Studiehandledning på modersmålet i praktiken
Ta del av en modell för studiehandledning på modersmålet som innehåller teoretiska perspektiv på språk och lärande. Tillsammans med samtalsunderlaget kan modellen fungera som stöd för studiehandledare, samt vid organisering, planering, genomförande och uppföljning av studiehandledning på modersmålet.
Modell för studiehandledning i praktiken
Modellen för studiehandledning på modersmålet består av tre delar. Den första delen beskriver hur förståelse för studiehandledning på modersmålet ökar om handledningen betraktas som en process, där samarbetet före och efter är lika viktiga som själva studiehandledningspassen. Modellens andra del visualiserar ett sätt att tänka kring planering av studiehandledningspassen där klargörande, vidgning, målsättning, planering och utvärdering ingår. Den tredje delen handlar om olika fokus under studiehandledningspassen: språk, kurs- och ämnesplaner, lärandestrategier, elevens kompetenser och förkunskaper samt läroplan del 1 och 2.
Studiehandledning på modersmålet i praktiken, artikel av Marita Gareis, Simeon Oxley och Anne Reath Warren
(pdf, 973 kB)
Studiehandledning på modersmålet som process. Första delen i modellen.
Processen betonar betydelsen av studiehandledningens tre steg: före (planering), under (genomförande) och efter (utvärdering och uppföljning).
Det är avgörande att skolan inte hoppar över den första och tredje stegen i process. Modellen är tydlig med att studiehandledaren inte ska agera som ’översättare’ utan har en viktig stödjande roll att spela i elevernas språk- och kunskapsutveckling. Om studiehandledaren får möjligheten att medverka i planeringsstadiet (före) och med återkoppling (efter) kan hen bidra till att den undervisande lärarens arbete bättre kan skräddarsys för elevens behov. Det kan då bli enklare för eleven att tolka sociala koder och annat runt sig så att hen får de bästa möjliga förutsättningar att tillgodogöra sig tiden i skolan.
Studiehandledningsprocessens tre steg kräver samverkan av skolans aktörer och belyser att studiehandledning på modersmålet inte enbart är studiehandledarens utan hela skolans ansvar. Att inte betrakta studiehandledning på modersmålet som en process ökar risken för att studiehandledaren ska arbeta i ett parallellt eller ett helt annat spår än den undervisande läraren.
Studiehandledning på modersmålet i praktiken, artikel av Marita Gareis, Simeon Oxley och Anne Reath Warren (pdf, 973 kB)
Det pedagogiska samtalet. Andra delen i modellen.
Modellens andra del är en samtalsmodell med tre faser som klargör, vidgar och sätter mål under själva studiehandsledningspasset samt upprättar en handlingsplan för stöd och utvärdering. Samtalsmodellen tar avstamp i Hägg och Kuoppas samtalstrappa för privata och professionella samtal.
Studiehandledning på modersmålet i praktiken, artikel av Marita Gareis, Simeon Oxley och Anne Reath Warren (pdf, 973 kB)
Fem fokus. Tredje delen i modellen.
Studiehandledning på modersmålet ska syfta till att ge eleven förutsättningar för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I den tredje delen av modellen för studiehandledningen på modersmål beskrivs hur studiehandledaren kan arbeta med fem fokus under studiehandledningspasset för att stödja eleven mot högre måluppfyllelse. I modellen betonas:
1) språk
2) kurs- och ämnesplaner
3) lärandestrategier
4) elevens kompetenser och förkunskaper samt
5) läroplanen del 1 och 2
som studiehandledaren och eleven kan arbeta med under studiehandledningspassen.
Studiehandledaren kan välja att beröra alla eller bara några av de fem olika fokusområdena under det pedagogiska samtalet, beroende på vilket ämnesinnehåll som ska bearbetas och på elevens behov. Målet för studiehandledningen på modersmål är alltid att ge just det stöd som varje enskild elev behöver.
Studiehandledning på modersmålet i praktiken, artikel av Marita Gareis, Simeon Oxley och Anne Reath Warren (pdf, 973 kB)
Samtalsunderlag
Här följer några frågor som kan användas i samtal om och tillämpning av modellen.
- Hur förändras uppfattningar om studiehandledning på modersmålet när den betraktas som en process och inte som fristående inslag i elevens vecka? Hur kan studiehandledningen på modersmålet på ett konkret sätt bli en process istället för enstaka studiehandledningspass?
- Diskutera hur skolans:
a) värdegrund och uppdrag samt
b) övergripande mål och riktlinjer, på olika sätt påverkar studiehandledarens uppdrag. - Under planering av studiehandledning på modersmålet behöver studiehandledare och lärare samverka. Tänk på ett kommande arbetsområde. Vad behöver studiehandledaren för att kunna i) klargöra, ii) vidga och målsätta, iii) handla, reflektera och utvärdera? Försök att identifiera en möjlig arbetsgång för studiehandledaren.
- Hur skulle du definiera begreppet ”pedagogiskt samtal” och hur är det annorlunda från att undervisa?
- De elever som får studiehandledning på modersmålet kommer från olika länder och har med sig olika erfarenheter till skolan. Studiehandledaren kan vara en viktig länk mellan elevernas tidigare erfarenheter och hjälpa dem att förstå det svenska skolsystemet och samhället. Diskutera hur elevernas tidigare erfarenheter kan påverka studiehandledningspasset.
- Studiehandledning kan genomföras under lektionen. Ge exempel på om och i så fall hur samverkan mellan studiehandledaren och den undervisande läraren påverkar undervisningen för alla elever i klassen under lektionen.
