Så utvecklade Tundalsskolan undervisningen

– Vi upplever att vi har studiero och en betydligt lugnare lärmiljö. Vi arbetar med inkluderade klassrum. Eleverna känner sig sedda och förstår vad vi förväntar oss av dem, berättar Anna-Lena Göttfert, rektor för Tundalsskolan i Robertsfors kommun.

Robertsfors kommun var en av de första som 2016 valde att inleda ett samarbete med Skolverket inom Samverkan för bästa skola. Tre år har gått och nu berättar Anna-Lena Göttfert om Tundalsskolans utvecklingsresa.

Bild på Anna-Lena Göttfert. Rektor på Tundalsskolan. Anna-Lena tittar in i kameran och ler.

Anna-Lena Göttfert, rektor på Tundalsskolan. Foto: Tundalsskolan.

– Det är färre konflikter bland eleverna och vi kan se att elevernas frånvaro har minskat. Vi har mindre sjukfrånvaro hos personalen och en liten personalomsättning. Vi har välutbildad personal och jag uppfattar att de trivs med sitt jobb. Politiker och föräldrar har förtroende för oss och vi är stolta över att jobba här, berättar Anna-Lena.

Identifierade utvecklingsområden med hjälp av en nulägesanalys

– Vi inledde arbetet inom Samverkan för bästa skola med att göra en nulägesanalys av skolans utmaningar tillsammans med processtödjarna från Skolverket. De var engagerade och vi arbetade mycket tillsammans det första året.

Under ett halvår analyserade vi bland annat elevernas betyg, bakgrund, statistik för närvaro och lärarnas behörigheter. Vi analyserade också hur våra lärare arbetade med betyg och bedömning och hur vi arbetade systematiskt. Vi tittade också på tidigare analyser av vår skola som vi hade gjort innan Samverkan för bästa skola.

Politikerna i kommunen och lärarna på vår skola deltog i arbetet med ledningsgruppens analys. Vi försökte få alla som hade möjlighet att känna sig delaktiga. Vi arbetade i olika arbetslag, ställde öppna frågor och personalen fick komma med förslag på hur de tänkte kring våra problem och utmaningar.

Processtödjarna hjälpte oss att ringa in våra problemområden och de ställde många utmanande frågor för att vi skulle säkerställa att vi skulle hitta kärnan i våra utmaningar. Skolverket hjälpte oss sedan att komma i kontakt med olika lärosäten och andra organisationer som vi planerade olika utbildningsinsatser med.

Vi skrev en åtgärdsplan där vi valde att utveckla vårt arbete med ledning och styrning av skolan, med betyg och bedömning samt med våra elever med låg måluppfyllelse och som har sociala och emotionella svårigheter.

Utvecklade sin kunskap om barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

– Vår analys visade att vi behövde utveckla vår kunskap om NPF hos barn. Många av våra elever har olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hela personalen har därför fått kompetensutveckling och handledning i hur vi kan möta dessa elever på bästa sätt. Vi har också intervjuat elever med NPF, träffat föräldrar och psykologer. Personalen pratar idag samma språk och har en gemensam förståelse för vad som kan vara svårt för just dessa elever.

Vi förstår nu också hur viktigt det är att arbeta med förutsägbarhet och arbetar nu likartat med våra lektioner. Alla elever vet hur lektionerna är uppbyggda från start till avslut och hur de ska hitta det de behöver. Vi har också lärt oss att arbeta med ljudnivåer och olika gruppsammansättningar.

Utvecklade samarbetet i hela styrkedjan från politiker till lärare

– Vår analys visade också att det fanns brister i vår ledning och styrning av skolan. Det var exempelvis otydligt vem som hade ansvar för vad inom styrkedjan. Därför har vi satsat mycket tid på att utveckla samarbetet i hela styrkedjan från politiker till lärare. Vi har kompetensutvecklat oss på alla nivåer och våra respektive roller är tydliga. Vi är trygga och har en mycket bättre förståelse för varandras arbete idag. Vi har mer dialog och bättre kommunikation.

Vi arbetar med systematiskt kvalitetsarbete inom alla ämnen. Det innebär att vi utvärderar oss själva varje år. Vi tittar på vad vi behöver arbeta med och om vi håller oss till de planer vi satt upp. Vi tittar också på vad vi behöver utveckla, om vi behöver utbildning och vad vi lägger vår arbetstid på. Vi har fått fin respons av kommunen för det arbete vi gör. Det är en bekräftelse på att vi jobbar som det är tänkt och det har gett oss en kick. Vi gör det för undervisningens skull. Det är verkligen ett verktyg för egen utveckling.

Förebyggande och främjande arbete tack vare årshjulet

– Vi arbetar också mer proaktivt och behöver inte längre lägga ner så mycket tid på att släcka bränder. Vi arbetar förebyggande och främjande utifrån ett årshjul som visar vad som är aktuellt inom olika delar av verksamheten under året. Vi har ordning och reda på våra rutiner tack vare vårt systematiska arbete och arbetar likartat på alla skolor i kommunen. Mycket går att förebygga när det är förutsägbart.

Införde olika mötesformer för att fånga in alla

– Vi har också utvecklat olika mötesformer med personalen. Tidigare hade vi inga rutiner för hur vi kunde fånga in allas tankar och idéer för att utveckla verksamheten. Vi har också ett aktivt föräldraråd och elevråd i högstadiet. Nu har vi en bättre helhetsbild av vad lärare, elever och föräldrar tycker.

Ok att inte kunna allting

– Jag upplever att det kollegiala lärandet har gjort vår personal tryggare. De lär sig mer tillsammans och de vet att det är ok att inte kunna allting. De vågar dela med sig av både saker som går bra och det som blir fel. När någon har en utmaning stöttar de varandra och diskuterar tillsammans hur de kan tänka annorlunda.

Våra lärare har gått en anpassad och verksamhetsnära kurs om betyg och bedömning via Karlstads universitet. Vi har duktiga förstelärare och de leder det kollegiala lärandet på skolan. Lärarna arbetar strukturerat med sambedömning och diskuterar tillsammans olika frågor inom olika ämnen och årskurser.

Lärarna samarbetar också med elevhälsan. Om en elev exempelvis har svårt med matematik tittar de på tidigare dokumentation och försöker identifiera när det blev svårt. Sedan diskuterar de olika lösningar för hur de kan jobba med den berörda eleven istället.

Mitt bästa råd till andra rektorer: Var inte rädd för att omvärdera redan befintliga analyser!

När jag tittar i backspegeln så har arbetet varit jobbigt men otroligt värdefullt. Vi har nagelfarit vår verksamhet från alla håll och kanter och vi är mycket stolta över vårt arbete. För att hitta kärnan i olika problem behövs tid för diskussioner.

  • Avsätt tid för regelbundna träffar med alla som ska samarbeta.
  • Avsätt tid för att träffa ledningen, politiker, skolpersonalen och elevrådet.
  • Fundera också över hur du ska göra alla delaktiga. Särskilt de som är längre bort från processen.
  • Gör gärna ett årshjul och planera när ni ska träffa olika grupper. Kom ihåg att mycket går att göra med små medel. Det är tiden som är utmaningen.
  • En annan lärdom vi gjort är att den bästa kompetensutvecklingen är den man gör tillsammans på hemmaplan. Det ger större effekt i verksamheten.

Läs mer om Samverkan för bästa skola på skolverket.se

Lyssna på tidigare ljudreportage: Samarbete om betyg och bedömning i Robertsfors kommun

I detta ljudreportage beskrivs hur Robertsfors kommun har arbetat med Skolverkets webbutbildningar inom betyg och bedömning. De beskriver arbetet med samtalsgrupper där lärare arbetar tillsammans för att diskutera utmaningar och hur de ska nå gemensamma mål. Inspelningen gjordes 2017.

Se tidigare film: Så har Tundalsskolan förbättrat sin undervisning genom kollegialt lärande

Se åtta medarbetare berätta hur de arbetat med att utveckla verksamheten för att bättre kunna möta elevernas behov.

Senast uppdaterad 28 oktober 2019