Skolbibliotek - ett nav för läskultur

På Enbacksskolan i Stockholm har skolbiblioteket en fackutbildad bibliotekarie på heltid och en bra budget för inköp av böcker och andra medier. Vilken betydelse har skolbiblioteksverksamheten för den kultur runt läsning som råder på skolan?

Sedan tre år tillbaka arbetar Cilla Dalén heltid som bibliotekarie på Enbacksskolan. Det är en F-9-skola med drygt 400 elever i det mångkulturella Tensta. Språkutveckling och läsning är prioriterat på hela skolan. Biblioteket som kallas Mediateket ligger centralt i en stor lokal, och där finns gott om nya och fina böcker.

- På vår skola är samarbete viktigt, och det har varit lätt bygga upp samverkansformer med både lärare och annan personal. Därför har utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet gått snabbt, säger Cilla Dalén.

I skolans arbetsplan för skolbiblioteket formuleras bland annat hur bibliotekets verksamhet bidrar till elevernas läsutveckling. Det handlar om samarbete med lärare, fritidshemspersonal och elevhälsa. Men det handlar också om verksamhet som riktar sig till elever på raster och efter skoltid.

För de yngsta eleverna prioriteras lektionstid

Eleverna i förskoleklass till årskurs tre har schemalagda lektioner tillsammans med bibliotekarien varannan vecka. Under lektionerna får de vara med om högläsning, korta boksamtal, boktips och traditionell bibliotekskunskap.

Att eleverna regelbundet lånar med sig böcker hem ger också tydliga signaler till eleverna och deras föräldrar om att läsa är något man förväntas göra även på fritiden.

- Jag tror att det kanske är det viktigaste jag gör? Alla våra yngsta elever blir kompetenta biblioteksanvändare; de är trygga i miljön och de klarar av att hitta böcker de gillar. Alla elever vet hur man kan använda ett bibliotek – det är ett otroligt viktigt kulturellt kapital!

Att eleverna regelbundet lånar med sig böcker hem ger också tydliga signaler till eleverna och deras föräldrar om att läsa är något man förväntas göra även på fritiden.

Läraren är alltid med under lektionerna. Detta hjälper eleverna att koppla ihop det som sker under bibliotekstid med den andra undervisningen. Det gör också att bibliotekarie och lärare lär av varandra.

För att få barnen att förstå att läsning också är en trevlig fritidssysselsättning har skolbiblioteket ett samarbete med fritidshemmet. Elever sköter om ”Lilla bibblan” i fritidshemmets lokaler och lånar nya böcker dit från skolbiblioteket varannan vecka. Tillsammans med sin kontaktperson på fritidshemmet ordnar Cilla Dalén också högläsning på loven och ”Läsmys” då de yngsta eleverna boar in sig i ett hörn i skolbiblioteket, kanske gosar under filt och får något gott att snaska på och så läser de länge.

När läraren avsätter tid för bokprat och intresserar sig för elevernas lån så blir vikten av läsning på fritiden synligt för eleverna.

För högstadiet har inget sådant etablerats än, men efter samtal med eleverna tror Cilla Dalén att hon ska pröva både bokcirkel och någon läsutmaning. Hon påpekar också att det är nödvändigt att tala med de äldre eleverna om hur viktigt det är att läsa på fritiden.

Ett par dagar i veckan är det utebibbla på lunchrasten, då kan eleverna ta en sittlapp och sitta och läsa en stund.

Många elever ägnar mycket tid åt läxor, och när de ska koppla av är det sociala medier, datorspel och filmer som gäller. Men när eleverna förstår att mycket läsning behövs för att de ska lyckas med fortsatta studier, då är det en del som klarar av att prioritera läsningen.

Elevinflytande

De dagliga mötena är viktiga, men det finns fler sätt för eleverna på Enbacksskolan att vara delaktiga i sitt skolbibliotek.

  • Bibblaprao där två elever i taget ur årskurs tre hjälper till i biblioteket.
  • Mediateksråd, ett för varje stadium, där eleverna mer formellt får komma till tals och även arbeta praktiskt i biblioteket.
  • Fritidsklubben för mellanstadiet får vara en eftermiddag i veckan i biblioteket, de får lyssna till högläsning men också till exempel göra i ordning nyköpta böcker.
  • Elever ur alla klasser får vara med och önska inköp av böcker, i samband med att Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog kommer på hösten.
  • Satsningen Läsplogen i Tensta, ett pris för läsfrämjande, gör att många elever blir aktiva i att göra läsfrämjande åtgärder riktat mot andra elever. De gör bland annat utställningar och håller i högläsning.
Senast uppdaterad 05 september 2022.

Relaterat