författaren) och Anna Lundqvist (rektor på Skattkistan, Musikanten och Hallongården).

— Vi har redan nått flera effekter som vi trodde att vi skulle nå först på lång sikt. Det har verkligen varit en förmån att få delta i Samverkan för bästa skola. Vi har fått ett superstöd och vi hade aldrig haft kapacitet eller medel att göra allt vi gjort själva, berättar Anna Lundqvist.

— Jag upplever att våra medarbetare är stolta och vill stanna kvar och arbeta hos oss. De är mycket kompetenta och undervisningen håller hög kvalitet, lyfter Maria Lilja.

En omfattande analys för att identifiera utvecklingsområden

Rektorerna bildade en arbetsgrupp tillsammans med verksamhetschefen i Örebro kommun. I gruppen deltog också en chef samt en specialpedagog från varje förskola. Gruppen inledde arbetet inom Samverkan för bästa skola med att göra en nulägesanalys av förskolorna. Analysarbetet pågick mellan höstterminen 2017 och mars 2018.

— Vårt fokus i nulägesanalysen var att hitta problem och brister. Det var en smärtsam process och tufft för både oss och vår personal. Men vi förstod att det var viktigt att börja med det för att vi skulle lyckas hitta orsakerna till problemen. Efter det prioriterade vi bland våra problem och diskuterade vad vi kunde åtgärda inom ramen för Samverkan för bästa skola, förklarar Anna.

— Processtödjarna från Skolverket gav oss vägledning och använde sig av olika modeller för samtal. De ställde frågor som fick oss att tänka om, tänka mer eller tänka annorlunda, berättar Karin Svärdh.

— Vi analyserade bland annat kvalitetsrapporter, veckoreflektionsprotokoll, väggdokumentation och inlägg som gjorts i vår lärplattform. Vi ville göra fler delaktiga så utöver vår arbetsgrupp fanns ytterligare arbetslag på respektive förskola som analyserade samma underlag. Vi arbetade på olika samverkansforum och med enkäter som våra medarbetare fick svara på både enskilt och i grupp, berättar Maria L.

Nulägesanalysen visade att personalens kompetens skiftade och det fanns brister i dokumentationen av barnens lärprocesser. Dokumentationen saknade analys och visade sällan hur utbildningen hade anknytning till läroplanen eller hur verksamheten var målstyrd. Undervisningen utgick inte från aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Analysen visade också att förskollärarens respektive barnskötarens roll och ansvar var otydlig.

Kompetensutveckling för personalen och ledningen

— Vi har utvecklat undervisningen genom olika utbildningar arrangerade av olika lärosäten. Våra förskollärare och specialpedagoger har fått utbildning i bland annat ledarskap, att leda undervisningen och att leda sina kollegor. Våra barnskötare och socialpedagoger har fått utbildning i att arbeta enligt uppdraget från skollag och läroplan. All pedagogisk personal har också fått kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De har arbetat i olika konstellationer och med egna uppgifter mellan utbildningstillfällena, förklarar Anna.

— Vi rektorer har fått handledning i processledning och vi har utvecklat vår kompetens i att leda förändringsarbete och organisering, berättar Maria L.

— Lärosätena har varit väldigt inlyssnande och löpande anpassat utbildningarna efter våra behov och verksamheter, lyfter Karin.

— Utbildningarna har lett till att vi har höjt nivån på undervisningen. Vi kan exempelvis se i dokumentationen av barnens lärprocesser att pedagogerna planerar aktiviteter och undervisningen med barnen utefter läroplanen och våra mål. Barnen är nu också delaktiga eftersom de får vara med och berätta vad de har lärt sig och vad de vill veta mer om. Jag upplever att barnen tycker undervisningen är roligare, berättar Maria L.

— Förskollärarna är mer trygga i sin roll. De har lärt sig hur de kan leda lärande för sina kollegor och de har också fått förutsättningar att leda arbetet på sina respektive avdelningar. De både planerar och följer upp arbetet, berättar Karin.

— Tidigare var det en laddad fråga att prata om skillnaden mellan förskollärare och barnskötare. Idag pratar vi dock helt öppet om det och att de faktiskt ska göra olika saker. Vi insåg också att vi inte gett förskollärare rätt förutsättningar för att leda lärandet på den egna avdelningen. Vi hade god tillgång till flerspråkig personal, men vi var dåliga på att ta tillvara på deras kompetens i syfte att utveckla barnens modersmål, berättar Maria L.

— Jag upplever att även barnskötarna och socialpedagogerna är mer trygga i sina roller. De har utvecklat sin kunskap om och förståelse för förskolans uppdrag. Även de har ett annat fokus idag på barnens utveckling och lärande, beskriver Anna.

— Samtidigt som vi har arbetat med Samverkan för bästa skola har vi utvecklat vår arbetsmiljö. Vi har arbetat tillsammans med en arbetsmiljösamordnare i Örebro kommun och det arbetet har haft goda synergieffekter i samarbetet med Skolverket, berättar Karin.

Bättre på att prioritera och effektiva möten

— Vi kan se att vi har minskat tiden för akuta driftsfrågor. Vi har också fått ett hållbart ledarskap eftersom vi samarbetar så mycket och är inte personberoende. Nu ska vi ska sätta ännu mer snurr på vårt systematiska kvalitetsarbete och prata mycket om hur vi ska utvecklas framöver, berättar Maria L.

— Vi rektorer har blivit bättre på att prioritera. Dialogen hjälpte oss att det gemensamma beslutet att säga nej till andra projekt. Det var svårt att säga nej i början, men vi ville verkligen prioritera detta, säger Karin.

— Innan Samverkan för bästa skola spenderade vi rektorer mycket tid på möten. Vi gjorde en kartläggning av vilka möten vi hade och har idag minskat rejält på mängden. Idag har vi ett tydligt syfte och mål på varje möte och avslutar alltid med en reflektion av hur mötet var. Idag fokuserar vi på att endast ha möten som gynnar barnen, berättar Maria L.

Satsade på att göra personalen delaktig

— Utöver kommunikationen via arbetslagen har vi diskuterat de olika faserna i processen på arbetsplatsträffar. Där har personalen haft möjlighet att ställa frågor. Vi har också skickat informationsmejl till personalen, berättar Karin.

— Jag upplever att vi har lyckats motivera en stor del av vår personal och fått dem att bidra utifrån sina förutsättningar. När de har blickat tillbaka har de insett hur mycket vi faktiskt har åstadkommit under de här tre åren, berättar Anna.

— När jag pratar med mina medarbetare upplever jag att de har sett alla insatser som en naturlig del av att utveckla verksamheten. Eftersom vi har lyckats planera alla insatser så att de är så nära verksamheterna som möjligt, så de har inte ens reflekterat över att det är en särskild insats inom just Samverkan för bästa skola, berättar Maria Rögardt.

Vad är era bästa råd till andra förskolor som ska påbörja ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola?

— Det är viktigt att alla som medverkar är med på tåget och prioriterar analys- och utvecklingsarbetet. Vi hade stor hjälp av att förvaltningen och skolhuvudmannen stöttade oss. Vi fick exempelvis frigöra vår personal till våra insatser inom Samverkan för bästa skola, berättar Anna.

— Håll i och håll ut. Gör personalen delaktig och förankra. Arbeta tillsammans och mot gemensamma mål. Det är nog det som skapat gemenskap och en vi-känsla hos oss i Vivalla. Personalen vet var vi är på väg, berättar Maria R.

— Arbetet med nulägesanalysen tar tid. Vi hade mycket dokumentation, både fysisk och digital, att sortera och gå igenom. Det är inte bara mötena som tar tid utan också arbetet mellan mötena. Frigör tid och säg nej till andra utvecklingsprojekt, lyfter Maria L.

— Det viktigaste av allt är att ha roligt! Bjud på dig själv! Arbetet kan bli väldigt allvarligt och seriöst emellanåt och det måste man väga upp med lite humor. Glädje smittar av sig, avslutar Karin.

Läs mer om Samverkan för bästa skola och ta del av fler intervjuer och reportage

Om Samverkan för bästa skola


Senast uppdaterad 08 november 2019