Skolbibliotek – ett nav för läskultur

På Enbacksskolan i Stockholm har skolbiblioteket en fackutbildad bibliotekarie på heltid och en bra budget för inköp av böcker och andra medier. Vilken betydelse har skolbiblioteksverksamheten för den kultur runt läsning som råder på skolan?

Sedan tre år tillbaka arbetar Cilla Dalén heltid som bibliotekarie på Enbacksskolan. Det är en F-9-skola med drygt 400 elever i det mångkulturella Tensta. Språkutveckling och läsning är prioriterat på hela skolan. Biblioteket som kallas Mediateket ligger centralt i en stor lokal, och där finns gott om nya och fina böcker.

— På vår skola är samarbete viktigt, och det har varit lätt bygga upp samverkansformer med både lärare och annan personal. Därför har utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet gått snabbt, säger Cilla Dalén.

I skolans arbetsplan för skolbiblioteket formuleras bland annat hur bibliotekets verksamhet bidrar till elevernas läsutveckling. Det handlar om samarbete med lärare, fritidshemspersonal och elevhälsa. Men det handlar också om verksamhet som riktar sig till elever på raster och efter skoltid.

För de yngsta eleverna prioriteras lektionstid

Eleverna i förskoleklass till årskurs tre har schemalagda lektioner tillsammans med bibliotekarien varannan vecka. Under lektionerna får de vara med om högläsning, korta boksamtal, boktips och traditionell bibliotekskunskap.

— Jag tror att det kanske är det viktigaste jag gör? Alla våra yngsta elever blir kompetenta biblioteksanvändare; de är trygga i miljön och de klarar av att hitta böcker de gillar. Alla elever vet hur man kan använda ett bibliotek – det är ett otroligt viktigt kulturellt kapital!

Att eleverna regelbundet lånar med sig böcker hem ger också tydliga signaler till eleverna och deras föräldrar om att läsa är något man förväntas göra även på fritiden.

Läraren är alltid med under lektionerna. Detta hjälper eleverna att koppla ihop det som sker under bibliotekstid med den andra undervisningen. Det gör också att bibliotekarie och lärare lär av varandra.

För att få barnen att förstå att läsning också är en trevlig fritidssysselsättning har skolbiblioteket ett samarbete med fritidshemmet. Elever sköter om ”Lilla bibblan” i fritidshemmets lokaler och lånar nya böcker dit från skolbiblioteket varannan vecka. Tillsammans med sin kontaktperson på fritidshemmet ordnar Cilla Dalén också högläsning på loven och ”Läsmys” då de yngsta eleverna boar in sig i ett hörn i skolbiblioteket, kanske gosar under filt och får något gott att snaska på och så läser de länge.

Bokprat, genreläsning och bokcirkel för de äldre

Mellanstadiet och högstadiet får regelbundet bokprat, oftast om böcker på svenska men ibland även om engelska böcker. Efter bokpratet har eleverna lånetid då de kommer till biblioteket tillsammans med läraren.

— Det är viktigt! Våra elever har stort förtroende för sina lärare. När läraren avsätter tid för bokprat och intresserar sig för elevernas lån så blir vikten av läsning på fritiden synligt för eleverna. Men att jag som bibliotekarie tar initiativ till bokprat och lånetid behövs. Lärare fokuserar på sin undervisning och en del glömmer då bort det där med fritidsläsningen. Skolbiblioteksverksamheten blir en garanti för att alla elever, oavsett lärare, får stimulans att läsa på sin fritid, säger Cilla Dalén.

Högstadiets elever använder skolbiblioteket fritt på sina raster. Eleverna på mellanstadiet får vara där en lunchrast i veckan. De spontana samtalen om läsning är viktiga, och eleverna kan fråga bibliotekarien om boktips. Det omvända gäller också, eleverna tipsar bibliotekarien om vad som borde köpas in.

Efter tre år tycker Cilla Dalén att hon börjar hitta ett system i annat läsfrämjande riktat mot de äldre eleverna. I år har de elever som vill i årskurs fem varit med i ”genreläsning”. Det handlar om att på fritiden läsa böcker i olika genrer och som lite dragplåster får de fika och se på film tillsammans. Sexorna har haft möjlighet att vara med i en bokcirkel. Under året har mer än en tredjedel prövat på att vara med. Man läser en bok hemma, träffas efter skoltid och fikar och pratar om boken.

För högstadiet har inget sådant etablerats än, men efter samtal med eleverna tror Cilla Dalén att hon ska pröva både bokcirkel och någon läsutmaning. Hon påpekar också att det är nödvändigt att tala med de äldre eleverna om hur viktigt det är att läsa på fritiden. Många elever ägnar mycket tid åt läxor, och när de ska koppla av är det sociala medier, datorspel och filmer som gäller. Men när eleverna förstår att mycket läsning behövs för att de ska lyckas med fortsatta studier, då är det en del som klarar av att prioritera läsningen.

Elevinflytande

De dagliga mötena är viktiga, men det finns fler sätt för eleverna på Enbacksskolan att vara delaktiga i sitt skolbibliotek.

• Bibblaprao där två elever i taget ur årskurs tre hjälper till i biblioteket.
• Mediateksråd, ett för varje stadium, där eleverna mer formellt får komma till tals och även arbeta praktiskt i biblioteket.
• Fritidsklubben för mellanstadiet får vara en eftermiddag i veckan i biblioteket, de får lyssna till högläsning men också till exempel göra i ordning nyköpta böcker.
• Elever ur alla klasser får vara med och önska inköp av böcker, i samband med att Kulturrådets barn- och ungdomsbokskatalog kommer på hösten.
• Satsningen Läsplogen i Tensta, ett pris för läsfrämjande, gör att många elever blir aktiva i att göra läsfrämjande åtgärder riktat mot andra elever. De gör bland annat utställningar och håller i högläsning.

Centralt stöd betydelsefullt för skolbiblioteksverksamheten

Cilla Dalén berättar gärna om det stöd hon får från skolbibliotekscentralen på utbildningsförvaltningen. Därifrån får skolbiblioteken depositioner av böcker på olika språk som möjliggör för modersmålslärare att ta in litteratur i sin undervisning, och lärare får låna klassuppsättningar att använda i svensk- och engelskundervisningen. Men bibliotekarierna får också praktiskt stöd på olika sätt, inte minst genom att bibliotekskatalog och andra databaser upphandlas och sköts centralt.

— Detta gör att en större del av min tid kan användas till pedagogiskt arbete, när viss administration sköts centralt. Det är väl investerade pengar att staden har en bra skolbibliotekscentral, anser Cilla Dalén.

En successiv utveckling av läskultur

Ett skolbibliotek med tillräckliga resurser är också ett stöd för lärare och annan personal i arbetet med litteratur. På Enbacksskolan är bokbeståndet stort och attraktivt, lärare och fritidshem kan låna många böcker till klassrummen. Bibliotekarien kan hjälpa till med råd runt böcker, och hon organiserar även författarbesök.

Cilla Dalén tycker att det hänt saker under de tre år som hon arbetat på skolan. Antalet lån från skolbiblioteket mångdubblades direkt när det kom en bibliotekarie på plats. Nu är det fler elever, även bland de äldre, som ber om boktips och som föreslår böcker för inköp. Även om bokpraten på högstadiet inte gör att alla elever lånar böcker så förstår eleverna att det är viktigt med läsning.

— Läskulturen märks också på att jag får mer att göra! Böcker slits, det blir rörigt i hyllorna, läsande elever önskar inköp av specifika böcker, aktiva elever vill vara med och påverka… Det är en god uppåtgående lässpiral som dras igång och det är väldigt roligt att följa!

Vill du veta mer om hur skolan kan arbeta med att främja läskultur? Ta del av bloggen "Vad gör de i biblioteket?" där Cilla Dalén bloggat om sitt arbete i skolbibliotek i mer än elva år.