”Eleverna växer av arbetet med koppling till hållbar utveckling”

Odling och återbruk tillhör vardagen och kopplas till utbildningen på olika sätt på Högbergsskolans gymnasiesärskola i Tierp – och ger klirr i kassan i elevernas UF-företag. Arbetet har dessutom resulterat i att de har tilldelats Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”.

Text: Oskar Ekman

Allt började år 2017 med en kurs i trädgårdsodling, som hölls på gymnasiesärskolans nationella program. Intresset för växter och odling spreds på skolan och kom snart att inkludera även det individuella programmet. Efter flera lyckade gemensamma temadagar beslöt man att arbeta mer aktivt med ”hållbar utveckling”.

Ett av skolans första projekt var ”Växthuset”, som initierades av ett par lärare.

– Vi hade en friggebod som stod övergiven på skolans område, förklarar bildläraren Hanna Waite. Den var perfekt att använda för trädgårdsodling. Vi jobbade med återbruk för att dekorera boden och göra skyltar.

Många hörsammade skolans efterlysning om att donera frön och sticklingar. Stora konservburkar till planteringen skänktes av gatuköken i närheten. Plantorna sålde eleverna sedan vidare till intresserade föräldrar och till personal på skolan – med tomater som största försäljningssuccé.

Hanna Waite, som även ansvarade för skolans kurs i näthandel, tog tillsammans med musikläraren och kollegan Kerstin Limér nästa steg: elevernas UF-företag ”Kreativa boden”.

– Vi började med att samla in pant för att få in startkapital, berättar Kerstin. Vi samlade också in trasiga saker, som vi lagade och sålde på loppisar. En lokal second hand-butik skänkte saker som inte gick att sälja, som vi förvandlade till juldekorationer och sålde på julmarknader.

– Det är väldigt positivt och lärorikt för eleverna att ha samverkan med externa aktörer, förklarar specialläraren Frida Nyberg. Eftersom vi använder mycket naturmaterial har vi också haft ett samarbete med kommunen om var vi har rätt att hämta till exempel granris. På så vis fick eleverna också öva på att orientera och använda kartor.

Att arbeta brett och ämnesövergripande med hållbarhet ger många möjligheter, inte minst när det görs i form av ett UF-företag. En budget måste upprättas, liksom en plan för marknadsföring.

– Det leder till många konkreta diskussioner om abstrakta begrepp, som vad hållbarhet och cirkulärt tänkande faktiskt betyder, säger Hanna Waite. Vad är egentligen skräp? Hur kan vi minska vår konsumtion? Eleverna får också inblick i hur även företag måste ta ansvar för miljön.

– Vi har många elever som är väldigt intresserade av kläder och tv-spel, tillägger elevassistenten Marcus Kastemyr. Det har varit en utmärkt ingång till att undersöka hur begagnatmarknaden fungerar.

– Pengarna vi får in går tillbaka till eleverna, som får påverka hur de ska användas, säger Frida Nyberg. De har bland annat köpt in en basketkorg och haft pizzafest den sista dagen inför ett lov.

En del av pengarna återinvesteras också i verksamheten, som genom inköp av utrustning för så kallad hydroponisk odling, ett sätt att odla där växterna får växa i vatten och näring. Eleverna på Högbergsskolans gymnasiesärskola odlar sallad och örter i näringsvatten inomhus, året om. Skörden används på smörgåsarna i det egna Café Toppen, som säljer mellanmål till självkostnadspris.

Skolans hållbarhetsarbete har väckt uppmärksamhet hos invånare och företag i Tierp, men också nationellt med ett reportage i radioprogrammet Odla i P1. År 2021 fick man kommunens Miljöpris.

– Jag satt på mitt kontor och hörde hur några av eleverna ute i korridoren pratade om pant, berättar Marcus Kastemyr. Hur bra det är för miljön och hur man faktiskt kan tjäna pengar på det. ”Våra elever förtjänar verkligen det här priset”, tänkte jag och skickade in en ansökan.

När man nu 2022 också tilldelats Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling” är det som första gymnasiesärskola någonsin

– Eleverna är jättestolta och känner verkligen att de har växt, säger Marcus. Vi märker hur eleverna inspirerar och entusiasmerar andra, och att de tar med sig sina kunskaper hem.

– I vårt hållbarhetsarbete kan alla elever vara med utifrån sina egna förutsättningar, säger Kerstin Limér. Alla ser att det man gör påverkar och att ens kunskaper sprids vidare.

Men hållbarhet handlar också om mänskliga faktorer, betonar Frida Nyberg.

– Vi pratar mycket om hur vi är mot varandra, och oss själva. Hur är en bra kompis? Vad äter vi för att orka? Hur rör vi på oss? Medvetenhet om den egna hälsan och det egna måendet är också en viktig del i hållbarhetsarbetet.

Lärarna från Högbergsskolan sammanfattar sitt utvecklingsarbete med några råd utifrån den egna verksamheten: Det kan vara bra att börja i det lilla och utveckla verksamheten inom områden där nya saker prövas på ett lekfullt sätt. Att arbeta över organisationsgränserna är av stor vikt och att skolledning engageras i ett systematiskt arbete. Då arbetet fortsätter och utvecklas är det viktigt att årligen planera arbetet och i detta inkludera skolan och koppla till undervisningsmål, avslutar lärarna från Högbergsskolan.