Dubbla insatser underlättade arbetet för nyanlända

I skånska Skurup har kommunen en samordnare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Samtidigt har man haft riktade insatser för arbetet.

Kombinationen av dessa båda stöd från Skolverket har enligt samordnaren Per-Herbert Andersson underlättat insatserna och gjort arbetet mindre tungrott.

Det var 2018 som Skurup och Per-Herbert Andersson bjöds in till sin första samordnarträff i Lund och då fick bekanta sig med det nätverk för samordnare för nyanländas lärande som finns där.

— Jag åkte dit utan att veta exakt vad en samordnarroll egentligen innebär. Vi har inte haft något liknande i Skurup tidigare och jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Men ganska snabbt insåg jag fördelarna och vinsterna med att få input, tankar och idéer från andra kommuner som i mångt och mycket brottas med samma utmaningar som vi, säger Per-Herbert Andersson.

Senare samma höst fick Skurup ett erbjudande från Skolverket om riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och redan före jul hade man gjort en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan. De riktade insatserna avslutades under 2021, men samordnarresursen finns kvar.

Stöd i det systematiska kvalitetsarbetet

Enligt Per-Herbert Andersson finns det flera fördelar med att likt Skurup kombinera de riktade insatserna med en samordnarroll och deltagande i samordnarnätverket.

— Analysarbetet inom ramen för samordnaruppdraget och Skolverkets underlag för det systematiska kvalitetsarbetet har hjälpt oss att komma i ordning med våra rutiner så att vi vet vad vi gör och när vi behöver göra det. Det har hjälpt oss att utvärdera rätt saker vid rätt tid så att vi arbetar mot ett likvärdigt mottagande i hela vår kommun oavsett vilken skola eleverna går på.

— Fördelen med samordnaruppdraget är också att i mötet med andra kommuner så får man även syn på saker i den egna kommunen. Har vi rutiner som duger för mottagande av nyanlända i vår kommun? Är alla lärare medvetna om det språkutvecklande arbetssättet? Hur omfattande ska en utbildningsinsats vara? Alla dessa frågor ventileras på samordnarträffar och det ger en bättre kunskap kring vilka insatser som får verkan och vilka som inte får det, menar Per-Herbert Andersson.

Genom nätverket har Per-Herbert Andersson erbjudits föreläsningar och workshops – exempelvis om språkutvecklande arbetssätt – dit han har kunnat bjuda med lärare från den egna kommunen. Han beskriver upplägget som ”lite mer kravlöst”. Nu senast var det till exempel en föreläsning om språkutveckling inom idrottsämnet.

— När jag hörde om den föreläsningen gick jag ut till mina idrottslärarkollegor i kommunen och frågade om de ville vara med. Fyra av dem tackade ja och efteråt var de jättenöjda. Jag pratade med en av dem och han beskrev det som att han hade fått en ny och lite annorlunda syn på utmaningen med att undervisa nyanlända elever. Det är förstås jätteroligt när det gör skillnad.

Ett utvidgat samarbete i regionen

I nätverket i Lund finns ett tiotal kommuner representerade. Med tiden har dock utbytet vidgats och man har utvecklat ett tätare samarbete med främst nätverket i Malmö. Det har enligt Per-Herbert Andersson inneburit att det har blivit enklare att hitta ett utbyte med kommuner som mer liknar hans egen kommun Skurup.

— Jag tycker att det har varit oerhört givande att inte alltid behöva börja från noll i arbetet med nyanlända och flerspråkiga elever. Jag är ensam i min roll i Skurup, men på andra håll finns det människor med samma utmaningar, som har en annan kunskap och förståelse för min situation. Istället för att bara prata med människor i Skurup har jag fått en plattform med människor från hela Skåne.

Per-Herbert Andersson menar att ett stort värde av samordnartjänsten är att det hjälper huvudmännen att bibehålla fokus på en angelägen fråga. De akuta behoven av insatser var förstås större under det stora flyktingmottagandet 2015, och åren därefter, men behoven kvarstår.

— Samordningen, RUC och nätverken hjälper till att behålla spotlighten på frågan så att den inte försvinner. Det är annars den stora risken som jag ser det. Som samordnare kan jag bevaka frågan och hålla mig uppdaterad kring vad som är på gång och vad som kan göras. Jag får input utifrån och har ett nätverk och en nätverksledare dit jag kan vända mig om det uppstår funderingar eller frågor, säger Per-Herbert Andersson.

Ökad förståelse och samsyn

Han tror att arbetet med att utveckla nyanländas och flerspråkigas lärande i Skurup har gynnats av både de riktade insatserna och samordnarrollen som han själv har stått för.

— Utan samordningen hade allt blivit mer tungrott, det tror jag. Utan input, bollplank och idéer utifrån hade arbetet nog gått långsammare och det hade varit svårare att få en förståelse och en samsyn. Jag tror säkert att vi hade tagit oss igenom de här senaste åren ändå, men utbytet har förenklat allt.

— Den främsta utmaningen framöver tror jag är att nå ut med kunskapen. Den får ju inte stanna hos mig, då gör den ingen nytta. Det är mycket på agendan för alla lärare idag och när vi genomförde riktade insatser så var det enklare eftersom allt är finansierat fullt ut. Om jag har varit på ett möte och sedan säger att jag gärna vill ha en studiedag om exempelvis språkutvecklande arbetssätt på fritidshemmen, då är det inte lika lätt. Men det är en stor fördel om jag kan fortsätta bjuda med personalen på olika föreläsningar, det är ett bra sätt att få spridning och öka förståelsen för idéerna. Det tror jag gynnar kollegiet och i förlängningen eleverna ute i skolan.