Sötåsen – naturbruksskolan där hållbarhetsarbetet sitter i väggarna

Efter drygt 20 år som ekologisk skola är hållbar utveckling en självklar del av verksamheten på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda.
– Hos oss är det inte bara en fråga för några få eldsjälar, utan något som engagerar alla på skolan, säger förstelärare Annika Eklind.

Jenny Jacobsson

Jenny Jacobsson. Foto: Richard Cederfjärd.

År 2017 startade arbetet med att bygga upp ett simulatorcenter för övningskörning på Naturbruksskolan Sötåsen. Målet var att skolans elever skulle kunna ersätta en del av körlektionerna med traktorer och andra fordon med simulatorträning inomhus.

Simulatorcentret blev startskottet för en systematisk och målmedveten digitalisering, som är på väg att bli en lika självklar del av verksamheten på Sötåsen som skolans mångåriga arbete för en hållbar utveckling.

– Det är en fråga som är oerhört viktig inför framtiden. Därför behöver den bli så implementerad på skolan att den blir en vardag för oss alla. Ibland tänker vi inte ens på vad vi gör förrän vi får frågan. Så självklart har det blivit för oss, säger rektor Jenny Jacobsson.

– Men vi måste inse att vi bara är i början av en utveckling. Mycket kommer att hända framöver. Därför behöver vi rusta våra ungdomar för en framtid som vi ännu inte vet så mycket om. Vi vill förbereda dem på att de måste kunna ta till sig ny information, att de får ett entreprenöriellt förhållningssätt till förändringarna.

Hållbarhet engagerar alla på skolan

Annika Eklind

Annika Eklind. Foto: Richard Cederfjärd.

Numera är hållbarhetsfrågorna något av en tradition som sitter i väggarna på Sötåsen, som förstelärare Annika Eklind uttrycker det. Det innebär att det inte längre bara är en fråga för några få eldsjälar, utan något som engagerar alla på skolan.

– Vi vill ju vara med och forma dem som ska bli yrkesverksamma inom den gröna näringen, och då måste vi själva andas det här. Vi har en mix av olika utbildningar och människor som brinner för det de gör, och det är det som gör att vi hela tiden kommer framåt, säger Annika Eklind.

Ett exempel är den KRAV-certifierade och prisbelönta skolrestaurangen Foderbordet, som arbetar aktivt med livsmedel som producerats på den egna gården och därmed i hög grad blir självförsörjande på livsmedel som kött, rotfrukter och grönsaker, berättar hon.

– I dag är runt 60 procent av livsmedelsinköpen ekologiska. Utöver detta sker testning av livsmedel och tillagningstekniker på de grödor som hirs, durra, gråärt, lupinböna och quinoa som odlats i försöksodlingar på skolan. Framöver fortsätter arbetet för öka graden av ekologiska inköp och en halvering av matsvinnet.

Lärmiljö för alla

Själv är Annika Eklind bland annat engagerad i Lärmiljö för alla, ett projekt där olika kompetenser på skolan arbetar tillsammans för att utveckla den digitala miljön och de digitala verktygen på skolan. Målet är skapa en bättre struktur och tydlighet runt lektionerna med hjälp av tydliggörande pedagogik som inkluderar samtliga elever. Inte minst de elever som är i behov av stora extra anpassningar och särskilt stöd.

Det kan till exempel handla om ljudutjämnande teknik i klassrummet. Ett annat viktigt verktyg i en ökande digitalisering av undervisningen är lärplattformen (Itslearning). Med hjälp av skrivbara mallar som skapats i word kan lärarna ge uppgifterna en tydligare struktur och inramning.

Lösningar som är till stor hjälp för eleverna och visar i vilken ordning saker och ting ska göras, berättar Annika Eklind.

– Vi tar inte bara emot elever som är behöriga utan även programinriktat individuellt val (IMVNB) och yrkesintroduktion (IMYNB) och elever som saknar exempelvis matematik eller engelska. Vi inkluderar alla elever i våra vanliga klasser, och struktur och tydlighet blir vår ryggrad för att eleverna ska lyckas.

Centrum för ekologiskt och hållbart naturbruk

De allra flesta av Sötåsens elever hör hemma i Västra Götalandsregionen. Under studietiden bor ungefär tre av fyra elever på ett internat i anslutning till skolan, vilket bidrar till en stark sammanhållning.

En annan fördel med att studera på Sötåsen är att eleverna inte bara har tillgång till själva skolan och dess lokaler, utan även till övriga verksamheter som ryms inom det centrum för ekologiskt och hållbart naturbruk där skolan ingår.

Där finns bland annat lantbruk, djurhållning, trädgårdsodlingar samt anläggning för hundträning och ett djurhus med olika sällskapsdjur. Där finns också Kompetenscentrum, en testbädd för innovationer inom den gröna näringen med projektledare som bedriver utvecklingsarbete inom en uppsjö olika områden med koppling till bland annat digitalisering och hållbar utveckling, berättar Annika Eklind.

– Det har varit ett mycket framgångsrikt arbetssätt, säger hon. Kunskap och erfarenheter från projekt inom kompetenscentrum implementeras i själva undervisningen

Minskade utsläpp med simulatorträning

Johan Svensson

Johan Svensson. Foto: Richard Cederfjärd.

Ett av många exempel på samarbete mellan Sötåsen och Kompetenscentrum är uppbyggnaden av det simulatorcenter för övningskörning som stod klart 2018. Ungefär hälften av all övningskörning under årskurs 1 sker numera inomhus, berättar Johan Svensson, yrkeslärare maskin-växtodling.

– Miljöfördelarna är uppenbara. Med simulatorerna sparar vi många timmar körning med traktorer, tröskor, lastmaskiner, grävmaskiner och andra dieseldrivna fordon ute på gården, vilket innebär att vi kan minska utsläppen av koldioxid, säger han.

– En annan fördel är att simulatorerna ger elever utan tidigare vana vid fordon möjlighet att komma igång i sin egen takt i en lugn och trygg miljö utan riskmoment eller press från omgivningen. Det blir en mycket bättre start för eleverna. För många 15-åringar är det ett stort steg att sätta sig på en traktor.

Utveckling av hållbara drivmedel

Jörgen Holmén

Jörgen Holmén. Foto: Richard Cederfjärd.

Uppbyggnaden av simulatorcentret visar också tydligt hur viktiga digitala lösningar kan vara inom arbetet för en hållbar utveckling. Redan fyra år efter starten har de tolv så kallade Tenstar-simulatorerna bidragit till att minska förbrukningen av diesel på skolan med i storleksordningen 24 000 liter, motsvarande 72 ton så kallade koldioxidekvivalenter, enligt en utvärdering av verksamhetsutvecklaren och projektledaren Jörgen Holmén på Kompetenscentrum.

Ett annat aktuellt samarbetsprojekt mellan Kompetenscentrum och skolan beräknar hur olika typer av åtgärder har kunnat bidra till att minska mängden koldioxidutsläpp från traktorer och andra fordon. Det handlar bland annat om att utvärdera sparsam körning och användning av hållbara bränslen. I ett annat projekt utvecklas och testas nya hållbara drivmedel på Kompetenscentrums biogasanläggning.

Självklar del av undervisningen

Dessa aktuella projekt har på ett konkret sätt kunnat knyta den digitala kompetensen på skolan till olika typer av insatser för hållbar utveckling. Samtidigt har projekten blivit en självklar del av undervisningen, eftersom eleverna omedelbart kunnat utvärdera och ta del av resultaten via informationsöverföring, berättar Annika Eklind.

– Den här typen av projekt har lett till att vi kan samarbeta kring utvecklingsfrågorna på ett sätt som kanske inte är möjligt för alla skolor, säger hon.

Även inom naturbruksprogrammen med inriktning lantbruk respektive trädgård pågår projekt med koppling till både digitalisering och hållbarhet.

Flera av dessa sker inom ramen för Naturbruksskolor i framkant, ett samarbetsprojekt mellan bland annat Kompetenscentrum, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Research Institutes of Sweden (RISE), Hushållningssällskapet och Naturvisaren, berättar rektor Jenny Jacobsson.

– Vi har flera etablerade samarbeten med externa aktörer inom forskning och företag som vill bidra till hållbar utveckling av lantbruket. Den här typen av samarbeten får positiva effekter både för näringen och för våra elever, säger hon.

Nytt projekt för ökad mångfald av nyttodjur

Maria Holmberg

Maria Holmberg. Foto: Richard Cederfjärd.

Ett av de aktuella projekten går ut på att inventera humlor, fjärilar och fåglar, ett arbete som bland annat har ett resulterat i ett antal åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden i gårdens åkerlandskap och trädgårdsmiljöer.

Ett arbete som bland annat har resulterat i olika former av boytor för insekter, humlor och solitärbin. Till exempel ett insektshotell och en så kallad kubbmur, det vill säga en stenmur byggd av träkubbar, berättar Maria Holmberg, yrkeslärare trädgård.

– Vi har också etablerat en höggräsmatta med blommor och lökar samt gröna öar där inplantering av buskage och lägre träd med fokus på lång och varierad blomningstid ska bidra till mat samt bo- och häckningsplatser för våra vänner i naturen, säger hon.

– Det finns en gammal syn att vi som jobbar med trädgård bara rensar ogräs, säger hon. Men både hållbarhet och digitala lösningar har blivit en självklar del av undervisningen och något som vi vill att eleverna tar med sig härifrån, både i sitt yrkesliv och i sin vardag.

Sötåsen

Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda. Foto: Richard Cederfjärd.

"Vi elever har fått in ett miljötänk"

Eleverna har i högsta grad varit delaktiga i projektet. En av dem som varit med om att beställa, kontrollera och plantera växter och lägga upp en skötselplan är 18-åriga Rebecka Johansson, som i framtiden planerar att läsa vidare till florist.

Hon tror att hållbarhet och miljötänk kommer att ta en allt större plats i vardagen för oss alla.

– Många köper redan i dag endast ekologisk mat eller blir vegetarianer. Det är också många som brinner för klimatet, ställer upp för miljön och vill göra världen till en bättre plats att bo på. För att världen ska finnas kvar, säger hon.

– Det blir allt vanligare att köpa närodlat. Folk vill inte längre köpa grönsaker som färdats över halva jordklotet. De tänker på att handla lokalt och på att mat ska vara producerad lokalt. De vill helt enkelt gynna de gårdar som tänker på kvalitet och mindre miljöpåverkan.

Ett perspektiv som har varit ständigt närvarande under hennes tid på Sötåsen, berättar hon.

– Vi elever har fått in ett miljötänk. Det tycker jag skolan är bra på. Vi pratar mycket om hur vi ska göra ett så litet avtryck som möjligt på naturen och hur vi kan jobba för naturen i stället för att jobba mot den.

Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

En Skola för hållbar utveckling arbetar utifrån ett helhetsgrepp kring frågor som rör lärande för hållbar utveckling. Det handlar exempelvis om att integrera och utveckla förståelse för de miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiven av hållbar utveckling i undervisningen, att göra barn och ungdomar delaktiga i lärprocessen och verka för att de utvecklar handlingskompetens så att de kan främja en hållbar utveckling.

Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 10 juli 2023.