Arbeta formativt med öppna laborationer

Bedömningen är en viktig del att ta hänsyn till redan i planeringen av ett arbetsområde. Inför ett nytt arbetsområde är det bra att diskutera med kollegor och elever för att klargöra vad ni lärare ska titta på och bedöma.

Nedan ser ni några exempel på hur lärare och elever tillsammans har definierat och förtydligat bedömningsaspekter för praktiskt arbete med öppna uppgifter. Dessa vägledande punkter kan kombineras med elevexempel för att visa att öppna laborationer kan ske på många olika sätt. Till varje rubrik finns formativa frågor som kan hjälpa eleverna att möta kunskapskraven. Frågorna syfte är att hjälpa eleverna att fundera över respektive bedömningsaspekt.

Frågor för att förtydliga olika bedömningsaspekter

Att genomföra en bakgrundssökning inför en egen laboration

• Hur ser ni till att använda säkra källor?
• Använder ni flera olika källor och jämför dem?
• Anger ni källor korrekt?
• Ser ni till att skriva och berätta med egna ord?
• Använder ni relevant information som hjälper er att besvara frågan och uppnå syftet?
• Diskuterar ni inom gruppen om vad som ska finnas med i bakgrunden och varför?

Att formulera en fråga och definiera ett syfte

• Hur kan ni snäva in frågan så att projektet inte blir för stort?
• Går det att göra delfrågor?
• Varför är detta intressant att studera?
• Vad skulle ni vilja veta mer om?
• Kan ni koppla detta till något ni hört i media eller i andra skolämnen?
• Är detta område relevant? Tror ni till exempel att det finns flera missuppfattningar angående detta i samhället?
• Kopplas detta till den kunskap du har och det aktuella arbetsområdet i undervisningen?

Att planera en laboration

• Hur ska undersökningen genomföras? Kan ni göra ett flödesschema?
• Vilken utrustning ska ni använda? Vet ni hur den används? Hur säker och lämplig är utrustningen för experimentet?
• Vilka kemikalier ska ni använda? Har ni kontrollerat säkerhetsdatabladet på VWR:s webbplats (https://se.vwr.com/) för dessa ämnen? Har ni tänkt på att begränsa mängden använda kemikalier?
• Hur planerar ni för en säker laboration? Vad händer om ni spiller eller om någon får stänk på sig? Hur tar ni hand om avfallet?
• Vad ska ni observera? Hur ska ni dokumentera era observationer? Tänk på att inte bara dokumentera resultaten utan även era reflektioner om vad som händer under laborationen!
• Hur gör ni om det händer något oväntat? Har ni avsatt tid så ni hinner tänka efter och planera om i sådana fall? Dokumenterar ni även detta?
• Har ni tänkt något runt statistisk säkerhet? Behöver ni till exempel upprepa era försök?
• Vilka faktorer kan påverka resultatet av er undersökning? Vilka steg är kritiska?
• Hur ser ni till att alla gruppmedlemmar är delaktiga och har sin uppgift i laborationen? Är alla gruppmedlemmar medvetna om varje steg?

Att analysera resultat och erfarenheter

• Ser ni till att besvara frågan? Gör ni kopplingar till syftet? Har ni tänkt på de eventuella delfrågor ni hade? Blir även de besvarade?
• Refererar ni till olika källor, oavsett om de stärker eller motbevisar er teori?
• Vad var svårast respektive lättast vid planering och genomförande av laborationen och varför? Fungerade er metod som planerat? Gick det bra att dokumentera under laborationen?
• Vad skulle vara intressant att studera vidare? Har det uppstått nya frågor under försökets gång som ni inte hann testa?
• Vilka nya begrepp, laborationsmetoder och tekniker har ni lärt er i denna uppgift?
• Kan ni få användning av denna kunskap, till exempel i vardagen, andra kurser eller för att förstå vad ni hör på TV eller på internet?
• Var det något som förvånade er?
• Har ni tips till någon som skulle göra ett liknande projekt?

Exempel på formativa frågor i sitt sammanhang

När en elevgrupp visar upp sin planering inför en laboration om ”Vilken är bakteriernas älsklingsmat?” kan lärarna ge mer detaljerad återkoppling till gruppen. Det skulle kunna vara frågor i stil med detta:

• Hur mycket (koncentration/massa/volym) av olika ämnen ska ni ta när ni gör agarplattorna?
• Ni skriver att ni ska använda medicin, men vad menar ni med det?
• Ni har tydligt förklarat vilka ämnen ni tror att bakterierna kommer att gilla och tycka mindre bra om. Kan ni kanske försöka hitta några förklaringar i boken eller på nätet som kan stödja de tankar ni har? Skriv då upp varifrån ni hämtar informationen.

Lite senare, som återkoppling på elevernas flödesschema inför laborationen, kanske lärarna ställer ett par av följande frågor:

• Ni har inte beskrivit hur ni sätter till bakterierna till plattan. Hur har ni tänkt göra det?
• Ni har fortfarande inte förklarat ”medicin” – vad planerar ni använda?
• Tänk gärna på vilka steg som är känsligast! När måste ni vara extra försiktiga och noggranna?
• Vad måste ni tänka på för att göra laborationen säker?
• Vilken utrustning behöver ni, så jag vet vad jag ska ta fram till er laboration?
• Hur och när har ni tänkt läsa av era resultat?

När eleverna slutligen är klara med sin tolkning av resultaten och har lämnat in ett textutkast skulle några frågor från lärarna kunna se ut så här:

• Vilka begrepp var viktigast för att kunna förklara och tolka resultaten? Skulle ni kunna lägga till och använda dessa i er text?
• Kan ni sätta alla ämnen ni valde i ordning från det som bakterierna gillade mest till det de gillade sämst? Kan ni sedan försöka hitta en förklaring till alla (graderingen)?
• Vad skulle ni göra annorlunda om ni ville göra om ett samma försök igen?
• Kan ni reflektera lite runt antibiotika och antibiotikaresistens (med avseende på säkerheten under laborationen)?

En checklista är ett alternativ till formativa frågor från läraren. I en checklista kan eleverna snabbt reflektera över, kontrollera och utvärdera huruvida de har tänkt på de aspekter som efterfrågas i uppgiftens laborativa del. Här får du förslag på hur en checklista kan se ut.

Exempel på påståenden i en checklista

Checklistan är en typ av självvärdering som hjälper eleverna att ringa in vad de redan kan och vad de behöver utveckla. Den förtydligar också elevernas eget ansvar. Eleverna ska självständigt försöka hitta svar på sina frågor innan de vänder sig till läraren.

Checklistan kan fungera så att eleverna får markera ja eller nej vid ett antal påståenden, i stil med dessa:

• Ni har hittat information om de kemikalier ni ska använda.
• Ni har tänkt på säkerheten.
• Ni har planerat för laborationens olika steg (speciellt de mest kritiska).
• Ni har fördelat arbetet i gruppen.
• Ni har tänkt ut hur ni ska dokumentera era resultat.
• Ni har tänkt på hur ni dokumenterar era tankar, observationer och reflektioner under laborationen.
• Ni har tänkt hur ni ska ta hand om eventuellt avfall.

Checklista för praktiskt arbete, från början till slut

En checklista kan omfatta hela elevernas arbetsprocess med en öppen laboration. Den kan skrivas i jag-form och fyllas i av eleverna individuellt. Den kan också skrivas i vi-form och fyllas i av labbgruppen. Så här kan en checklista som täcker hela arbetsprocessen se ut.

Huvudsyftet med kamratbedömning är att eleverna ska förstå vad som är kvalitet i olika arbeten. Kamratbedömningen visar hur elever kan lösa samma uppgift på olika sätt. Genom att använda kamratbedömning kan man minska ner en del på lärarens återkoppling och minska arbetsbördan.

Det måste finnas utrymme för eleverna att ge återkoppling till kamrater vid flera tillfällen om de ska bli duktiga på att hjälpa varandra framåt. Elever har ofta en ganska god bild av vad som bedöms. Kamratbedömning kan generera en diskussion om olika kvaliteter och förmågor. Detta kan underlätta för eleverna att så småningom styra sitt eget lärande.

Ibland kan kamratbedömningar leda till felaktiga instruktioner. Eleverna saknar kanske det helhetsperspektiv som krävs för att ge återkoppling som leder framåt. Därför är det viktigt att du som lärare behåller kontrollen och överblicken över återkopplingen. Din uppgift blir att se till att eleverna kontinuerligt får ”återkoppling på återkopplingen” så att de utvecklar sitt sätt att uttrycka sig.

Stöd för kamratbedömning av en öppen laboration

Här hittar du ett exempel på hur en instruktion för kamratbedömning av en öppen laboration kan se ut. I exemplet har eleverna fått se sina kamrater genomföra en demonstration.

Instruktioner till eleverna

Fyll i formuläret som du hittar nedan efter att ni har tittat på en annan elevgrupps demonstration av en laboration. Formulera vid varje punkt två saker ni tyckte var bra och en sak som ni kan tipsa gruppen om att utveckla till nästa laboration.

Exempel på instruktion för kamratbedömning (pdf, 130 kB)

Ett formativt arbetssätt förutsätter att bedömning, vägledning, syfte och mål finns med redan i planeringsstadiet. Detta kräver reflektion och en tydlig struktur. Nedan finner du frågor som du och dina kollegor kan diskutera när ni planerar och utvärderar en öppen, elevplanerad laboration.

1. Vilka mål och vilket syfte vill vi att den öppna laborationen ska ha?
2. Vilket ämnesinnehåll vill vi lyfta fram? Kan vi samarbeta med lärare i andra ämnen för att vinna ett större helhetsperspektiv för eleverna?
3. Vilka förmågor ska uppgiften ge eleverna chans att utveckla? Hur ser vi till att alla elever får tillgång till centrala begrepp och metoder när de arbetar i olika grupper?
4. Vilka ramar ska arbetet ha? Hur många föreläsningar, laborationer och så vidare ska ingå? Ska redovisningen vara av laborativ karaktär eller en skriftlig eller muntlig presentation? Eller kanske en kombination av alla dessa?
5. Vilka delar av kunskapskraven är aktuella? När, hur och på vilket sätt ska bedömningen ske?
6. Hur skapar vi ett användbart bedömningsverktyg som utgår från styrdokumenten?
7. När och hur ger vi möjlighet till själv- och kamratbedömning, så att eleverna själva kan få syn på vad som måste utvecklas och vad som är dess styrkor?
8. När och hur ger vi lärare återkoppling under det pågående arbetet och kring redovisningarna?
9. Hur ger vi eleverna möjlighet att använda den återkoppling de får? Har eleverna möjlighet att reflektera, göra om och diskutera återkopplingen?
10. Hur dokumenterar vi arbetet och bedömningen?
11. Hur utvärderar vi undervisningen?

Utvärdera öppna laborationer tillsammans

Ett förbättringsorienterat arbetssätt fungerar så att återkopplingen gå åt båda hållen, alltså från lärare till elev och från elev till lärare. I kollegiala diskussioner kan lärare tillsammans utvärdera sin undervisning och elevernas arbete.

Det kan vara svårt att bedöma elevernas förmågor och de kunskaper eleverna visar kan vara beroende av situationen. För många elever är det till exempel svårare att redovisa inför hela klassen än inför en liten grupp. För andra är det svårare att redovisa kunskaper på ett tidspressat prov jämfört med vid en klassdiskussion. Då flera faktorer spelar in är det viktigt att diskutera bedömning med sina kollegor och ge eleverna chans att visa sina kunskaper på olika sätt.

Vid kollegiala diskussioner kan dessa frågor fungera som underlag för en utvärdering av arbetet i en klass.

• Motsvarade elevgruppernas resultat de förväntningar ni hade? Rada upp förväntningar och mål mot vad som faktiskt producerades av eleverna till exempel kring att söka relevant information, ställa en relevant fråga, skapa ett flödesschema och så vidare.
• Gav uppgiften eleverna möjlighet att uppnå de eftersträvade målen?
• Fanns det utrymme för reflektion och kritiskt tänkande
• Kunde eleverna reflektera över den kontinuerliga återkopplingen så att arbetet kunde revideras
• Kunde alla nivåer i kunskapskraven uppnås genom uppgiften?
• Kan ni plocka ut elevexempel som ni kan använda som referensunderlag vid bedömningsdiskussioner?
• Fanns det missförstånd och ”fel” som flera elever uppvisade?
• Vilka moment verkade kritiska för lärandet?
• Behövdes det mer föreläsningar, genomgångar om kemisk bindning, bindningsstyrka, samt laborativa övningar rörande metoder/tekniker?
• Kan ni skapa ett gemensamt återkopplingsprotokoll?
• Vilka är de viktigaste erfarenheter ni lärare tar med er rörande arbetssättet och ämnesinnehållet? Finns det behov av fortbildning inom något område?