Lyssna
Languages
Sök
Meny
Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att knyta ihop de ekologiska, sociala och ekonomiska utmaningar som mänskligheten står inför. Vi delar ut en utmärkelse till förskolor, skolor och vuxenutbildningar som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.
Vad är hållbar utveckling?
Begreppet hållbar utveckling har tolkats på olika sätt. En tidig definition som FN tog fram på 80-talet lyder: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov".
Begreppet hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling
Under många generationer före oss var livsförhållandena på jorden i stort sett likadana. Variationen bestod främst av årstidernas växlingar och efter tillfälliga nödår gick livet tillbaka till det normala igen.
Människans påverkan på planeten ökar
Idag genomgår vår planet enorma förändringar av aldrig tidigare skådat slag. Den föder nu mer än hundra gånger fler människor än vad som varit möjligt om vi hade fortsatt vara jägare och samlare, många fler än om vi alla hade levt på jordbruk och fiske. Vi har tänjt gränserna för vad vi kan utnyttja och hur vi kan hantera föroreningsproblemen med hjälp av teknisk utveckling. Idag utnyttjar vi resurser som det krävs tre jordklot för att tillgodose.
Av dagens energiförbrukning kommer 80 procent från fossila reserver, det vill säga olja, kol och gas. Skulle vi istället välja biobränslen för Sveriges hela drivmedelsförbrukning skulle det ta all åkermark i anspråk, alternativt nästan hela vår skogsproduktion.
Världens befolkning har passerat 7,5 miljarder och förväntades länge plana ut vid nio miljarder i slutet av det här århundradet. Men FN:s prognos 2017 slog fast att befolkningen når minst 11 och i värsta fall 13 miljarder år 2100. Det lokala, dagliga livet som pågår överallt på jorden i form av hushåll, arbete och transporter orsakar globala miljöförändringar. Växthusproblemet, giftspridningen och uttunningen av ozonlagret slår med olika kraft mot oss människor beroende på våra skilda omständigheter. Människor med olika levnadsvillkor och levnadsstandard påverkar miljön olika mycket. På så sätt följs sociala och ekonomiska förutsättningar och miljöpåverkan åt.
Att vända den negativa trenden
Hur vi ska kunna säkra våra behov idag och samtidigt bevara planetens förmåga att leverera välfärd till framtida generationer? Begreppet hållbar utveckling myntades på 1980-talet och blev framförallt känt 1987 genom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Bruntlandrapporten. Definitionen ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov” är fortfarande vanligt använd.
Resiliens är ett begrepp som beskriver ett systems förmåga att återhämta sig efter påverkan och störning. Experterna varnar för att när de förändringar vår livsstil orsakar når över vissa gränsvärden, då blir det inte längre möjligt att återföra systemen till sina ursprungliga tillstånd. Exempelvis kan klimatförändringarna leda till nya förhållanden som riskerar att skynda på en negativ utveckling. Många menar alltså att vår nuvarande livsstil som vilar på idé om fortsatt materiell tillväxt i längden är ohållbar. Att problemen inte kommer att kunna lösas enbart med teknikens hjälp.
Hållbar utveckling handlar framförallt om hur vi vill leva våra liv tillsammans i framtiden. Hur vi kan komma till konstruktiva samtal om det och om formerna för sådana diskussioner. I de samtalen ger den naturvetenskapliga forskningen de ramar vi behöver förhålla oss till. Också den ekonomiska vetenskapen är viktig för en saklig diskussion om fördelning.
Lärande för hållbar utveckling (LHU)
Lärande för hållbar utveckling (LHU) är en kombination av att skaffa sig kunskaper på området, utveckla kreativitet och innovationsförmåga som främjar utvecklingen samt diskutera fördelning, rättvisa och jämlikhet.
En utbildning för hållbar utveckling innebär att alla människor har rätt till kunskaper om förhållandena, och få möjlighet att delta i beslut om vår gemensamma framtid. Därför är demokrati ett centralt begrepp i all utbildning. Det innebär att alla vi som lever på den här planeten får en möjlighet att tänka över konsekvenserna av vår livsstil och ta ställning, bestämma riktningen för och ta ansvar för vår framtida utveckling. Bra utbildning är en förutsättning för att nå en utveckling som är hållbar.
Begreppet hållbar utveckling
Under många generationer före oss var livsförhållandena på jorden i stort sett likadana. Variationen bestod främst av årstidernas växlingar och efter tillfälliga nödår gick livet tillbaka till det normala igen.
Människans påverkan på planeten ökar
Idag genomgår vår planet enorma förändringar av aldrig tidigare skådat slag. Den föder nu mer än hundra gånger fler människor än vad som varit möjligt om vi hade fortsatt vara jägare och samlare, många fler än om vi alla hade levt på jordbruk och fiske. Vi har tänjt gränserna för vad vi kan utnyttja och hur vi kan hantera föroreningsproblemen med hjälp av teknisk utveckling. Idag utnyttjar vi resurser som det krävs tre jordklot för att tillgodose.
Av dagens energiförbrukning kommer 80 procent från fossila reserver, det vill säga olja, kol och gas. Skulle vi istället välja biobränslen för Sveriges hela drivmedelsförbrukning skulle det ta all åkermark i anspråk, alternativt nästan hela vår skogsproduktion.
Världens befolkning har passerat 7,5 miljarder och förväntades länge plana ut vid nio miljarder i slutet av det här århundradet. Men FN:s prognos 2017 slog fast att befolkningen når minst 11 och i värsta fall 13 miljarder år 2100. Det lokala, dagliga livet som pågår överallt på jorden i form av hushåll, arbete och transporter orsakar globala miljöförändringar. Växthusproblemet, giftspridningen och uttunningen av ozonlagret slår med olika kraft mot oss människor beroende på våra skilda omständigheter. Människor med olika levnadsvillkor och levnadsstandard påverkar miljön olika mycket. På så sätt följs sociala och ekonomiska förutsättningar och miljöpåverkan åt.
Att vända den negativa trenden
Hur vi ska kunna säkra våra behov idag och samtidigt bevara planetens förmåga att leverera välfärd till framtida generationer? Begreppet hållbar utveckling myntades på 1980-talet och blev framförallt känt 1987 genom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid”, även kallad Bruntlandrapporten. Definitionen ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov” är fortfarande vanligt använd.
Resiliens är ett begrepp som beskriver ett systems förmåga att återhämta sig efter påverkan och störning. Experterna varnar för att när de förändringar vår livsstil orsakar når över vissa gränsvärden, då blir det inte längre möjligt att återföra systemen till sina ursprungliga tillstånd. Exempelvis kan klimatförändringarna leda till nya förhållanden som riskerar att skynda på en negativ utveckling. Många menar alltså att vår nuvarande livsstil som vilar på idé om fortsatt materiell tillväxt i längden är ohållbar. Att problemen inte kommer att kunna lösas enbart med teknikens hjälp.
Hållbar utveckling handlar framförallt om hur vi vill leva våra liv tillsammans i framtiden. Hur vi kan komma till konstruktiva samtal om det och om formerna för sådana diskussioner. I de samtalen ger den naturvetenskapliga forskningen de ramar vi behöver förhålla oss till. Också den ekonomiska vetenskapen är viktig för en saklig diskussion om fördelning.
Lärande för hållbar utveckling (LHU)
Lärande för hållbar utveckling (LHU) är en kombination av att skaffa sig kunskaper på området, utveckla kreativitet och innovationsförmåga som främjar utvecklingen samt diskutera fördelning, rättvisa och jämlikhet.
En utbildning för hållbar utveckling innebär att alla människor har rätt till kunskaper om förhållandena, och få möjlighet att delta i beslut om vår gemensamma framtid. Därför är demokrati ett centralt begrepp i all utbildning. Det innebär att alla vi som lever på den här planeten får en möjlighet att tänka över konsekvenserna av vår livsstil och ta ställning, bestämma riktningen för och ta ansvar för vår framtida utveckling. Bra utbildning är en förutsättning för att nå en utveckling som är hållbar.
En Skola för hållbar utveckling
En Skola för hållbar utveckling jobbar med ett helhetsgrepp runt frågor som rör hållbar utveckling. Det handlar om att integrera frågeställningar runt miljö, sociala och ekonomiska frågor i undervisningen, att göra barn och ungdomar delaktiga i lärprocessen och att förbereda dem för framtiden.
Undervisning i hållbar utveckling karakteriseras av:
- demokratiska arbetssätt
- kritiska förhållningssätt
- ämnesövergripande samarbeten
- mångfald av pedagogiska metoder
- delaktighet och inflytande från eleverna
Den förskola eller skola som tilldelas utmärkelsen Skola för hållbar utveckling får ett diplom och rätt att använda utmärkelsens logotyp. Utmärkelsen gäller i tre år och kan förlängas.
Kriterier för utmärkelsen
För att få utmärkelsen måste din skola eller förskola uppfylla ett antal kriterier. Ni utgår från kriterierna i ert arbete och bestämmer själva på vilket sätt ni tänker uppfylla dem. Basen i arbetet är att ni bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Ni ska också leva upp till de lagar och förordningar som har relevans för området.
I SKOLFS 2009:19 finns kriterierna och i foldern om utmärkelsen är kriterierna utformade som frågor.
SKOLFS 2009:19 om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Skicka in din ansökan
Du kan ansöka om utmärkelsen när som helst under året. Alla kriterier som anges i föreskrifterna ska vara uppfyllda när ansökan skickas in.
Ansökan om kvalitetsutmärkelsen
(word, 114 kB)
Utmärkelsen gäller i tre år. För att ha kvar sin utmärkelse ska skolan eller förskolan skicka in en ny ansökan innan dessa tre år har gått ut.
Förnyad ansökan om kvalitetsutmärkelsen (word, 116 kB)
Kontakt
Eva Engdell
eva.engdell@skolverket.se
08-5273 3591
Per-Olov Ottosson
per-olov.ottosson@skolverket.se
08-5273 3285
Skolor som fått utmärkelsen
Förskolor med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, lista från december 2018
(excel, 65 kB)
Grundskolor med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, lista från december 2018 (excel, 20 kB)
Gymnasieskolor med utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, lista från december 2018 (excel, 60 kB)
Vuxenutbildningar:
- Vägga Vuxenutbildning - Karlshamn (förlängning ggr 3, juni 2017 – juni 2020)
Kompetensutveckling och inspiration
Modulen Hållbar utveckling vänder sig till lärare och arbetslag som vill utveckla undervisningen och arbeta med hållbar utveckling utifrån ett ämnesövergripande perspektiv. Du kan använda materialet fritt när du vill.
Hållbar utveckling, på lärportalen
Stöd i hållbarhetsarbetet
Från Skolverket
Om ekosystemtjänster – Hur går det runt?
Naturens nytta och glädje, biologi årskurs 1–3
Kretslopp och näringskedjor, biologi årskurs 4–6
Ekosystemtjänster och hållbarhet, biologi årskurs 7–9
Naturkunskap: Granska påståenden om kost, hälsa och hållbar utveckling
Naturkunskap: Vilket vatten väljer du?
Hållbar utveckling på tekniskt inriktade yrkesprogram
Material från andra aktörer
Håll Sverige Rent erbjuder pedagogiskt material, lektionsuppgifter och inspiration för förskolan upp till gymnasieskolan. För mer långsiktigt arbete finns verktyget och certifieringen Grön Flagg, samt skolprogrammet Unga Reportrar.
Håll Sverige rent, från Stiftelsen Håll Sverige Rent
Den Globala Skolan erbjuder utbildning för skolpersonal om lärande för hållbar utveckling och interkulturell förståelse.
Den globala skolan, Universitets- och högskolerådet
Naturskyddsföreningen har lättlästa faktablad och ämnesövergripande material om energi, klimat, hållbar konsumtion och naturnytta. Det finns även inspiration för skolor som vill arbeta med globala målen och Agenda 2030.
Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning.
Movium, som är Sveriges lantbruksuniversitets tankesmedja, arbetar med utformning och användning av skolgårdar och förskolegårdar för utomhusbaserat lärande.
WWF, World Wide Fund for Nature, är en naturvårdsorganisation med verksamhet i över 100 länder.
UNEP är FN:s miljöprogram som inspirerar, informerar och underlättar för länder och organisationer att jobba för en förbättrad livskvalitet utan att skada miljön.
UNDP.org - United Nations Development Programme
UNDP är FN:s globala nätverk för utveckling sammanlänkar länder med kunskap, erfarenhet och resurser som hjälper människor att förbättra sina liv.
Nätverket Lärande för Hållbar Utveckling, LHU-nätverket, driver på arbetet med lärande för hållbar utveckling, både lokalt och globalt. Detta sker bland annat genom erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverket är öppet för alla.
Nätverket Lärande för Hållbar Utveckling, Unesco
Utenavet är ett nationellt nätverk för främjande av utomhusbaserat lärande. Utenavet verkar för att natur- och kulturupplevelser ska bidra till att öka måluppfyllelsen i all utbildning.
Naturvårdsverket är en statlig myndighet med en central roll i miljöarbetet. På Naturvårdsverkets webbplats finns material som är användbart för skolan. Passande för gymnasieskolan är bland annat klimatboken En varmare värld och podcasten Prat om klimat, som handlar om hur man kan leva klimatsmart i vardagen.
En varmare värld, Naturvårdsverket
Podcast: Prat om klimat, Naturvårdsverket
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, erbjuder material kring klimat, klimatpåverkan, klimateffekter och klimatanpassning.