Digitala resurser i studiehandledning på modersmål

Du som är studiehandledare har ett viktigt uppdrag i att stötta flerspråkiga elever på deras starkaste språk. Det är av avgörande betydelse för elevernas skolframgång när de kan använda sitt starkaste språk för att lära och visa sina kunskaper. I en allt mer digitaliserad skola kan webbresurser, digitala enheter, funktioner i mjukvaror och appar fungera som stöd för att stärka och utveckla elevernas språk och kunskaper.

Dekorationsbild

Materialet ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål. Länkar till övriga delar hittar du längst ner på sidan.

Konkreta tips

Bygga upp kunskaper i området

Knyt an till elevens förkunskaper

Karlsson, Wiksten och Kindenberg hävdar att när eleverna ska lära sig något nytt och de får sätta ord på sina tankar och dela med sig av sina förkunskaper, så skapar det intresse och engagemang.
Förkunskaper är inte enbart vad eleverna har lärt sig i skolan, därför behöver man stötta eleverna i att göra kopplingar mellan deras egna erfarenheter och arbetsområdet menar Bouakaz och Bunar.
Karlsson menar att för eleverna kan dessa kopplingar fungera som ”kunskapskrokar” att hänga fast ny kunskap på.

Att få reda på vad eleverna vet och inte vet är värdefullt att känna till för lärare och studiehandledare. Digitala resurser kan användas för att samla in och visualisera elevernas tankar och förkunskaper. De flesta tjänster stöder skriftspråk på flera språk, via mobiltelefon och lärplatta och eleverna kan skriva själva eller med stöttning av studiehandledare. När det är digitalt kan man spara och under arbetets gång bygga vidare på elevens förkunskaper.

VÖL-schema (Vet, Önskar veta, Lärt mig)

Vad vet jag?

Vad önskar jag veta mer om?

Vad har jag lärt mig?




Det går att visualisera elevernas svar eller texter i ett ämne genom att skapa ordmoln. Exemplet nedan visar hur en text om allemansrätten är visualiserat.

Ordmoln

Faktatext om björnen visualiserat som en björn och ett moln.

Skapa förförståelse

Enligt Gibbons är skrivna texter, skärmbaserade och på papper, är viktiga informationskällor i skolan och om innehållet är känt är det lättare att förstå texten även om eleven inte förstår alla ord.
Därför behöver man skapa förförståelse inför ämnesområdet, oavsett om undervisningsmaterialet är en text eller film. Att prata om arbetsområdet, vad texten eller filmen handlar om och knyta an till elevens erfarenheter och vardagskunskaper underlättar inlärningen.

Studiehandledarens förförståelse är avgörande för att planera och förbereda studiehandledningen så att eleverna blir språkligt aktiva menar Reath Warren och Uddling.
Studiehandledaren behöver få en överblick av temat, centrala begrepp (nyckelbegrepp) i arbetsområdet och vad eleverna måste kunna för att förklara och visa sina kunskaper (språkliga mål). Digitala tjänster såsom mail, skolans lärplattform och delade dokument kan användas för samarbete och kommunikation mellan ämneslärare och studiehandledare samt mellan studiehandledare och elev.

Ord och begrepp

Skolverket pekar på att ordförrådet (och förförståelse) har stor betydelse för att eleverna ska läsa och förstå ämnesspecifika texter. För att förstå översättningar i appar och webbsidor behöver man goda kunskaper i båda språken. Enström menar att det inte går att översätta alla ord eftersom det inte alltid finns ett-till-ett förhållande mellan ord i olika språk.
Vidare menar Enström att även om det går att översätta ord är det inte säkert att eleven förstår vad ordet betyder. Översättningstjänster där man kan fotografera och översätta textstycken kan ge en ungefärlig bild av vad texten handlar om, men är sällan tillräcklig. Däremot är modersmålet en värdefull resurs för att eleven ska utveckla bredd, det vill säga ett stort ordförråd, och djup som handlar om att eleven har kunskaper om hur ordet kan användas i olika sammanhang, kombineras, böjas och känner till synonymer och motsatsord.
Axelsson menar att därför behöver ordförrådet byggas upp i ett sammanhang genom samtal och interaktion.

Ordlistor för att stärka och utveckla språket

Elevens tankar om begreppen är viktiga eftersom många ord och begrepp i skolans ämnen har flera betydelser och kan leda till missförstånd menar Hajer och Meestringa. I biologin betyder ordet "cell" små delar av levande väsen; växter, djur och människor men i ett annat sammanhang kan cell betyda ett litet rum i fängelse.
Ta till exempel uttrycket "dra igång", där räcker det inte att eleven förstår varje ord eftersom betydelsen är en annan, nämligen "börja". Förutom ämnesspecifika begrepp innehåller läromedelstexter allmänna akademiska ord och uttryck som "det anses", "förvisso", "ersätta", "redovisa", "sammanfattningsvis" och en del nominaliseringar som eleverna behöver behärska. Fördelen med digitala ordlistor är att man kan skapa struktur i ämnesstoffet, spara och skapa en ordbank. Det går att infoga bilder och länkar, dela och arbeta i det tillsammans. För att eleven ska utveckla förståelse av ordet "revolution" behöver eleven diskutera och förklara innebörden tillsammans med studiehandledare, ämneslärare och klasskamrater. Då kan digitala tabeller och ordlistor av olika slag skapa struktur och vara ett stöd för att eleverna ska utveckla bredd och djup i ordförrådet. Exemplen nedan visar hur tabeller kan utformas för att eleven ska kunna använda egna associationer till ordet, ringa in det centrala stoffet, sammanfatta, förklara och jämföra ord, saker, händelser eller situationer med egna ord oavsett vilket språk det sker på.

Exempel på ordlista

Ordet

Förklaring

Exempel på hur det kan användas

En bild som gör ordet tydligare





Öva ord och begrepp med interaktiva övningar

På webbsidan Quizlet går det att skapa digitala begreppsord, så kallade flashcards där man kan skriva begrepp och översättning samt förklaring på fram- och baksidan av korten. Det går att infoga bild och ljud på korten. Tjänsten stöder ett antal olika skriftspråk. När man har skapat ett set (ordlista) med ord kan eleverna öva genom fem olika övningar och spela på tre olika sätt. Eleven når övningarna via en länk. Fördelen är att övningarna är interaktiva. De är självrättande och eleverna övar gärna på orden via mobila enheter och datorer både på skolan och hemma. Man kan även skriva ut begreppskorten så att eleverna kan träna och spela i klassrummet med kort i pappersform.

Källkritik

Att elever, oavsett ålder, är vana att söka information på internet innebär inte att de utvecklar kompetens för att söka nyheter, information och fakta för skoluppgifter. Eleven behöver bland annat förstå

  • hur man formulerar sökfrågor
  • vad som påverkar sökresultatet
  • vad som är viktigt att tänka på när man söker bilder vad gäller upphovsrätt och Creative Commons
  • hur man kan bedöma och välja trovärdiga källor.

Öva på informationssökning och källkritik i samband med elevens skoluppgifter. För att lära sig mer om och planera aktiviteter om informationssökning finns det en del material på webben.

Stöttning för att bearbeta och visa kunskaper, läsa och skriva

Stöttning

Funktioner i digitala enheter, program och appar kan stötta och stimulera elevens kunskapsutveckling och mildra den utmaning det är att läsa och skriva på ett nytt språk. En inspelad genomgång kan vara ett stöd innan man läser en avancerad ämnestext och eleven kan visa sina kunskaper genom att spela in en presentation som innehåller bilder, text och röstinspelning. Text, bilder, filmer och ljud kan användas både när eleven ska lära sig och visa sitt lärande i en bedömningssituation.

Ordbehandlingsprogram

Basaran och Wedin pekar på att det är en stor utmaning att lära sig ett nytt skriftspråk, forma bokstäver för hand, tänka på skrivriktning och stavning när man dessutom ska använda språket för att lära sig och visa sina kunskaper. Digitalt skrivande innebär att eleven kan fokusera på innehållet utan att behöva tänka på skrivriktningen eller hur bokstäver formas. Det är lättare att redigera texten. Genom att välja teckensnitt och infoga bilder kan eleven skapa estetiskt tilltalande texter som ger ett bra intryck redan i ett tidigt skede av sin skriftspråksutveckling vilket har stor betydelse för motivationen, menar både Basaran och Wedin. Studiehandledaren och läraren kan ge återkoppling om innehållet genom att kommentera i elevens dokument.

Talsyntes – lyssna på texten

Oavsett om det är eleven som skriver eller om det är en digital text på webben kan det vara ett stöd att få texter upplästa menar Diaz. I mobila enheter behöver man aktivera funktionen talsyntes och det finns möjlighet att få text på olika språk upplästa. På datorer hittar man funktionen i olika programvaror eller i så kallade tillägg. Ordbehandlingsprogram med talsyntes och talande tangentbord innebär att eleven kan lyssna på bokstavsljud (efter mellanslag) och hela meningar (efter skiljetecken) när eleven producerar egen text. Att få texten uppläst är ett betydelsefullt stöd för elever som är i början på sin läs- och skrivutveckling. När eleven skriver kan det till exempel vara svårt att skilja på vokalljud som hår, hyr, har och här. Med talsyntesen kan eleven lyssna sig till rätt vokalljud i ord samt uppmärksamma långa - korta vokaler och dubbelteckning i exempelvis ord som glas - glass.
Diaz påpekar att även om eleverna är i början på sin språkutveckling i svenska brukar de uppmärksamma att rösten i talsyntesen är monoton vilket kan öppna upp för samtal om språkmelodi, rytm och intonation i det svenska språket.

Dikteringsfunktion – skriv med rösten

Att skriva text på skärm genom att prata in texten kan vara ett stöd när eleven behöver fokusera mer på innehållet än stavning och skriftspråket. Att prata in text brukar finnas som funktion på mobiltelefoner och lärplattor, i olika ordbehandlingsprogram och presentationsprogram. Det brukar kallas för röstinmatning,diktering eller dikteringsfunktion. I mobiltelefoner och lärplattor aktiveras det i inställningar och tangentbord, sedan syns en mikrofonsymbol på tangentbordet. Den som talar behöver tala tydligt, och för att texten ska följa skriftspråksreglerna behöver man tala om när det ska vara skiljetecken som punkt, komma och frågetecken, vilket är en bra träning på hur tal- och skriftspråket skiljer sig åt. Det går att redigera i den text som växer fram.

Funktionen fungerar även på flera språk dock inte i alla program. När eleven trycker på mikrofonsymbolen på tangentbordet på arabiska och talar arabiska blir texten på arabiskt skriftspråk. Det går också att trycka på mikrofonsymbolen när man ska googla och på så sätt tala in sökordet och få träffar. Eleven kan föra skriftliga anteckningar på sitt starkaste språk genom röstinmatning.

Bilder, filmer och ljud

Texterna som eleverna möter innehåller visuella uttryck i form av bilder, grafer, tabeller och diagram. Skärmbaserade texter innehåller även interaktiva inslag, bilder, rörliga bilder och ljud. Eleven behöver stöd för att tolka och förstå alla delar, oavsett om det är tryckta läromedel eller skärmbaserade texter, på sitt starkaste språk oavsett om det sker före, under eller efter lärarens genomgång. Digitala resurser kan användas för att

  • söka genomgångar och filmer i skolans digitala plattform eller via streamad film som är textade, dubbade eller filmade på elevens starkaste språk
  • söka efter information och bilder på webben
  • filma lärarens/studiehandledarens genomgångar
  • använda presentationer med bildstöd
  • skapa interaktiva bildordlistor på webben (se Quizlet).

Bilder kan användas som stöd när eleven ska återberätta en händelse, beskriva, redovisa och berätta något, följa skriftliga instruktioner, och för att skapa förståelse inför en text som ska läsas menar Basaran. På digitala bildbanker finns det bilder för gratis nedladdning och fri användning i ett icke kommersiellt syfte. Det går också att bildgoogla eller använda egna fotografier. Diaz menar att bilderna kan användas för att skapa bildordlistor, genom att skriva ut bilder och fästa i en skrivbok, eller digitala ordlistor i ett ordbehandlingsprogram. Man behöver vara beredd på att bildsökning kan ge träffar som inte är kopplat till det man söker eller träffar som man inte är beredd på. Använder man sökordet vatten visar träffarna bilder på vatten i olika former, men används sökordet "is" visar träffarna krigsbilder.

Digitala läromedel och resurser på skolan – att tänka på

Skolans lärplattform

Skolor använder sig av molnbaserad lärplattform för att kommunicera, lagra och dela information mellan ledning - lärare och mellan lärare - elever. Vilka enheter använder eleverna, var lägger läraren upp uppgifter och var sker inlämningar? Man behöver komma överens om vilka forum eller resurser som ska användas för att kommunikationen ska fungera både mellan lärare och studiehandledare samt mellan studiehandledare och elev.

Digitala enheter, läromedel och webbresurser

Vad behöver studiehandledare för att kunna bedriva studiehandledning på bästa sätt? Det kan handla om utrustning som en lärplatta och, eller dator, läromedel, inloggningar till olika digitala läromedel, fysiska böcker och så vidare. En dialog mellan studiehandledare, lärare och rektor är viktig för att kunna skapa goda förutsättningar för elever.

Många läromedelsförlag har digitala versioner av läromedel och , eller kompletterande digitala tjänster på webben. Det kan vara inlästa läromedel på flera språk, filmer, gloslistor och interaktiva övningar. Många lärare har publicerat genomgångar på Youtube som kan användas. En inspelad genomgång är en resurs för både eleven och studiehandledaren. Man kan titta på inspelningen flera gånger och pausa för att stötta på elevens starkaste språk. I början kan det ta tid att undersöka vad som finns utifrån det arbetsområde och läromedel som används. Då behöver man som studiehandledare prata med lärare eller söka på webben. Men sedan när man vet vilka resurser som finns tillgängliga kan man planera studiehandledningen och välja de resurser som ger ett mervärde till studiehandledningen, istället för att skapa eget material.

Elever i behov av särskilt stöd

Många läromedel och lärresurser som skolan använder har anpassningar som kan vara till stöd även för flerspråkiga elever i behov av särskilt stöd, men det kan också vara så att elever behöver ytterligare stöd. För att ta reda på vilka resurser som finns tillgängliga kan man prata med specialpedagogen eller specialläraren på skolan.

Särskilt stöd till nyanlända eleverlänk till annan webbplats (Specialpedagogiska skolmyndigheten)

Vilken digital resurs är bäst?

Det finns inte något enkelt svar på den frågan. En mycket bättre fråga är: Vilken digital resurs passar bäst för min elev och den här situationen­ - vad ska eleven kunna göra med språket? En anledning till att det inte finns något enkelt svar är att digitala resurser kan användas på många olika sätt och för olika syften. Det handlar inte om att digitalisera studiehandledningen, snarare om att välja och använda digitalisering i studiehandledningen, för elevens möjligheter att nå skolframgång.

Samtalsunderlag

Här följer några frågor som kan användas i samtal om digitala resurser.

Hur kan digitala resurser användas i studiehandledningen för att:

  • kommunicera med lärare och elev?
  • skapa struktur i ämnesstoffet?
  • träna ord och begrepp?

Hur kan digitala resurser användas i studiehandledningen som "stöd" när eleven ska:

  • visa eller synliggöra sina förkunskaper?
  • lära sig?
  • läsa?
  • skriva?
  • visa sina kunskaper?

Studiehandledningen behöver inte bli bättre bara för att man använder sig av webbresurser, digitala enheter, funktioner i mjukvaror och appar. När man väljer digitala resurser behöver det grunda sig i att det gynnar elevens lärande, vilket kräver eftertanke och reflektion. Välj ut några exempel där du använder digitala resurser och reflektera över följande:

  • Vad har du valt för digital resurs och hur använder du den?
  • Varför använder du just den?
  • Vad ger resursen för mervärde i elevens lärande?
  • Skulle du kunna göra samma sak utan det digitala? Varför, varför inte?
Forskning och fördjupning

Fördjupning

Visualisera med digitala resurser

Tankekartor (mindmaps) kan användas för olika syften. För att aktivera och synliggöra elevernas förkunskaper, bygga upp kunskaper, återberätta något, som stöd när eleven ska skriva en text och redovisa muntligt. I en tankekarta kan man använda text, bilder, olika färger och symboler. Fördelen med digitala tankekartor är att man kan arbeta flera i samma tankekarta och infoga länkar till texter, filmer och bilder. Genom att skapa en digital tankekarta över centrala begrepp kan eleverna utveckla tankar om begreppen under flera tillfällen.

Hur tankekarta kan användas i studiehandledninglänk till annan webbplats (Studiehandledning i praktiken)

Använd digitala anslagstavlor för att samla material inom ett arbetsområde och för grupparbeten där eleverna kan arbeta samtidigt. I digitala anslagstavlor kan man infoga text, bilder, länkar och filmer.

Vad är padlet och hur kan du använda det i undervisningen, Lärarnas riksförbundlänk till annan webbplats

Man kan använda sig av olika tjänster på webben för att visualisera texter genom så kallade ordmoln. Man kan använda sig av en befintlig text, och klistra in texten på webbsidan som skapar ordmoln. Ordmoln visualiserar vilka ord som används i texten. Ord som förekommer flera gånger blir större och man kan redigera molnet genom att plocka bort ord från texten.

Ordmoln i undervisningen, Patricia Diazlänk till annan webbplats

Ordmoln i undervisningen, Jenny Edvardssonlänk till annan webbplats

Wordart.comlänk till annan webbplats

Man kan också använda sig av Mentimeter ett digitalt responssystem där man skapar frågor som eleverna svarar på. Elevernas svar kan visualiseras som ordmoln och den här typen av responssystem passar när man vill ha in svar från flera elever på studiehandledningen.

Mentimeter, Patrizia Diazlänk till annan webbplats

Skapa struktur och ordinlärning

Som studiehandledare behöver man fundera över hur digitaliseringen kan användas för att utvidga elevernas ordförråd och skapa struktur i ämnesstoffet.

Exempel 1

Ord

Definition

Exempel på hur det kan användas

Associerande ord

Genus*

Sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor

Genus handlar om vad som anses typiskt manligt eller kvinnligt

Maskulin, feminin, socialt, kön

*Diaz, 2019, s. 164

Exempel 2

Ord/begrepp

Vad är det?

Exempel

Vad liknar det?

Revolution*

Plötslig förändring

Att störta regering eller ett samhälle

Den franska revolutionen

Den industriella revolutionen

Ofta mäktig, imponerande

Ofta politiskt

*Egen bearbetning av Hajer & Meestringa, 2014, s. 94

Exempel 3

Namn

Plats

Kännetecken

Funktion

Matsalen

Vid skolans entré

Det finns bord och stolar, mat serveras

Man äter där

Exempel 4

Nominalisering

Ord (verb) som nominaliseringen är skapad ifrån

Skogsröjning

Att röja skog

Matproduktion

Att producera mat

Ord och begrepp

På Pedagog Värmlands webbsida finns digitala ordlistor med ämnesord i olika ämnen, översatta och förklarade på flera språk.

Skolord, Pedagog Värmlandlänk till annan webbplats

Eleverna kan öva ord och begrepp med interaktiva övningar.

Läraren Sara Bruun om hur hon använder Quizlet i undervisningen, Lärarnas riksförbundlänk till annan webbplats

Guide till att använda Quizlet, Patricia Diaz blogglänk till annan webbplats

Språkträning med Quizlet, Ivana Eklunds blogglänk till annan webbplats

Lässtrategier, studieteknik och källkritik

En av studiehandledarens uppgift är att visa och synliggöra metoder, tillvägagångssätt och olika strategier som eleven kan använda i kommande uppgifter, så att eleven får vägledning i hur eleven ska ta sig an uppgifter i olika ämnen. Läsning av texter behöver kopplas till vad eleverna ska kunna och hur de ska visa sina kunskaper, eftersom olika uppgifter kräver olika lässtrategier. Att jämföra och reflektera över olika livsåskådningar i religion, läsa och söka efter orsaker i ett historiskt händelseförlopp i historia eller läsa och analysera en skönlitterär text i svenska som andraspråk kräver olika strategier, menar
Wiksten och Kindenberg.

Det finns en hel del filmer från Utbildningsradion (UR) som kan användas i studiehandledningen. Dels kan man som studiehandledare få kunskap och inspiration i vad som är viktigt när man ska läsa texter med eleverna. Man kan även använda filmerna tillsammans med eleverna, för att diskutera och träna på olika strategier som visas i filmerna. Genom att titta på filmerna som finns länkat med språkligt stöd i studiehandledningen, kan diskussion föras om vilka strategier eleven använder och hur elevens flerspråkighet kan användas som resurs kopplat till de studietips som ges i filmerna. Det är värdefullt för eleverna att träna på strategier på sitt starkaste språk. När de utvecklar lässtrategier kan de sedan använda dessa i flera ämnen, även när de inte har studiehandledning.

Talsyntes – lyssna på texten

Att få digital text uppläst kan vara ett bra stöd för eleverna när de ska läsa och skriva. Det kan vara text på olika hemsidor, artiklar och texter som eleverna skriver i ordbehandlingsprogram. Flera digitala enheter har den här funktionen inbyggd och då behöver man aktivera funktionen i systeminställningar. Det kan också handla om att man behöver tillgång till en kommunlicens för att kunna använda talsyntes på dator. Hör med rektor på skolan om vad som gäller för dina elever.

Talsyntes i andraspråksinlärning, Hülya Basaranlänk till annan webbplats

Talsyntes, SPSM,länk till annan webbplats Specialpedagogiska skolmyndigheten

Dikteringsfunktion – skriv med rösten

Dikteringsfunktion innebär att man kan tala in text, vilket kan användas som stöd när eleven ska skriva. Eftersom funktionen handlar om att känna igen tal, det som sägs, blir det också en övning i att tala tydligt. Dikteringsfunktion kan användas när man använder tangentbord och den fungerar på olika språk. Man kan tala i text i mail, sms, chatt eller när man ska skriva längre texter i ett ordbehandlingsprogram. Den här funktionen finns inbyggd i mobila enheter och behöver aktiveras i systeminställningar. Hör med rektor på skolan om vad som gäller för dina elever.

Skolstil, Hülya Basaranlänk till annan webbplats

Elever i behov av särskilt stöd

Särskilt stöd till nyanlända elever, spsm,länk till annan webbplats Specialpedagogiska skolmyndigheten

Texten är skriven av Hülya Basaran. Mer material av Hülya Basaranlänk till annan webbplats

Referenslista

Axelsson, M. (2015). ˮNyanländas möten med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektivˮ, i Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Basaran, H. (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum: språkutveckling med digitala resurser. Stockholm: Gothia fortbildning.

Bouakaz, L. & Bunar, N. (2015). ”Diagnos: Nyanländ”, i Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Enström, I. (2016). Ordens värld: svenska ord – struktur och inlärning. (2. uppl.). Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4. uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. (2. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Karlsson, J. (2018). Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 2020-05-19 från Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaperlänk till annan webbplats

Reath Warren, A. & Uddling, J. (2019). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning på modersmål. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 2020-05-19 från Språk- och kunskapsutvecklande länk till annan webbplatsarbetssätt i studiehandledning länk till annan webbplatspå modersmållänk till annan webbplats

Skolverket. (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.). Stockholm.

Wedin, Å. (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wiksten, M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Axelsson, M. (2015). ˮNyanländas möten med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektivˮ, i Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Basaran, H. (2016). Nyanlända elever i mitt klassrum: språkutveckling med digitala resurser. Stockholm: Gothia fortbildning.

Bouakaz, L. & Bunar, N. (2015). ”Diagnos: Nyanländ”, i Bunar, N. (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Diaz, P. (2019). Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Enström, I. (2016). Ordens värld: svenska ord – struktur och inlärning. (2. uppl.). Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4. uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. (2. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Karlsson, J. (2018). Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 2020-05-19 från Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaperlänk till annan webbplats

Reath Warren, A. & Uddling, J. (2019). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning på modersmål. Stockholm: Skolverket.

Hämtad 2020-05-19 från Språk- och kunskapsutvecklande länk till annan webbplatsarbetssätt i studiehandledning länk till annan webbplatspå modersmållänk till annan webbplats

Skolverket. (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.). Stockholm.

Wedin, Å. (2010). Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wiksten, M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och metoder för högstadiet. (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Mer stöd i samma materialserie

Innehållet på denna sida ingår i ett stödmaterial för studiehandledning på modersmål.

Organisera studiehandledning, för huvudmän och skolledare

Samarbete för framgångsrik studiehandledning, för ämneslärare och studiehandledare på modersmål

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning, för studiehandledare på modersmål

Studiehandledning på modersmålet i praktiken, för studiehandledare på modersmål

Senast uppdaterad 18 september 2020