Fritidshemmet där man läser tillsammans

Läsning är viktigt av många anledningar; för att utveckla språket och förmågan till fantasi, få nya tankar och väcka frågor, förstå sin omvärld eller för att ge lugn. Men vilken roll kan fritidshemmet spela för att öka motivationen för läsning hos elever? Det är en fråga som Sallerupsskolan i Eslöv har arbetat med.

En vuxen läser för en grupp barn.

Therese Neroth, lärare i fritidshem, läser för en grupp elever.

– Alla kan inte få inspiration hemifrån, så vi har satsat 100 procent på att väcka läslust här hos oss och den satsningen har byggt på samarbete mellan skola, fritidshem och skolbibliotek säger Camilla Lilliehöök.

Hon är rektor på Sallerupsskolan, en F-6 skola med drygt 400 elever i utkanten av Eslöv mitt i Skåne. På skolans fritidshem Söderbo syns satsningen tydligt. Redan utomhus vid entrén finns ett par hyllor under tak med böcker där vårdnadshavare och barn kan läsa tillsammans och inne i fritidshemmets lokaler är böckerna närvarande i stort sett överallt, från kapprum till lek- och pysselrum.

Sallerupsskolan tog kontakt med Maria Heimer för att få tips och handledning om hur man kunde göra. Maria har skrivit flera böcker om hur man ökar motivationen att läsa och har jobbat många år som både lärare och skolbibliotekarie.

En vuxen håller i en bok i handen. Framför sig har personen lådor med böcker.

På Söderbo har de läslådor som de plockar fram inför läsningen. I lådorna finns olika föremål och figurer som de funderar kring och samtalar om inför läsningen.

5000 timmar för att bli en läsare

– Det krävs 5000 timmar för att bli en läsare. Då behöver eleverna läsa en timme per dag i över 13 år. Så tiden i förskoleklass och skola räcker inte till, säger Maria Heimer.

För att bidra att nå dit behöver fritidshemmen ha inspirerande läsmiljöer, erbjuda både högläsning och egenläsning, ha samtal kring texter och eventuella bilder och medvetet samarbeta med skolbibliotekarien.

– Det kan innebära att elever och personal på fritidshemmet regelbundet kommer till skolbiblioteket för högläsning och att man pratar om vad man läser. Man kan också involvera skolbibliotekarien i övergripande teman som eleverna arbetar med både på skoltid och på fritidshemmet, säger Maria Heimer.

På Söderbo Fritidshem rullas exempelvis en bokvagn fram med böcker som skolbibliotekarien valt ut, för den som vill läsa på rasterna och det har blivit omtyckt.

Viktigt att tänka igenom vad man ska läsa

Men det är viktigt att tänka igenom vad man ska läsa om det ska vara en del av aktiviteterna på fritidshemmet. På fritidshemmet går eleverna hem vid olika tidpunkter och det är inte heller säkert att en elev är på fritids varje dag. Maria Heimer säger att det då kan vara bra att välja kortare texter som man hinner läsa och samtala om vid ett tillfälle. Det kan till exempel vara en bilderbok, en faktatext, en dikt eller en fabel. Om man ändå väljer att arbeta med en längre bok, behöver man i förväg ha tänkt ut hur de elever som inte fått ta del av ett eller flera kapitel ska kunna förstå undervisningen framöver och inkluderas i den.

Person ler och tittar in i kameran

Maria Heimer

– Man kan så klart haka på när eleverna spontant kommer med en bok. Men vi behöver också den här planerade medvetna högläsningen. För vi har ju ett uppdrag att utveckla elevernas språk, ska vi göra det behöver vi vara medvetna om vad vi gör och förbereda oss. Det har de varit duktiga på Sallerupsskolan, de har läst, funderat och diskuterat, säger Maria Heimer.

Förutsättningar för läsning är viktigt

Hon trycker på att elevers läsning är allas ansvar och att läsningen måste in i det systematiska kvalitetsarbetet, där samtliga professioner arbetar gemensam mot tydliga, uppnåbara såväl kort- som långsiktiga mål. Skolledningen behöver därför skapa förutsättningar för att alla har kunskap om hur man motiverar elever till läsning, hur en framgångsrik högläsning genomförs och ens egen betydelse som läsande förebild.

Det är något som Camilla Lilliehöök håller med om.

– Jag måste som skolledare prioritera. Till exempel genom en sådan enkel sak som att det köps in böcker så att alla som jobbar med detta har en egen bok. Det kan göra skillnad. Det är också viktigt att man under arbetstid får tid för läsning. Man kan inte prata om en bok som man själv inte har läst. Det behövs också tid för gemensam planering mellan fritidshem, skola och skolbibliotek, säger hon och fortsätter:

– Det här har fallit väl ut hos oss. Det beror till stor del på att vi har driftiga fritidspedagoger som brinner för detta. Då gäller det för mig som skolledare att uppmuntra det och ge dem rätt förutsättningar.

Hur kan man fånga upp det man läst?

Maria Heimer tar upp olika exempel från Söderbo Fritidshem där de läste Musse & Helium – Jakten på guldosten.

”Bland annat är det viktigt att eleverna får återberätta. Det är något man måste kunna för att lära sig läsa och skriva. Vi pratade också om att skapa ett lektema. Ett lektema har en speciell uppbyggnad som barnlitteratur ofta har. Du börjar hemma, sen gör du ett uppbrott, du ger dig av och hamnar på ett äventyr och till slut kommer du hem. Det kan barnen dramatisera, så att man leker det man läst. Vi har också pratat om att dansa en bok – att gestalta en bok med kroppen. Man kan också skapa miljöer ur boken och till exempel göra docksängar åt mössen. I boken finns olika hybriddjur och sådana kan eleverna själva hitta på och skapa och presentera för varandra. Det är viktigt att fånga upp vad man läst och vidareutveckla det med eleverna på ett lekfullt sätt.”

Tre barn leker.

På Söderbo har de bland annat läst Musse & Helium – Jakten på guldosten. I boken rör sig de båda mössen mellan olika världar genom ett hål i väggen. Inför läsningen får barnen själva krypa igenom ett sådant hål.

Hur kan man väcka intresse hos läsovilliga elever?

Maria Heimer:

”En förutsättning är att man har ett stort läsutbud med uppdaterad litteratur som upplevs som lockande. För att kunna sätta rätt bok i handen på varje elev måste man ju själv vara en läsare. Det är viktigt att kunna lyssna in vad eleverna är intresserade av och erbjuda en bok om just det, så att man kan säga att 'den här boken har jag lagt undan till dig, jag tror att du skulle gilla den'.”

Senast uppdaterad 29 november 2022.