Arbeta formativt med öppna laborationer

”Fungerar verkligen antirynkkräm?” När eleverna ställer egna frågor och söker svar genom att planera och genomföra öppna laborationer kan de se nyttan med kemi. Men de behöver en hel del hjälp på vägen.

En lärare undervisar i kemi

Eleverna möter dagligen information och reklam som väcker frågor de kan söka svar på med naturvetenskapliga metoder. Det här materialet ger förslag på hur du kan arbeta formativt när eleverna planerar, genomför och tolkar egna öppna laborationer.

Mer om det laborativa arbetet kan du läsa i materialet ”Öppna laborationer – öppna sinnen”. Där får du också förslag på olika laborationer med tillhörande lärarhandledningar.

Öppna laborationer – öppna sinnen

Det formativa arbetets åtta steg

Det formativa arbetet kan delas upp i olika steg, till exempel så här:

Steg 1

Instruera eleverna om att det alltid är bäst att formulera sin fråga så tydligt som möjligt. Då blir den möjlig att besvara. Delfrågor kan formuleras när eleverna har kommit en bit in i arbetet. Frågan ska bygga på teori och fakta som eleverna söker innan försöket inleds.

Steg 2

Hjälp eleverna att hitta information och reflektera över vilka typer av laborationer som är rimliga att göra i skolan med hänsyn till kemikalietillgång, utrustning, säkerhet, pris och tidsaspekter.

Steg 3

Hjälp eleverna genom att visa hur man konstruerar ett flödesschema över laborationernas olika steg. Där ska det framgå vilka kemikalier som ska användas, hur många gånger försöken ska upprepas och vilka säkerhetsaspekter man behöver ta hänsyn till.

Steg 4

Om du har arbetat med liknande uppgifter tidigare kan du visa eleverna elevexempel. Då får eleverna konkreta förslag på hur de kan strukturera uppgiften. Det kan vara givande att titta på elevexempel med olika kvalitet och diskutera dem i klassen. Hur kan praktiskt, laborativt arbete utföras med olika kvalitet? Istället för elevexempel kan du använda demonstrationslaborationer, elevfilmer eller youtube-klipp.

Steg 5

Diskutera olika sätt att dokumentera planering, observationer, resultat och tolkningar, samt frågor och reflektioner som dyker upp under pågående laboration.

Steg 6

Klargör hur och när återkoppling kommer att ges, samt när och på vilket sätt eleverna får chans att revidera sina planeringar eller laborationer efter återkopplingen.

Steg 7

Gör eventuellt ett kunskapstest efter avslutat arbetsmoment, till exempel en frågerunda eller vetenskapsstig som berör alla de olika elevgruppernas öppna laborationer. Detta befäster elevernas kunskaper och gör att alla elever får ta del av resultat från alla olika elevförsök.

Steg 8

Själv- och kamratbedömning av laborationerna kräver stöd från läraren. Eleverna behöver lära sig konsten att värdera sitt eget arbete och att ge konstruktiv återkoppling till andra.

Erfarenheter av öppna laborationer

De öppna laborationerna kan ge stora vinster för elevernas lärande, förståelse och intresse. När eleverna får större frihetsgrader är det en fördel att vara fler lärare som kan diskutera både elevernas val av ämnesområden och organisatoriska aspekter. Med samtal och gemensam tid för planering och bedömning kan ni utveckla arbetssättet tillsammans.

Öppna laborationer tar i början mycket tid för både lärare och elever. Eleverna behöver mycket stöttning för att komma igång med det självständiga, laborativa arbetet. Dessutom tar eleverna olika mycket tid på sig. Hur behåller man ordningen i ett klassrum där alla elever håller på med olika saker?

Nedan hittar du några lärares erfarenheter av att arbeta med öppna laborationer.

Bedömningsaspekter vid öppna laborationer

Delar av kunskapskraven i de naturvetenskapliga ämnena handlar om det praktiska arbetet och beskriver elevens kunnande ur olika aspekter. Inför den formativa bedömningen är det bra att ha diskuterat och konkretiserat aspekterna tillsammans med kollegor.

Formulera egna frågor

Eleverna ska kunna formulera en fråga (till exempel inom ett av läraren valt ämnesområde). Frågan ska vara möjlig att undersöka med den utrustning och de kemikalier som finns vid skolan. Frågan behöver kompletteras med en kort sammanfattning av vad man vet om ämnesområdet, vilka metoder som kommer att användas och eventuellt en hypotes om förväntade resultat.

Planera experiment och observationer

Elevernas planering kan bestå av ett flödesschema som stegvis beskriver laborationens olika moment. Här ska det tydligt framgå vilka metoder och material som ska användas. Läraren bestämmer från gång till gång om laborationen fokuserar på några få detaljer eller är mer omfattande. Vilka kemikalier ska användas och hur mycket? Hur många gånger ska försöket upprepas? Ska kontrolltest göras? Hur ska dokumentationen ske? Vilka steg i laborationen tror eleverna är mest kritiska? Hur ska presentationen av laborationen ske, med till exempel en rapport, en film eller en demonstration?

Hantera kemikalier och utrustning på ett säkert sätt

Elever på gymnasiet kan förväntas söka information om den säkerhet som gäller för de kemikalier och reaktioner som är aktuella i deras laborationer. De kan bland annat gå till VWR:s webbplats, söka på Säkerhetsdatablad och skriva in ämnet. Då visas all säkerhetsinformation om det aktuella ämnet, till exempel "åtgärder vid första hjälpen" eller hantering och lagring.

Säkerhetsinformation på VWR:s webbplatslänk till annan webbplats

Eleverna bör också iaktta de försiktighetsåtgärder som rekommenderas och de allmänna riktlinjer som de gått igenom med läraren. Alla ska till exempel använda skyddsrock, skyddsglasögon och handskar, och veta om var nöddusch, ögondusch och brandfilt finns.

Det är viktigt att eleverna förstår vikten av att iaktta försiktighetsåtgärder FÖRE, UNDER och EFTER laborationen, till exempel då glasvaror diskas eller när avfall hanteras. Eleverna ska även tänka på och ta hänsyn till alla gruppmedlemmar (hela klassen) och skapa en så trygg klassrumsmiljö som möjligt.

OBS: Läraren har dock alltid det slutgiltiga och totala ansvaret för säkerheten vid varje laboration!

Tolka resultat, utvärdera metoder och motivera slutsatser

För att få underlag till att tolka resultat, utvärdera metoder och motivera slutsatser behöver eleverna dokumentera allt sitt arbete. Ofta vet man inte förrän efteråt när det var viktigast att dokumentera. Dokumentationen kan ske på många olika sätt, till exempel genom att filma, fylla i en tabell, ta foton på förändringar eller rita av.

Det är även viktigt att dokumentera tankar, reflektioner och observationer. Sådana anteckningar kan vara till stor hjälp då resultaten eller laborationen tolkas. Speciellt viktigt är det om något har ändrats från den ursprungliga planeringen (till exempel beroende på oväntade händelser eller resultat). Eleverna bör kortfattat motivera dessa nya val redan i dokumentationen under laborationen. Då blir det lättare att föra resonemang i en eventuell rapport eller presentation.

Eleverna behöver kontinuerligt kunna utvärdera och analysera vad som händer i laborationen. De ska kunna ta itu med oväntade resultat och kunna utveckla laborationen beroende på omständigheterna. Det kan vara att byta ut kemikalier eller utrustning och åtgärda felkällor medan de laborerar.

I en öppen laboration är även tolkningen mer öppen. Det finns sällan bara ett rätt svar. Tolkningen kan behöva byggas på en större mängd teorier och fakta, och kanske flera kursmoment. Det är viktigt att eleverna även har gjort en källkritisk analys, särskilt om de har valt en metod framför en annan.

Formativa frågor vid öppna laborationer

Bedömningen är en viktig del att ta hänsyn till redan i planeringen av ett arbetsområde. Inför ett nytt arbetsområde är det bra att diskutera med kollegor och elever för att klargöra vad ni lärare ska titta på och bedöma.

Nedan ser ni några exempel på hur lärare och elever tillsammans har definierat och förtydligat bedömningsaspekter för praktiskt arbete med öppna uppgifter. Dessa vägledande punkter kan kombineras med elevexempel för att visa att öppna laborationer kan ske på många olika sätt. Till varje rubrik finns formativa frågor som kan hjälpa eleverna att möta kunskapskraven. Frågorna syfte är att hjälpa eleverna att fundera över respektive bedömningsaspekt.

Frågor för att förtydliga olika bedömningsaspekter

Att genomföra en bakgrundssökning inför en egen laboration

  • Hur ser ni till att använda säkra källor?
  • Använder ni flera olika källor och jämför dem?
  • Anger ni källor korrekt?
  • Ser ni till att skriva och berätta med egna ord?
  • Använder ni relevant information som hjälper er att besvara frågan och uppnå syftet?
  • Diskuterar ni inom gruppen om vad som ska finnas med i bakgrunden och varför?

Att formulera en fråga och definiera ett syfte

  • Hur kan ni snäva in frågan så att projektet inte blir för stort?
  • Går det att göra delfrågor?
  • Varför är detta intressant att studera?
  • Vad skulle ni vilja veta mer om?
  • Kan ni koppla detta till något ni hört i media eller i andra skolämnen?
  • Är detta område relevant? Tror ni till exempel att det finns flera missuppfattningar angående detta i samhället?
  • Kopplas detta till den kunskap du har och det aktuella arbetsområdet i undervisningen?

Att planera en laboration

  • Hur ska undersökningen genomföras? Kan ni göra ett flödesschema?
  • Vilken utrustning ska ni använda? Vet ni hur den används? Hur säker och lämplig är utrustningen för experimentet?
  • Vilka kemikalier ska ni använda? Har ni kontrollerat säkerhetsdatabladet på VWR:s webbplats (https://se.vwr.com/) för dessa ämnen? Har ni tänkt på att begränsa mängden använda kemikalier?
  • Hur planerar ni för en säker laboration? Vad händer om ni spiller eller om någon får stänk på sig? Hur tar ni hand om avfallet?
  • Vad ska ni observera? Hur ska ni dokumentera era observationer? Tänk på att inte bara dokumentera resultaten utan även era reflektioner om vad som händer under laborationen!
  • Hur gör ni om det händer något oväntat? Har ni avsatt tid så ni hinner tänka efter och planera om i sådana fall? Dokumenterar ni även detta?
  • Har ni tänkt något runt statistisk säkerhet? Behöver ni till exempel upprepa era försök?
  • Vilka faktorer kan påverka resultatet av er undersökning? Vilka steg är kritiska?
  • Hur ser ni till att alla gruppmedlemmar är delaktiga och har sin uppgift i laborationen? Är alla gruppmedlemmar medvetna om varje steg?

Att analysera resultat och erfarenheter

  • Ser ni till att besvara frågan? Gör ni kopplingar till syftet? Har ni tänkt på de eventuella delfrågor ni hade? Blir även de besvarade?
  • Refererar ni till olika källor, oavsett om de stärker eller motbevisar er teori?
  • Vad var svårast respektive lättast vid planering och genomförande av laborationen och varför? Fungerade er metod som planerat? Gick det bra att dokumentera under laborationen?
  • Vad skulle vara intressant att studera vidare? Har det uppstått nya frågor under försökets gång som ni inte hann testa?
  • Vilka nya begrepp, laborationsmetoder och tekniker har ni lärt er i denna uppgift?
  • Kan ni få användning av denna kunskap, till exempel i vardagen, andra kurser eller för att förstå vad ni hör på TV eller på internet?
  • Var det något som förvånade er?
  • Har ni tips till någon som skulle göra ett liknande projekt?

Exempel på formativa frågor i sitt sammanhang

När en elevgrupp visar upp sin planering inför en laboration om ”Vilken är bakteriernas älsklingsmat?” kan lärarna ge mer detaljerad återkoppling till gruppen. Det skulle kunna vara frågor i stil med detta:

  • Hur mycket (koncentration/massa/volym) av olika ämnen ska ni ta när ni gör agarplattorna?
  • Ni skriver att ni ska använda medicin, men vad menar ni med det?
  • Ni har tydligt förklarat vilka ämnen ni tror att bakterierna kommer att gilla och tycka mindre bra om. Kan ni kanske försöka hitta några förklaringar i boken eller på nätet som kan stödja de tankar ni har? Skriv då upp varifrån ni hämtar informationen.

Lite senare, som återkoppling på elevernas flödesschema inför laborationen, kanske lärarna ställer ett par av följande frågor:

  • Ni har inte beskrivit hur ni sätter till bakterierna till plattan. Hur har ni tänkt göra det?
  • Ni har fortfarande inte förklarat ”medicin” – vad planerar ni använda?
  • Tänk gärna på vilka steg som är känsligast! När måste ni vara extra försiktiga och noggranna?
  • Vad måste ni tänka på för att göra laborationen säker?
  • Vilken utrustning behöver ni, så jag vet vad jag ska ta fram till er laboration?
  • Hur och när har ni tänkt läsa av era resultat?

När eleverna slutligen är klara med sin tolkning av resultaten och har lämnat in ett textutkast skulle några frågor från lärarna kunna se ut så här:

  • Vilka begrepp var viktigast för att kunna förklara och tolka resultaten? Skulle ni kunna lägga till och använda dessa i er text?
  • Kan ni sätta alla ämnen ni valde i ordning från det som bakterierna gillade mest till det de gillade sämst? Kan ni sedan försöka hitta en förklaring till alla (graderingen)?
  • Vad skulle ni göra annorlunda om ni ville göra om ett samma försök igen?
  • Kan ni reflektera lite runt antibiotika och antibiotikaresistens (med avseende på säkerheten under laborationen)?

Checklista för självvärdering

En checklista är ett alternativ till formativa frågor från läraren. I en checklista kan eleverna snabbt reflektera över, kontrollera och utvärdera huruvida de har tänkt på de aspekter som efterfrågas i uppgiftens laborativa del. Här får du förslag på hur en checklista kan se ut.

Exempel på påståenden i en checklista

Checklistan är en typ av självvärdering som hjälper eleverna att ringa in vad de redan kan och vad de behöver utveckla. Den förtydligar också elevernas eget ansvar. Eleverna ska självständigt försöka hitta svar på sina frågor innan de vänder sig till läraren.

Checklistan kan fungera så att eleverna får markera ja eller nej vid ett antal påståenden, i stil med dessa:

  • Ni har hittat information om de kemikalier ni ska använda.
  • Ni har tänkt på säkerheten.
  • Ni har planerat för laborationens olika steg (speciellt de mest kritiska).
  • Ni har fördelat arbetet i gruppen.
  • Ni har tänkt ut hur ni ska dokumentera era resultat.
  • Ni har tänkt på hur ni dokumenterar era tankar, observationer och reflektioner under laborationen.
  • Ni har tänkt hur ni ska ta hand om eventuellt avfall.

Checklista för praktiskt arbete, från början till slut

En checklista kan omfatta hela elevernas arbetsprocess med en öppen laboration. Den kan skrivas i jag-form och fyllas i av eleverna individuellt. Den kan också skrivas i vi-form och fyllas i av labbgruppen. Så här kan en checklista som täcker hela arbetsprocessen se ut.

Checklista

Påstående

Ja/Nej

Om "nej" – jag vet hur jag ska ta reda på det

Jag har en fråga som är möjlig att besvara med den utrustning och de kemikalier som finns på skolan



Jag har hittat den bakgrundsteori och kunskap som behövs för att förstå och planera laborationen



Jag har källkritiskt granskat de referenser jag använder mig av (webbsidor, litteratur, artiklar)



Jag vet vilken utrustning som ska användas är säker på hur den fungerar



Jag har kontrollerat de kemikalier och det biologiska material jag ska använda mig av och kan hantera de med avseende på deras egenskaper (giftighet, flyktighet, pris, tillgänglighet)



Jag har gjort ett flödesschema för alla steg – och denna har godkänts av min lärare



Jag har tagit hänsyn till säkerheten (till exempel kontrollerat säkerhetsdatablad, använder korrekt skyddsutrustning, och så vidare)



Jag har tagit hänsyn till alla gruppmedlemmar så att alla är med och förstår varje moment av laborationen



Jag har en reservplan om den första inte fungerar



Jag har tillsammans med gruppen en plan för hur resultaten ska dokumenteras (fota med mobilen, ta tid som anges i tabell, och så vidare)



Jag vet hur avfallet säkert/korrekt ska tas om hand



Jag har funderat hur planeringen, metoden, resultatet och analysen ska presenteras för lärare/klasskompisar


 

Kamratbedömning

Huvudsyftet med kamratbedömning är att eleverna ska förstå vad som är kvalitet i olika arbeten. Kamratbedömningen visar hur elever kan lösa samma uppgift på olika sätt. Genom att använda kamratbedömning kan man minska ner en del på lärarens återkoppling och minska arbetsbördan.

Det måste finnas utrymme för eleverna att ge återkoppling till kamrater vid flera tillfällen om de ska bli duktiga på att hjälpa varandra framåt. Elever har ofta en ganska god bild av vad som bedöms. Kamratbedömning kan generera en diskussion om olika kvaliteter och förmågor. Detta kan underlätta för eleverna att så småningom styra sitt eget lärande.

Ibland kan kamratbedömningar leda till felaktiga instruktioner. Eleverna saknar kanske det helhetsperspektiv som krävs för att ge återkoppling som leder framåt. Därför är det viktigt att du som lärare behåller kontrollen och överblicken över återkopplingen. Din uppgift blir att se till att eleverna kontinuerligt får ”återkoppling på återkopplingen” så att de utvecklar sitt sätt att uttrycka sig.

Stöd för kamratbedömning av en öppen laboration

Här hittar du ett exempel på hur en instruktion för kamratbedömning av en öppen laboration kan se ut. I exemplet har eleverna fått se sina kamrater genomföra en demonstration.

Instruktioner till eleverna

Fyll i formuläret som du hittar nedan efter att ni har tittat på en annan elevgrupps demonstration av en laboration. Formulera vid varje punkt två saker ni tyckte var bra och en sak som ni kan tipsa gruppen om att utveckla till nästa laboration.

Exempel på instrukton för kamratbedömningPDF (pdf, 130 kB)

Diskussionsfrågor för lärare

Ett formativt arbetssätt förutsätter att bedömning, vägledning, syfte och mål finns med redan i planeringsstadiet. Detta kräver reflektion och en tydlig struktur. Nedan finner du frågor som du och dina kollegor kan diskutera när ni planerar och utvärderar en öppen, elevplanerad laboration.

  1. Vilka mål och vilket syfte vill vi att den öppna laborationen ska ha?
  2. Vilket ämnesinnehåll vill vi lyfta fram? Kan vi samarbeta med lärare i andra ämnen för att vinna ett större helhetsperspektiv för eleverna?
  3. Vilka förmågor ska uppgiften ge eleverna chans att utveckla? Hur ser vi till att alla elever får tillgång till centrala begrepp och metoder när de arbetar i olika grupper?
  4. Vilka ramar ska arbetet ha? Hur många föreläsningar, laborationer och så vidare ska ingå? Ska redovisningen vara av laborativ karaktär eller en skriftlig eller muntlig presentation? Eller kanske en kombination av alla dessa?
  5. Vilka delar av kunskapskraven är aktuella? När, hur och på vilket sätt ska bedömningen ske?
  6. Hur skapar vi ett användbart bedömningsverktyg som utgår från styrdokumenten?
  7. När och hur ger vi möjlighet till själv- och kamratbedömning, så att eleverna själva kan få syn på vad som måste utvecklas och vad som är dess styrkor?
  8. När och hur ger vi lärare återkoppling under det pågående arbetet och kring redovisningarna?
  9. Hur ger vi eleverna möjlighet att använda den återkoppling de får? Har eleverna möjlighet att reflektera, göra om och diskutera återkopplingen?
  10. Hur dokumenterar vi arbetet och bedömningen?
  11. Hur utvärderar vi undervisningen?

Utvärdera öppna laborationer tillsammans

Ett förbättringsorienterat arbetssätt fungerar så att återkopplingen gå åt båda hållen, alltså från lärare till elev och från elev till lärare. I kollegiala diskussioner kan lärare tillsammans utvärdera sin undervisning och elevernas arbete.

Det kan vara svårt att bedöma elevernas förmågor och de kunskaper eleverna visar kan vara beroende av situationen. För många elever är det till exempel svårare att redovisa inför hela klassen än inför en liten grupp. För andra är det svårare att redovisa kunskaper på ett tidspressat prov jämfört med vid en klassdiskussion. Då flera faktorer spelar in är det viktigt att diskutera bedömning med sina kollegor och ge eleverna chans att visa sina kunskaper på olika sätt.

Vid kollegiala diskussioner kan dessa frågor fungera som underlag för en utvärdering av arbetet i en klass.

  • Motsvarade elevgruppernas resultat de förväntningar ni hade? Rada upp förväntningar och mål mot vad som faktiskt producerades av eleverna till exempel kring att söka relevant information, ställa en relevant fråga, skapa ett flödesschema och så vidare.
  • Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen?
  • Fanns det utrymme för reflektion och kritiskt tänkande
  • Kunde eleverna reflektera över den kontinuerliga återkopplingen så att arbetet kunde revideras
  • Kunde alla nivåer i kunskapskraven uppnås genom uppgiften?
  • Kan ni plocka ut elevexempel som ni kan använda som referensunderlag vid bedömningsdiskussioner?
  • Fanns det missförstånd och ”fel” som flera elever uppvisade?
  • Vilka moment verkade kritiska för lärandet?
  • Behövdes det mer föreläsningar, genomgångar om kemisk bindning, bindningsstyrka, samt laborativa övningar rörande metoder/tekniker?
  • Kan ni skapa ett gemensamt återkopplingsprotokoll?
  • Vilka är de viktigaste erfarenheter ni lärare tar med er rörande arbetssättet och ämnesinnehållet? Finns det behov av fortbildning inom något område?

Utgå från elevernas intressen och frågor

Eleverna är en resurs i planeringen av undervisningen. Vad är viktigt för dem i kemiundervisningen? Vilken stöttning vill de ha? Eleverna har ofta ett intresse för naturvetenskapliga ämnen. Men det kan ibland vara svårt för dem att se att skolans naturvetenskap är densamma som de kunskaper som behövs för att producera läkemedel, framställa makeup eller minska risken för att bilar ska rosta.

Genom att utgå från elevernas egna frågor och aktuella händelser i samhället blir kemin till en naturlig del av elevernas verklighet. De ser kemin i till exempel larmrapporter, vaccinationer, sjukdomar och dieter.

Frågor för öppna laborationer

Om eleverna inte kommer på egna frågor kanske några förslag från läraren kan fungera för ett öppet praktiskt arbete inom till exempel biologi och kemi. Här hittar du några exempel på frågor.

  1. Vilka maträtter innehåller mest fett (av till exempel smör, pommes frites, potatischips, bröd och så vidare)?
  2. Innehåller mjölk eller sojabönor mest proteiner?
  3. Hur skulle vi kunna demonstrera hur mycket koldioxid olika växter behöver? Försöket kan till exempel innefatta att eleverna skapar slutna system för olika växter där vatten och näringsämnen finns att tillgå för växten, men där ingen koldioxid tillförs. Hur kan olika växter överleva i mörker? Testa att sätta olika växter i mörkret och uppskatta (med hjälp av jod) hur mycket stärkelse som respektive växt innehåller innan och efter mörkervistelsen.
  4. Hur kan bakterier påverkas av olika kemikalier? Odla upp bakterier genom att sprida ut ett tunt lager E. coli-lösning på agarplattor. Testa sedan flera vardagskemikalier som droppas på plattorna, till exempel Ajax, diskmedel, handsprit, Alvedon, Bafusin eller antibiotika. Tänk på säkerhetsregler runt avfallshanteringen. Låt eleverna välja produkter, samt formulera hypoteser om utfallet.
  5. Vad innehåller ”light”-produkter? Har de en lägre vikt än motsvarande produkter? Gör de oss smalare eller bara mättare så vi äter mindre?
  6. Vad händer med proteiner när vi lagar mat (till exempel kokar ägg, steker kött, syrakonserverar och så vidare)? Tänk ut en laboration där du visar vad som händer och vad dessa reaktioner påverkas av.
  7. Varför kan man gå på is men inte på flytande vatten? Det är ju samma ämne!
  8. Hur kan hudkrämer vara olika bra? Vad innehåller de? Kan vi göra egna krämer?
  9. Hur kan giftiga djur bära så farliga ämnen utan att skadas själva?
  10. Varför regnar det inte saltvatten?
  11. Varför har vår kropp ett visst pH? Vad skulle hända om vi växlade pH? Har alla djur samma pH i kroppen som vi har (till exempel amöbor, ödlor, älgar och fiskar)?
  12. Hur fungerar värktabletter och hur löses de upp i kroppen?
  13. Varför ska man ta handsprit mot bakterier?
  14. Varför är socker farligt för tänderna?
  15. Gör alla ”whitening”-tandkrämer verkligen tänderna vitare? Är det någon skillnad på olika märken?
  16. Vad innehåller en sport- eller energidryck och varför ska ungdomar under 18 helst inte dricka dem?
  17. Varför säger de i filmer att man ska dricka mjölk om man har fått i sig något gift?

Lagom mycket bedömning

Det finns risker med att fokusera undervisningen för mycket på bedömning. Allt prat om bedömning kan bidra till att eleverna fastnar i detaljer och förlorar helhetsperspektivet. Det kan lätt hända om läraren fokuserar på enskilda aspekter, så som hur väl eleverna formulerar en hypotes.

Det är först när eleverna har kommit igång och har en ”riktning” i sitt lärande som det är relevant att ge formativ bedömning. Dessutom måste eleverna få möjlighet att utveckla förmågorna innan det är relevant att bedöma dem.

Det finns en risk att man som lärare lämnar över tolkningen och användningen av återkopplingen till eleverna. Men de måste både få och kunna använda återkopplingen inom ramen för undervisningen. Man kan till exempel ta upp vissa exempel på elevsvar, ge återkoppling och diskutera återkopplingen med hela klassen.

Att eleverna ska få individuella omdömen och betyg innebär inte att bedömningen måste ske enskilt. Eleverna kan gemensamt analysera och tolka återkoppling, till exempel genom kamratbedömning.

Senast uppdaterad 28 juni 2019