Samordnare för nyanländas utbildning

Samordnarens uppdrag är att stödja huvudmannen i arbetet med att systematiskt följa upp, analysera, planera och utveckla arbetet med nyanlända elevers lärande. Syftet är att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända barn och elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet.

Systematisk uppföljning och planering av nyanländas skolgång

Här kan du ladda ner en mer utförlig bild av bilden ovan, som du exempelvis kan använda i en presentation. Pdf, 748 kB. (Pdf, 748 kB)
Tänk på att utbildningen behöver ses som en helhet. Rutorna i bilden ska därför inte uppfattas som en kronologisk ordning som ska följas.

Så går arbetet i samordnaruppdraget till

Skolverket erbjuder samtliga huvudmän i Sverige att utse en samordnare för att stärka kvalitén i utbildningen för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, inom grund- och gymnasieskola.

Huvudman ansvarar för att utse samordnare

Huvudman ansvarar för att utse samordnare. Samordnarens roll är att stödja och representera huvudmannen i det lokala arbetet för nyanlända elever. I nuläget finns cirka 200 samordnare runt om i hela landet.

Insatsen stödjer nationell, regional och lokal utveckling genom

• webbstöd med information om insatsen och underlag för det lokala systematiska kvalitetsarbetet
• regionala nätverk ledda av Skolverket och regionala lärosäten, 4–6 träffar per år
• nationella samordnardialoger, en träff per år
• erbjudande om stöd i att ta fram beprövad erfarenhet, löpande hela året
• erbjudande om temaseminarier, 4–6 träffar per år
• erbjudande om informationsträff för nya samordnare, en gång per år.
• Information om Skolverkets stöd för nyanlända och flerspråkiga elever samlade i Insatslistan.

Stöd för det lokala systematiska kvalitetsarbetet

Det är viktigt att huvudmannens och rektorns prioritering av utvecklingsinsatser bygger på en behovsanalys som har gjorts i verksamheten och att arbetet med nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Som en del i arbetet har Skolverket tagit fram underlag för nulägesbeskrivning, nulägesbedömning och analys samt utvecklingsplan. Samordnarna får stöd i arbetet i nätverken. I arbetet ingår även att titta på förväntade och faktiska effekter av sina insatser. Mer om detta under rubriken ”Så går arbetet till från nulägesbeskrivning till utvecklingsplan” längre ner på denna sida.

Regionala nätverk

Skolverket stödjer samordnarna via lärosäten i regionala nätverk. Träffarna har fokus på det systematiska kvalitetsarbetet och skolförbättring med utgångspunkt i de analyser som de deltagande huvudmännen gör. Lärosätets huvudsakliga uppgift är att stödja samordnarna i deras arbete med att, tillsammans med huvudman, systematiskt och kontinuerligt följa upp, analysera, planera och utveckla verksamheten gällande arbetet med nyanlända och flerspråkiga elevers lärande, samt att möjliggöra samverkan och erfarenhetsutbyte mellan samordnarna.

Huvudman eller samordnare redovisar i korthet i slutet av varje år påbörjade och avslutade insatser i en mall som lämnas till RUC i de regionala nätverken. RUC avidentifierar dem och vidarebefordrar till Skolverket. På det sättet får Skolverket en samlad bild av de faktiska behov som finns i landet och kan ta fram kompetensutvecklingsinsatser och utvecklingsstöd.

För intresse att delta mejla till samordnare@skolverket.se

Nationella samordnardialoger

Varje år bjuder Skolverket in alla huvudmän och deras huvudmän in till nationella samordnardialoger. Syftet är att ge stöd och inspiration på nationell nivå. Innehållet för dialogerna tas fram utifrån behov Skolverket har identifierat. Dialogerna består av föreläsning från forskare, presentation av huvudmäns utvecklingsarbeten samt möjlighet till dialog och återkoppling. Under pandemin har fokus varit på digital återkoppling från deltagarna.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Ett övergripande tema för samordnarinsatsen är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket och nätverksledare stödjer samordnare och huvudmän i processen för beprövad erfarenhet att välja ut områden, formulera frågeställningar, dokumentera sina erfarenheter och så småningom analysera det de har sett. Som stöd för arbetet finns Skolverkets kunskapsöversikt Att ställa frågor och söka svar.

Temaseminarier

För att ge ytterligare stöd till huvudmännens arbete i sitt val och framtagande av insatser erbjuder Skolverket temaseminarium. Under seminarierna presenteras NSP-stöd som Skolverket ger och hur dessa kan användas hos huvudmännen.

Information nya samordnare

Varje år bjuder vi in till ett digitalt informationsmöte till alla nya samordnare. Här presenterar vi insatsen och ger möjlighet att ställa frågor.
Inbjudan för att delta skickas ut till nätverken via nätverksledarna i god tid för mötet.

Så går arbetet till från nulägesbeskrivning till utvecklingsplan

Det är viktigt att huvudmannens och rektorns prioritering av utvecklingsinsatser bygger på en behovsanalys som har gjorts i verksamheten och att arbetet med nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska blir en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

1. Nulägesbeskrivning

Var är vi? Skolverket har tagit fram ett underlag för nulägesbeskrivning som kan användas som ett komplement till andra underlag som används hos huvudmannen. Nulägesbeskrivningen är ett stöd för att beskriva nuläget.

2. Analys och nulägesbedömning

Vart ska vi? Med hjälp av nulägesbeskrivningen görs en analys och nulägesbedömning som underlag för en utvecklingsplan.

3. Utvecklingsplan

Vart ska vi? Hur gör vi? Utvecklingsplanen beskriver prioritering av insatser, mål och vilka förväntade effekter som insatserna ska leda till.

4. Planera, genomföra, följa upp och utvärdera insatser

Hur gör vi? Hur blev det? Med stöd av planeringen följs insatser upp och utvärderas för att ge en bild av om formulerade mål har uppfyllts och vilka effekter som syns i verksamheten.

5. Huvudmannen ansvarar för att följa upp utvecklingsarbetet kontinuerligt.

Var är vi nu? Varvet börjar om! Med utgångspunkt i den samlade bild som nu finns skapas en ny nulägesbeskrivning och ett nytt varv påbörjas.

Framgångsfaktorer för nyanländas elevers mottagande och utbildning

På huvudmanna- och skolenhetsnivå

• Riktlinjer för organisation och mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska
• Organisation, mottagande och elevresultat följs upp och analyseras som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
• Resurser till utbildningen som fördelas efter barns och elevers olika försättningar och behov
• Strategier för kompetensutveckling

På skolenhetsnivå

• Samsyn i förhållningssätt
• Alla ser de nyanlända eleverna som hela skolans ansvar
• Förutsättningar för elevens sociala delaktighet
• Alla lärare har kunskap om nyanlända elevers lärande
• En kartläggning genomförs av elevens tidigare kunskaper och erfarenheter
• Utbildningen och undervisningen planeras och genomförs utifrån det bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov

Presentation -styrning och planering

I denna Power Pointpresentation ligger fokus på styrning, ansvar, planering och beslut för nyanlända och flerspråkiga elever. Presentationen är till för nämnder och styrelser, förvaltning och skolledning med flera.

Presentation: Introduktion till skolans arbete med nyanlända elever Powerpoint, 1 MB, öppnas i nytt fönster. (Powerpoint, 1 MB) (powerpoint, 2 MB)

Underlag för ett systematiskt kvalitetsarbete

Steg 1. Gör en nulägesbeskrivning.

Nulägesbeskrivning (ifyllbar) OBS! Filen är uppdaterad den 12/6 2023. Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)

Exempel på ifyllt formulär Pdf, 121 kB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 121 kB)

Steg 2. Gör en analys och nulägesbedömning med utgångspunkt från din nulägesbeskrivning.

Analys och nulägesbedömning (ifyllbar) Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 1 MB)OBS! Filen är uppdaterad den 12/6 2023.

Steg 3. Ta fram en utvecklingsplan utifrån analysen.

Utvecklingsplan 24 maj 2022 Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)

Insatslista som rör nyanländas lärande

Insatslista oktober, 2023 Word, 294 kB. (Word, 294 kB)

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

På skolor och förskolor runt om i landet pågår arbete med att utveckla beprövad erfarenhet. Lärares, rektorers och andra professionellas praktiska kunskap, ibland även kallad förtrogenhetskunskap eller tyst kunskap, utvecklas i handling och är en viktig förutsättning för att beprövad erfarenhet ska kunna utvecklas.

Det här är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Länk till annan webbplats.– Skolverket Länk till annan webbplats.

Skolverkets kunskapsöversikt Ställa frågor och söka svar

Att ställa frågor och söka svar – Skolverket

Beprövad erfarenhet i nätverksform ger ringar på vattnet

Att arbeta med beprövad erfarenhet i nätverk ger förutsättningar för kollegial samverkan, ökad delaktighet, stärkt professionalitet och positiva kringeffekter. Nätverket blir en plats där praktikens frågor står i centrum. Det stod klart när elva kommuner i Norr- och Västerbotten träffades för att delta i ett nätverksmöte i Skellefteå.

Beprövad erfarenhet i nätverksform ger ringar på vattnet

Intervjuer med tre samordnare

Möt tre av våra samordnare som berättar om sitt arbete och vilken betydelse det har för skolor och elevers utveckling.

Dubbla insatser underlättade arbetet för nyanlända

Ökad måluppfyllelse med utvecklad studiehandledning på modersmål

Samordnaren bidrar till att behålla fokus på angelägen fråga

Pm samordnare för nyanländas lärande

Pm 2020, en sammanfattning av insatsen och dess effekter Word, 163 kB, öppnas i nytt fönster. (Word, 163 kB)

Nationella skolutvecklingsprogram

Den här insatsen ingår i programmet Nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande.