Ökad måluppfyllelse med utvecklad studiehandledning på modersmål

Nöjdare elever och ökad måluppfyllelse. Det blev resultatet när man i Sundsvall – inom ramen för samordnarinsatsen för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande – utvecklade studiehandledningen på modersmål.

Öyvind Eriksen var tidigare chef för Sundsvalls Centrum för flerspråkigt lärande och ansvarig för kommunens modersmålsundervisning. I den rollen fick han 2018 ansvaret för kommunens arbete med nyanländas och flerspråkiga elevers lärande. En av kommunens lärare utsågs till samordnare för frågan och fick i uppdrag att göra en nulägesbeskrivning och en analys av kommunens tidigare arbete kring nyanlända och flerspråkiga elever.

Bild på Öyvind Eriksen. Öyvind tittar in i kameran.

Öyvind Eriksen. Foto: Privat.

– Det var otroligt bra, det gjorde att många i skolans värld, på många olika nivåer, fick sätta fokus på frågan kring nyanländas lärande. Alla var överens om hur viktig den här frågan är, men nu fick vi också tydligt se vad vi faktiskt gör, vilka behov som fanns och var vi behövde utveckla oss mer, säger Öyvind Eriksen, som idag arbetar som rektor.

I arbetet med nulägesbeskrivningen fördes samtal med både lärare, elever och skolledare. Resultatet visade bland annat att kommunen behövde stärka samordningen på gymnasienivå och att man hade en brist på behöriga SVA-lärare – brister som åtgärdades, bland annat genom ett samarbete med Mittuniversitetet.

Studiehandledningen behövde utvecklas

En annan brist som upptäcktes var att den studiehandledning som fanns inte var tillräcklig.

– Vi såg tydligt att det vi erbjöd inte räckte på långa vägar, det matchade helt enkelt inte behovet. Två skolor på högstadienivå valde att testa studiehandledare på heltid under ett läsår, istället för att ha någon som bara kommer in några timmar per vecka. De erbjöd stöd i de största språken: arabiska, persiska, somaliska och tigrinja, berättar Öyvind Eriksen.

Centrum för flerspråkigt lärande fick i uppdrag att följa och utvärdera försöken på de båda skolorna. Syftet var att dra lärdom och få en bild av hur den här typen av resurser ska organiseras för bästa effekt och måluppfyllelse.

– Generellt gav den här satsningen jättefina resultat. Nästan alla elever som vi pratade med upplevde förändringen som mycket positiv. Dels handlade det om att det fanns mer tid och att de fick mer hjälp med studierna, men också att studiehandledarna i högre utsträckning kunde bli ett allmänt stöd och till exempel hjälpa med frågor kring hur det svenska samhället fungerar. På det sättet blev studiehandledarna även en hjälp i ett bredare integrationsperspektiv.

Två modeller för att organisera studiehandledning

Den ena skolan placerade studiehandledarna ute i arbetslagen, medan den andra skolan placerade dem centralt i en form av resurscentrum. Den efterföljande kartläggningen indikerade att detta påverkade resultatet.

– När studiehandlarna placerades i arbetslagen blev det betydligt enklare att få till ett fruktbart samarbete med ämneslärarna, det blev mer rättvist och likvärdigt för eleverna och inte minst var måluppfyllelsen högre. Här såg vi att 67 procent av eleverna fick en högre måluppfyllelse. På skolan där studiehandledarna placerades centralt höjdes måluppfyllelsen med 12 procent. Det är förstås många olika faktorer som kan spela in och underlaget var inte särskilt stort, men vi såg i alla fall en stor skillnad, menar Öyvind Eriksen.

På skolan där studiehandledarna placerades i arbetslagen minskades ställtider och arbetet blev mer effektivt. Samtidigt upplevde rektorerna att studiehandledarna blev en del av helheten på skolan, att de enklare kunde ta till sig den lokala skolkulturen och utveckla pedagogiken tillsammans med ämneslärarna.

Idag har Sundsvall en samordnare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande som även arbetar som förstelärare i svenska som andraspråk. Det är hon som oftast deltar i nätverksträffar och andra aktiviteter, men det händer också att chefen för Centrum för flerspråkigt lärande deltar i arbetet, när dagordningen är mer inriktad på frågor som ligger på skolledarnivå.

Lärdomar för framtiden

Så här i efterhand lyfter Öyvind Eriksen värdet av det systematiska kvalitetsarbetet och underlagen för nulägesbeskrivning och analys från Skolverkets samordnarinsats. Kommunen står bättre rustad idag jämfört med för några år sedan, när det gäller att möta de behov som finns bland nyanlända och flerspråkiga elever.

– Om man inte gör den här typen av utvärderingar systematiskt så är risken stor att man inte lyckas ta med sig lärdomarna in i framtiden. Här i Sundsvall tycker jag mig se tydliga positiva effekter och att det finns större fokus på processen att ge skolledarna stöd och verktyg för att följa upp de verksamheter man är ansvarig för. På nivån ovanför, bland verksamhetscheferna, upplever jag också ett större engagemang när det gäller allt ifrån måluppfyllelse till arbetsmiljö och ekonomi. Vi är betydligt bättre förberedda och vet hur vi ska organisera oss för de här eleverna, som har ett så otroligt stort behov av hjälp.

Senast uppdaterad 31 augusti 2021.
  • Samordnare för nyanländas utbildning

    Samordnarens uppdrag är att stödja huvudmannen i arbetet med att systematiskt följa upp, analysera, planera och utveckla arbetet med nyanlända elevers lärande.

  • Riktade insatser

    Här hittar du information om och exempel på hur vi arbetar med riktade insatser tillsammans med utvalda huvudmän.