Digitalisering som verktyg mot segregation

Digitala hjälpmedel är inkluderande, motverkar segregation och stärker eleverna som demokratiska medborgare. Det säger läraren och författaren Hülya Basaran som också anser att digitaliseringen är särskilt fördelaktig för modersmålsundervisning.

Hülya Basaran

Att Hülya Basaran skulle fokusera på digitala hjälpmedel i sin undervisning var knappast någon genomtänkt plan – snarare en slump. Hon utexaminerades som grundskollärare 2010 och fick anställning på Kronan i Trollhättan, som lärare i svenska som andraspråk för nyanlända.

– Klassrummet som vi hade användes även som lager för skolans laptops och efter ett tag märkte jag att eleverna var väldigt intresserade av datorerna. Så jag började lite försiktigt testa att arbeta digitalt, utforskade hur man kan jobba och märkte omedelbart vilka mervärden det innebar för eleverna. Därefter har intresset bara vuxit, berättar Hülya Basaran.

Numera undervisar hon på Högskolan Väst, är en prisbelönt lärare, uppskattad bloggare och föreläsare och gav 2016 ut boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum” där hon utvecklar olika språkutvecklande arbetssätt och tar fokus på hur digitala hjälpmedel kan användas i undervisningen.

Nya förutsättningar

När Hülya Basaran talar om digitaliseringens möjligheter så återvänder hon ofta till en käpphäst: det räcker inte att byta ut de befintliga verktygen och arbetssätten mot nya digitala. För att nå framgång måste undervisningen planeras och anpassas efter de nya förutsättningarna som digitaliseringen innebär.

– Om eleverna till exempel ska spela in en podd istället för att skriva en text så måste du som lärare vara ännu tydligare och ge eleverna en struktur att förhålla sig till. Vad ska podden handla om? Hur fångar man lyssnarna? Vem ska säga vad? Hur ska samtalet läggas upp på ett retoriskt sätt? Hur ska man börja och sluta?

– Även om en text kan vara uppbyggd på ett liknande sätt så kommer det in en rad nya aspekter att förhålla sig till när du använder ett nytt medium. Det kräver en hel del av dig som lärare, men det finns också otroligt mycket att vinna, säger Hülya Basaran.

I kursplanen för modersmålsundervisningen står det att eleverna ska jämföra samhällsfrågor i områden där modersmålet talas med hur det fungerar i Sverige. Digitaliseringen innebär stora möjligheter att utvidga klassrummet, menar Hülya Basaran. Men samtidigt ökar behovet av källkritik. Det gäller förstås i skolan generellt, men är särskilt tydligt i just modersmålsundervisningen där många av eleverna kommer från länder där demokratin är bristfällig eller obefintlig.

Nära vardagen

– Sociala medier är en väldigt bra ingång. På Facebook eller Twitter blir det tydligt eftersom en del länder begränsar yttrandefriheten, det går inte att yttra sig kritiskt mot landets ledning och oppositionen tystas ned. Det är frågor som eleverna själva kan relatera till, som ligger nära deras vardag, säger Hülya Basaran.

Hennes egen erfarenhet är också att digitaliseringen i skolan kan bidra till att motverka segregation och stärka eleverna som demokratiska medborgare. Digitaliseringen är ett sätt att uppnå den demokratiska kompetens som definieras i Lgr11 och som är en av EU:s nyckelkompetenser.

– När jag jobbade med flerspråkiga elever så talade vi ofta om segregation, att alla inte har samma möjligheter. Jag som lärare kan inte påverka politiken eller bostadssegregationen, men jag kan förbereda eleverna och hjälpa dem att komma till tals på en plats som inte är segregerad: internet. Men idag är det framför allt elever från resursstarka familjer och områden som fullt ut använder digitaliseringens möjligheter. Det vi ser är en Matteuseffekt – de som redan har får mer. Därför är det så viktigt att ge de här eleverna kunskap och förståelse om digitaliseringens möjligheter. Annars finns det en risk att vi får se en ny segregation.

Inkluderande

Hülya Basaran framhåller också digitaliseringens inkluderande effekt. De digitala hjälpmedlen är multimodala och därmed finns det en annan flexibilitet och möjlighet att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar. De elever som har svårt att läsa kan få stöd i sitt läsande genom att lyssna på texten, det finns självrättande appar, man kan jobba med film, röstinspelning, bilder och en lång rad andra uttrycksformer.

– Men det är jätteviktigt att komma ihåg att digitala hjälpmedel inte automatiskt fungerar inkluderande, det beror på hur och i vilket sammanhang de används. Det är där lärarens roll är så viktig, att man tar sig tid att planera och tänka genom undervisningen ordentligt.

För modersmålslärare finns det på ett mer konkret plan också klara fördelar med digitala hjälpmedel. Ofta har de undervisningen förlagd till olika skolor och måste resa och bära med sig läromedel.

– Att kunna använda digitala lösningar och ytor underlättar självklart. Du kan dela ut uppgifter via internet och hitta artiklar och klipp på modersmålet. På det sättet kan du arbeta mer autentiskt vilket jag tror ökar elevernas motivation. Dessutom kan du knyta samman elever med samma modersmål i olika städer eller skolor. Det är ju en styrka för dem att kunna träffas och prata med andra än sina föräldrar eller läraren, säger Hülya Basaran.

Praktiska problem

Men för många modersmålslärare – kanske i ännu högre utsträckning än för andra lärare – finns det en tröskel att ta sig över. Ofta stöter de på praktiska problem, det kan till exempel handla om hur tillgång till och underhåll av den digitala tekniken ska ske. Modersmålsundervisningen bedrivs ofta efter skoltid då eleverna inte har tillgång till exempelvis datorer eller läsplattor. ”Och hur lär man sig cykla om man inte har någon cykel”, som Hülya Basaran uttrycker det.

– Det finns ett grundläggande problem, att modersmålslärare inte har så hög status och deras undervisning inte är prioriterad resursmässigt. Samtidigt visar forskningen att undervisningen är jätteviktigt eftersom det gynnar både språk- och kunskapsutvecklingen hos eleverna, säger Hülya Basaran.

Och för modersmålslärarna gäller samma som för det svenska lärarkollektivet i övrigt. Det finns ett sug efter kompetensutveckling när det gäller digitala hjälpmedel.

– Idag är kunskapsnivån högst varierad. Några kan väldigt mycket, andra kan bara lite, men överlag finns det en stark vilja att lära sig mer och utvecklas. Jag tycker definitivt att mer krut borde läggas på digital kompetensutveckling.

Text och foto: Jakob Hydén

Senast uppdaterad 22 november 2018