Organisera studiehandledning
Ta del av exempel på hur några kommuner har utvecklat organisatoriska lösningar för framgångsrik studiehandledning. Dessutom får du en kort beskrivning av ansvarsfördelningen kring studiehandledning på modersmål.
Materialet ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål. Länkar till övriga delar hittar du längst ner på sidan.
Du finner alla exempel och texter på denna sida med källor och i sin helhet i artikeln Organisera för framgångsrik studiehandledning, artikel av Karin Sheikhi.
(pdf, 318 kB)
Framgångsfaktorer i undersökta kommuner
- Den centrala organisationen av studiehandledningen framhålls som en styrka av flera skäl. Den ger studiehandledarna en tydlig tillhörighet och trygghet som yrkesgrupp. Den möjliggör samordnad kompetensutveckling och kollegialt lärande. Vidare förenklas och effektiviseras schemaläggningen.
- Tänk på nyanlända och flerspråkiga elever som en särskild tillgång och ta vara på möjligheten att bidra till deras goda start och skolgång i Sverige.
- Dra nytta av studiehandledares flerspråkiga och flerkulturella kompetenser.
- Skapa ett systematiskt återkommande forum för dialog mellan skolhuvudman och rektorer där frågor om studiehandledningens organisation och resultat behandlas.
Utvecklingsområden för studiehandledning
Skolinspektionen identifierar fem utvecklingsområden för studiehandledning på modersmål i grundskolan:
- Studiehandledningen behöver i högre grad anpassas till den enskilda elevens behov
- Studiehandledare och ämneslärare behöver samverka i högre utsträckning
- Kompetensutveckling inom området studiehandledning behövs
- Studiehandledares uppdrag behöver tydliggöras
- Huvudmän behöver ta ansvar för helheten
Så har Sundbybergs stad organiserat framgångsrik studiehandledning på modersmål, film
Film: Organisation för framgångsrik studiehandledning på modersmål (tid 10:18 min.)
Se filmen om hur Sundbybergs stad har organiserat framgångsrik studiehandledning på modersmål.
Exempel på organisatoriska lösningar från några kommuner
Exemplen är hämtade från små och medelstora kommuner, och det är sannolikt att stora kommuner behöver andra lösningar. Det går sällan att kopiera en organisationsstruktur från en kommun till en annan, men avsikten är att dessa exempel kan inspirera till fortsatt utvecklingsarbete.
Exemplen är från kommuner som i huvudsak inte arbetar med förberedande undervisningsgrupper, och de är valda utifrån vad som uppfattas vara väl fungerande lösningar.
En central organisation som främjar samverkan
En av de undersökta kommunerna har en central enhet där alla studiehandledare är anställda och där den övergripande fördelningen av tid för studiehandledning sker. På varje skola finns en samordnare som i nästa steg organiserar studiehandledningen. Samordnaren har tät kontakt med chefen för flerspråksenheten liksom med studiehandledarna och lärarna på skolan.
Kommunen konstaterar att det är fördelaktigt om samordnaren är i ledningsställning så att hen kan fatta beslut. Det signalerar också att uppdraget och frågan om nyanlända elevers skolgång är viktig, menar man.
En central organisation ger en överblick över antalet nyanlända och flerspråkiga elever, skolor och klasser liksom studiehandledningsresursen och hur den fördelas, vilket framhålls som en fördel. I några av de undersökta kommunerna kartläggs elevernas kunskaper på en mottagningsskola under några veckor och därefter kan de klassplaceras och börja i ordinarie klass. Ett sådant system kräver att stödet i form av studiehandledning på modersmål är genomtänkt, väl avpassat och att det fungerar bra från första dagen. Det är mot det målet all organisation siktar, och de tillfrågade kommunerna upplever att den centrala organisationen underlättar.
Praktiska rutiner som underlättar och möjliggör
Gemensamma dokument som beskriver rutiner för studiehandledning och ansvarsfördelning är till stort stöd för både studiehandledare och lärare.
Rutiner som ger förutsättningar för framgångsrik studiehandledning omfattar också de olika sätt som en ny studiehandledare kan introduceras i form av besök på skolor, vägledning i styrdokumenten och genom att skugga en erfaren kollega.
Studiehandledares kompetenser, utbildning och fortbildning
Vad ska en studiehandledare kunna? Vad ska man ställa för krav när man rekryterar? Eftersom yrket inte är reglerat och inga kompetenskrav finns är det upp till skolhuvudmannen eller rektor att avgöra vem är som är lämplig för uppdraget.
Samordnare
En av de tillfrågade kommunerna lyfter fram vikten av en samordnare, det vill säga en person anställd på en skola som fungerar som en länk mellan sin skola och kommunens centrala enhet. Samordnaren kan vara en lärare eller en (biträdande) rektor. Samordnaren har tät kontakt med chefen för den centrala enheten liksom med studiehandledarna och lärarna på skolan.
Samverkan, kommunikation och attityder
Studiehandledarna är beroende av lärarens planering för att genomföra sitt arbete och de behöver tillsammans utvärdera studiehandledningsinsatsen och elevens framsteg kontinuerligt.
Samtalsunderlag
Samtalsunderlag för skolhuvudmän och rektorer (pdf, 68 kB)
Mer stöd inom samma område
Innehållet på denna sida ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål.
Samarbete för framgångsrik studiehandledning, för ämneslärare och studiehandledare på modersmål
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning, för studiehandledare på modersmål
Studiehandledning på modersmålet i praktiken, för studiehandledare på modersmål
Digitala resurser i studiehandledning på modersmål, för studiehandledare på modersmål
