Väck elevernas nyfikenhet och vilja att veta mer om nationella minoriteter

Den 8 april är det romernas internationella dag. För att uppmärksamma dagen har vi intervjuat läraren Malin Backsell från Sjöfruskolan i Umeå.

Bild på Malin Backsell.

Malin Backsell. Foto: Privat.

Malin har provat att undervisa om romer enligt ett mikrolektions-koncept. Här delar hon med sig av sina förberedelser och tillvägagångssätt.

– Grej of the day är en slags mikrolektion som läraren Micael Hermansson har utarbetat fram. Under den här mikrolektionen ska du som lärare presentera något riktigt intresseväckande, det mest konstiga eller på annat sätt häpnadsväckande inom ett väl avgränsat ämne. Därefter följer en kort diskussion med eleverna och där läraren kopplar ämnet till andra relevanta sammanhang. Mikrolektionen ska vara kort, helst runt tio minuter, berättar Malin.

Dagen innan du håller i din mikrolektion ska du ge eleverna en ledtråd till temat för mikrolektionen. I det här temat gav jag eleverna ledtråden ”Svensk nationell minoritet”. Många elever blir väldigt engagerade av att få en ledtråd. De vill gissa rätt så de pratar med sina föräldrar och andra i sin närhet samt söker på internet för att hitta rätt svar. I deras jakt på svar hittar de en hel del information som angränsar till ämnet som de också bär med sig till lektionen nästa dag, fortsätter Malin.

Förbered dig inför mikrolektionen

– I början är det klokt att välja ämnen du känner dig bekväm med och kan en del om. Läs på så mycket du kan och om möjligt bolla med andra lärare. Ditt engagemang och din glöd kommer att smitta av sig på eleverna. De behöver känna och förstå varför ämnet är viktigt!

Inför min mikrolektion om romer gick jag på utställningen ”Vi är romer - Möt människorna bakom myten” som är producerad av Göteborgs stadsmuseum och utvecklad i samarbete med Forum för levande historia. Utställningen handlar om romers vardag och historia och består av filmer, fotografier och intervjuer.

Jag har också letat efter information och artiklar på nätet samt pratat med romer och andra personer som känner romer. Jag har även sedan tidigare tillsammans med mina elever läst barn- och ungdomsböcker skrivna av den romska författaren Katarina Taikon. Böckerna ingår i en självbiografisk serie om huvudpersonen Katitzi och handlar om hennes uppväxt.

En mikrolektion om romernas situation, diskriminering och barnkonventionen

– Jag är strikt med programmet när jag håller i mikrolektioner. Jag börjar alltid med en presentation och öppnar inte upp för frågor och reflektion förrän efteråt. I det här fallet valde jag att prata om barnkonventionen och om diskriminering kopplat till romernas situation och deras utmaningar i samhället.

Jag upplevde att materialet verkligen berörde eleverna. De ställde många frågor om fördomar, jämlikhet och diskriminering. De reflekterade över sig själva och hur de tänker samt aktuella händelser i samhället idag. Vi diskuterade värdegrundsarbete och barns rättigheter i olika länder. Eleverna tog också upp Katitzi-serien som vi läst tidigare och de drog flera paralleller till olika situationer i böckerna.

Eftersom det blev mycket frågor och diskussioner insåg jag ganska snart att jag valt ett lite för brett tema för min mikrolektion. Men det blev en bra trigger för fler fördjupande lektioner, vilket egentligen är syftet med en mikrolektion.

Komplettera med kooperativt lärande

– I och med mängden diskussioner och frågor som uppkom så förlängde jag min mikrolektion om romer genom att använda en strategi från kooperativt lärande som kallas för ”Karusellen”.

Jag delade upp min klass i grupper med fyra elever i varje grupp. Varje grupp fick ett papper och en penna. Varje grupp hade sedan tre minuter på sig att skriva ner allt de kom ihåg om ämnet och om diskussionerna vi haft utifrån frågorna vad, var, när, vem och annat intressant.

När tiden var slut fick grupperna rotera papper och fylla på de andra gruppernas papper med det som saknades. När alla grupper arbetat med varandras papper samlades gruppen igen och fick läsa igenom pappret de själva började att skriva på. Det är ett bra pedagogiskt knep för eleverna att repetera och dela kunskap samt arbeta tillsammans, avslutar Malin.

Undervisningsmaterial om den nationella minoriteten romer

Att lyfta kunskapen om de nationella minoriteterna är en viktig del i skolans uppdrag att främja mänskliga rättigheter och att motverka kränkningar och diskriminering. Grundskolan ansvarar enligt läroplanen för att eleverna ska få kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia.

Utbildningsradion

I samband med Romernas internationella dag den 8 april 2018, publicerar UR fler, tidigare outgivna, vittnesmål som breddar bilden av att vara rom. Det nya materialet erbjuder ytterligare möjligheter till insikt och identifikation i klassrummet. Vittnesmålen kan med fördel användas tillsammans med tv-serien, som lektionsstartare, diskussionsunderlag och tillsammans med seriens lärarhandledning.

Gå in på UR Nationella minoriteter för att ta del av trailers inför den 8 april samt de nya vittnesmålen som publiceras med start den 8 aprillänk till annan webbplats

Romernas historia 1900-tal

Romernas historia 1900-tal är serien där romer själva berättar om hur de påverkats och påverkas av historien. Romernas historia 1900-tal är en serie avsedd att användas i högstadiet och på gymnasiet.

Romernas historia 1900-tallänk till annan webbplats

Om romernas 1900-tal

För mellanstadiet finns Romernas nittonhundratal med Dolly och Dusan. Mellanstadieprogrammet åtföljs av en egen lärarhandledning.

Om romernas 1900-tal för årskurs 4 - 6länk till annan webbplats

Om romernas 1900-tal, En skola för alla, för årskurs 7 - 9 länk till annan webbplats

UR-Skola

På UR-Skola finns många tv- och radioprogram om och med romer. Sortera på utbildningsnivå för att hitta de program som passar dina behov.

urskola.selänk till annan webbplats

Skolverket

Undervisningsmaterial och ett lektionsförslag till årskurs 4-6 skapad av läraren Malin Backsell

Undervisningsmaterial och ett lektionsförslag till årskurs 1 - 3 skapad av läraren Ulrika Nilsfors

Senast uppdaterad 14 januari 2019