Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling

Under många generationer före oss var livsförhållandena på jorden i stort sett likadana. Variationen bestod främst av årstidernas växlingar och efter tillfälliga nödår gick livet tillbaka till det normala igen.

Människans påverkan på planeten ökar

Idag genomgår vår planet enorma förändringar av aldrig tidigare skådat slag. Den föder nu mer än hundra gånger fler människor än vad som varit möjligt om vi hade fortsatt vara jägare och samlare, många fler än om vi alla hade levt på jordbruk och fiske. Vi har tänjt gränserna för vad vi kan utnyttja och hur vi kan hantera föroreningsproblemen med hjälp av teknisk utveckling. Idag utnyttjar vi resurser som det krävs tre jordklot för att tillgodose.

Av dagens energiförbrukning kommer 80 procent från fossila reserver, det vill säga olja, kol och gas. Skulle vi istället välja biobränslen för Sveriges hela drivmedelsförbrukning skulle det ta all åkermark i anspråk, alternativt nästan hela vår skogsproduktion.

Världens befolkning har passerat 7,5 miljarder och förväntades länge plana ut vid nio miljarder i slutet av det här århundradet. Men FN:s prognos 2017 slog fast att befolkningen når minst 11 och i värsta fall 13 miljarder år 2100. Det lokala, dagliga livet som pågår överallt på jorden i form av hushåll, arbete och transporter orsakar globala miljöförändringar. Växthusproblemet, giftspridningen och uttunningen av ozonlagret slår med olika kraft mot oss människor beroende på våra skilda omständigheter. Människor med olika levnadsvillkor och levnadsstandard påverkar miljön olika mycket. På så sätt följs sociala och ekonomiska förutsättningar och miljöpåverkan åt.

Att vända den negativa trenden

Hur vi ska kunna säkra våra behov idag och samtidigt bevara planetens förmåga att leverera välfärd till framtida generationer? Begreppet hållbar utveckling myntades på 1980-talet och blev framförallt känt 1987 genom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Bruntlandrapporten. Definitionen ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov” är fortfarande vanligt använd.

Resiliens är ett begrepp som beskriver ett systems förmåga att återhämta sig efter påverkan och störning. Experterna varnar för att när de förändringar vår livsstil orsakar når över vissa gränsvärden, då blir det inte längre möjligt att återföra systemen till sina ursprungliga tillstånd. Exempelvis kan klimatförändringarna leda till nya förhållanden som riskerar att skynda på en negativ utveckling. Många menar alltså att vår nuvarande livsstil som vilar på idé om fortsatt materiell tillväxt i längden är ohållbar. Att problemen inte kommer att kunna lösas enbart med teknikens hjälp.

Hållbar utveckling handlar framförallt om hur vi vill leva våra liv tillsammans i framtiden. Hur vi kan komma till konstruktiva samtal om det och om formerna för sådana diskussioner. I de samtalen ger den naturvetenskapliga forskningen de ramar vi behöver förhålla oss till. Också den ekonomiska vetenskapen är viktig för en saklig diskussion om fördelning.

Lärande för hållbar utveckling (LHU)

Lärande för hållbar utveckling (LHU) är en kombination av att skaffa sig kunskaper på området, utveckla kreativitet och innovationsförmåga som främjar utvecklingen samt diskutera fördelning, rättvisa och jämlikhet.

En utbildning för hållbar utveckling innebär att alla människor har rätt till kunskaper om förhållandena, och få möjlighet att delta i beslut om vår gemensamma framtid. Därför är demokrati ett centralt begrepp i all utbildning. Det innebär att alla vi som lever på den här planeten får en möjlighet att tänka över konsekvenserna av vår livsstil och ta ställning, bestämma riktningen för och ta ansvar för vår framtida utveckling. Bra utbildning är en förutsättning för att nå en utveckling som är hållbar.