”Med digitala verktyg kan man variera undervisningen”

Varför är det viktigt att blivande idrottslärare får använda digitala verktyg under sin utbildning? Det är frågor som idrottslärarutbildaren Andreas Isgren-Karlsson har funderat på.

– Vi måste utbilda studenter som blir behöriga och kunniga. De ska snart ut i verkligheten och undervisa som idrottslärare, säger Andreas Isgren-Karlsson.

Utifrån sin erfarenhet som idrottslärarutbildare vid Högskolan Dalarna menar han att det i all undervisningen är viktigt att ha en tydlig planering och ett syfte med användandet av digitala verktygen.

Andreas Isgren-Karlsson anser även att de digitala verktygen kan underlätta undervisningen när de används pedagogiskt. Han ger flera exempel på det under Skolverkets besök på Högskolan Dalarna. Vi får bland annat se hur hans studenter använder film och appar för att utveckla sina rörelser i räck.

 – Digitala verktyg kan hjälpa till i reflektionerna. Det är inte slutmålet som är viktigt utan processen på vägen. De digitala verktygen blir som ett stödmaterial, något visuellt som man kan titta på och som hjälper till vid diskussionerna och som möjliggör reflektion.

Film: Idrottslärarstudenterna på Högskolan Dalarna visar rörelser och filmar Länk till annan webbplats.

Enligt Skolinspektionens rapport är så många som en femtedel av eleverna inte med på idrottslektionen. Andreas Isgren-Karlsson tror att digitala verktyg kan öka motivationen och möjlighet att vara kreativ och det skulle kunna få fler elever att delta.

– Jag tror inte att det kommer kunna göra så att alla elever kommer på alla lektionerna bara för att vi har en smartphone eller en tv i idrottshallen, men jag tänker att några kanske skulle kunna bli mer intresserade. Om vi tänker på orientering till exempel. När jag gick i skolan skulle alla ut och springa i skogen och leta efter de här vita och orangea kontrollerna. Med digitala verktyg kan man variera undervisningen och kanske lägga in en skattjakt i orienteringsmomenten. Till exempel kan man använda sig av geocaching, då kanske det blir mer spännande eller intressant.

Andreas Isgren-Karlsson tror också att genom att visa att idrottsämnet inte enbart handlar om att genomföra olika aktiviteter utan att det är ett kunskapsämne som alla andra kan fler lockas att delta. När eleven går från lektionen ska den känna att han/hon har lärt sig något.

Det handlar om att belysa processen istället för resultatet och genom att reflektera och diskutera känna att man utvecklas.

På vilka sätt kan man använda digitala verktyg i området friluftsliv och utevistelse?

– I friluftslivet finns det en intressant krock, en paradox. Vissa tycker att det är ett sätt att komma ifrån det digitala samhället och stressen. Syftet är att komma ut i skogen, göra eld och laga mat och försöka överleva. Men jag tänker att man kan dra nytta av digitala verktyg i friluftsliv också, säger Andreas Isgren-Karlsson.

Han har till exempel använt digitala verktyg när de går på fjälltur. Då planerar studenterna rutten i digitala kartor; var är det bra att stanna och hur lång kan varje etapp vara? Rutten kan förstås ändras under vägen om turen inte går enligt plan.

– Den vanligaste frågan jag får av studenterna är “Hur långt är det kvar”? Då är bra att det finns appar där studenterna kan räkna ut avstånd och uppskatta tid. Vi använder även digitala klockor, pulsband, GPS:er och komradio, säger Andreas Isgren-Karlsson och fortsätter:

– Det finns även Exergames och VR där man tar in friluftslivet inomhus. Istället för att till exempel åka skidor kan eleven använda en balansbräda i Exergames eller vistas i skogen via VR. Det är förstås inte samma sak utan ger en annan typ av upplevelse.

Vilken status har ämnet idrott och hälsa?

– Som lärare i idrott och hälsa har jag fått kämpa för att ämnet ska få en bättre status. När andra pratar om ämnet så tänker de på det som ett rörelseämne. Eleverna får springa runt eller spela lite innebandy och bli svettiga. Från mitt perspektiv är ämnet ett kunskapsämne där processen är i fokus, inte görandet. Genom digitala verktyg i undervisningen, till exempel genom att filma en rörelse i räck, så får eleverna möjlighet att både analysera och reflektera. Precis som i andra skolämnen behöver teori och praktik i idrott och hälsa vävas samman och processen lyftas fram.