Concept cartoons: livsprocesser för djur och växter, årskurs 7-9

Här hittar du concept cartoons om livsprocesser. Med serieteckningar får du igång elevernas diskussioner om naturvetenskapliga frågor, till exempel: Har växter känsel?

Stöd och inspiration till undervisning i biologi för årskurs 7–9. Med concept cartoons om livsprocesser för djur och växter kan eleverna utbyta idéer och fördjupa sig i frågeställningarna. Till varje concept cartoon finns idéer till arbete med eleverna och en naturvetenskaplig förklaring.

Se kopplingen till grundskolans läroplan och det centrala innehållet i kursplanerna för biologi:

Grundskolans läroplan och kursplaner

Här hittar du vårt samlade stödmaterial med concept cartoons inom naturvetenskap:

Concept cartoons i naturvetenskap

Konkreta tips

Celler

Eleverna på bilden diskuterar om man kan se celler.

Går det att se celler?

A. Man kan se cellerna i levande varelser, men inte atomerna.

B. Man kan se atomerna, som levande varelser är uppbyggda av.

C. Kemikalier är uppbyggda av atomer, men det är inte celler.

D. Celler består av atomer.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Går det att se celler?PDF (pdf, 731 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Du kan börja med att låta eleverna diskutera vad de känner till om växtceller. Eleverna kan sedan studera olika växtceller i mikroskop. De tunna skikten mellan lagren av en lök är ett bra exempel för detta liksom vattenpest. Eleverna kan notera vilken förstoring de ställt in på mikroskopet och uppskatta hur stora växtcellerna är.

Låt eleverna ta reda på vem som först upptäckte celler och vem som först använde ett mikroskop. De kan göra en skala från 1 meter, 0,1 meter, 0,01 meter och så vidare ner till 0,000000001 meter (1 nm). Eleverna kan placera atomer, celler och andra små föremål på skalan.

Naturvetenskapligt innehåll

Levande organismer är uppbyggda av celler. Cellen är grunden i en organism. I flercelliga organismer finns det olika typer av celler med olika funktion. Celler bildar vävnader och olika vävnader bildar organ. I cellen finns cellorganeller. Allt inuti cellen är uppbyggt av olika organiska och oorganiska föreningar. Dessa består i sin tur av ett stort antal atomer.

Celldelning

Eleverna på bilden diskuterar hur små cellerna blir när de delar sig.

Hur små blir cellerna när de delar sig?

A. Ju fler gånger cellerna delar sig, desto mindre blir de.

B. Cellerna måste växa och bli större, innan de kan delas.

C. Cellerna delas och sen blir de större.

D. De flesta celler delar sig inte, de blir bara större.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur små blir cellerna när de delar sigPDF (pdf, 566 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad som händer när en levande organism växer och blir större. Vad betyder det egentligen att växa? Och vad händer med cellerna när en organism växer och blir större?

Eleverna kan söka information om celldelningar i olika organismer och jämföra växter och djur. De kan sedan arbeta med celler i människan och jämföra storlek och antalet celler i olika vävnader och också under olika perioder i en människas liv.

Naturvetenskapligt innehåll

När organismer växer kan det ske både genom att antalet celler ökar och genom att cellerna blir större. Hus djuren är det ofta antalet celler som ökar medan växternas celler också blir större under tillväxt. Antalet celler ökar genom celldelning, där en cell delas in i två nya celler.

Hos eucaryota celler finns två olika typer av celldelningar – mitos och memos. I mitosen bildas nya likadana celler med samma kromosomtal som modercellen. I meiosen bildas könsceller där antalet kromosomer är halverat. I mitosen tillväxer först cellen och mängden DNA fördubblas varefter cellen delas i två. De nya cellerna tillväxer sedan, och när de blir stora nog kan de i sin tur delas.

Nya celler ersätter utslitna och vid tillväxt ökar antalet celler. Omsättningen av celler varierar i olika organ. Styrningen av celldelningen är komplex och involverar ett antal signalsubstanser. De styr när celler ska delas och att cellerna inte delar sig ohämmat. I tumörer fungerar inte dessa kontrollmekanismer.

Fostret

Eleverna på bilden diskuterar hur ett foster växer.

Hur blir fostret större?

A. Fostret växer och blir större genom celldelning.

B. Fostret växer eftersom cellerna blir större.

C. Fostret växer både genom celldelning och att cellerna blir större.

D. Cellerna i ett foster delar sig bara tills barnet är fött.

E. Celler i ett foster är mindre än hos en vuxen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur blir fostret störrePDF (pdf, 617 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad som händer med cellerna i fostret när det växer. Som hjälp i diskussionerna kan de rita skisser med olika alternativ. Eleverna kan söka information om antalet celler i en människa. De kan ta fram information om några olika celltyper och jämföra utseende och delningsfrekvens samt relatera detta till organens funktion. De kan lära sig om vad som händer i en tumör och vad cancer är.

Naturvetenskapligt innehåll

Tillväxten hos människor är snabbast i de tidiga stadierna av livet. Det börjar med en cell – ett befruktat ägg som delar sig några gånger. Differentieringen börjar tidigt även om cellerna i början utifrån ser lika ut. Efter hand blir differentieringen allt tydligare. Nya kroppsdelar utvecklas och fostret växer. Barn och ungdomar växer och fler celler bildas liksom celler som ersätter utslitna och döda celler. Hos vuxna är det främst utslitna celler som ersätts och celldelningen är inte lika intensiv. En vuxen människa har förmodligen cirka 100 biljoner celler.

Cellerna har olika storlek. Vissa specialiserade celler, som nervceller, kan vara mycket långa. Cellerna behöver syre och energirik materia, glukos, till förbränningen. Det gör att cellen måste ha en viss storlek på ytan i förhållande till volymen vilket begränsar möjlig storlek.

Svampar

Eleverna på bilden diskuterar varifrån svampar får sin näring.

Hur får svampar sin näring?

A. Svampar är inte gröna så de har ingen fotosyntes.

B. Svampar är växter så de måste tillverka sin egen näring.

C. Svampar brukar äta på döda och ruttna saker.

D. Svampar tar in föda från jorden.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur får svampar sin näringPDF (pdf, 695 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Det kan vara bra att ta med några svampar (till exempel skivlingar, soppar, mögel och jäst) till skolan. Låt eleverna berätta vad de vet om dessa och om andra svampar. De kan berätta om hur det ser ut där svampar växer och vad det betyder för hur de får sin näring. Resonera om vad antibiotikaproduktion betyder för svamparnas liv. Eleverna kan själva söka mer information om svampar och hur de lever.

Naturvetenskapligt innehåll

Svampar är varken växter eller djur. Svampriket innefattar mikroorganismer som jäst och mögel och större svampar som till exempel basidiesvampar. Basidiesvampar innefattar bland annat skivlingar, soppar, tickor, röksvampar och fingersvampar. Det vi i dagligt tal ofta förknippar med svampar är just basidiesvamparna. De är uppbyggda av hyfer som bildar mycel under jord och fruktkroppar över jord, som till exempel kan bestå av hatt och fot.

Fakta om basidiesvampar på Wikipedia.org:
Skivlingarlänk till annan webbplats, sopparlänk till annan webbplats, tickorlänk till annan webbplats, röksvamparlänk till annan webbplats och fingersvampar.länk till annan webbplats

Svampar innehåller inte klorofyll och har alltså ingen fotosyntes. De flesta svampar lever på dött organiskt material och är viktiga nedbrytare i naturen. Vissa svampar är parasiter och tar då näring från andra levande organismer. Sådana parasiter kan orsaka sjukdomar i hud, slemhinnor och naglar hos människan.

Det är vanligt att svampar lever i symbios till exempel med träd. Det kallas mykorrhiza då svamphyferna slingrar sig runt trädets rötter. Svampen tar upp energirik materia från trädet och trädet får närsalter med hjälp av hyferna.

Ett annat exempel på symbios är lavar. Det är arter som består av en svamp och en alg i symbios. Algen har fotosyntes och tillverkar energirik materia. Svampen bryter ner organiskt material och bidrar med närsalter och mineraler.

Svampar producerar ofta olika slags antibiotika. Ett klassiskt exempel är mögelsvampen Penicillum. Men det finns många andra sorters antibiotika i naturen och de flesta används inte för medicinskt bruk av människan. För svamparna kan antibiotikan ge en konkurrensfördel gentemot bakterier. Bakterier är också nedbrytare och när svamparna lyckas döda bakterierna i sin omgivning med antibiotika blir det inte samma konkurrens om födan.

Växternas näring

Årskurs 7-9, även 4-6.

Eleverna på bilden diskuterar hur växter producerar näring.

Hur producerar växter näring?

A. Ge växten mycket ljus. Den behöver det för att tillverka näring.

B. Växten behöver ljus och syre för att tillverka näring.

C. Växten får födan från jorden och ljuset.

D. Den får födan från jorden, så den behöver inte ljus.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur producerar växter näringPDF (pdf, 619 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Låt eleverna diskutera vilket som är det bästa sättet att behandla en krukväxt på, så att den inte vissnar. Eleverna kan planera, genomföra och utvärdera undersökningar om hur olika faktorer påverkar växten. Det kan vara betydelsen av ljus, jord, temperatur eller vatten. De får då göra kontrollerade systematiska undersökningar, så kallade fair tests.

Därefter kan man diskutera hur växterna tar upp vatten, närsalter och fångar ljus. Eleverna kan studera rothår och kloroplaster (till exempel i vattenpest) i mikroskop. De kan lära sig vad fotosyntes och respiration är och skillnaden mellan dessa.

Naturvetenskapligt innehåll

I fotosyntesen reagerar koldioxid med vatten och det bildas glukos och syre. Processen drivs av ljusenergi. Denna omvandlas till kemisk energi som binds i glukosen. Ljuset fångas upp av klorofyllet som finns i kloroplaster. Ordet "fotosyntes" kommer från grekiska "ljus" (foto) och "sätta ihop" (syntes).

Växter använder glukosen i förbränningen (respiration). Då reagerar den energirika materian (glukos) med syre och det bildas koldioxid och vatten. Den kemiska energin frigörs och omvandlas till rörelseenergi och värme och binds också in som kemisk energi i nya ämnen. Det är samma process som i djurens celler.

Glukos omvandlas också till stärkelse och cellulosa som växten kan lagra. Växter behöver även andra väsentliga näringsämnen (närsalter), till exempel kväve, fosfor och kalium. De används för att tillverka en mängd ämnen som är viktiga för cellprocesserna och därmed växtens liv. Dessa ämnen utgör dock en mycket liten del av växternas totala massa. Växterna tar upp närsalterna lösta i vatten, genom sina rötter.

Trädets ved

Eleverna på bilden diskuterar hur trädets ved blir till.

Hur tillverkar trädet ved?

A. Trädet tillverkar ved av näringsämnen i jorden.

B. Trädet tillverkar ved av luft och vatten.

C. Trädet tillverkar ved av solljus.

D. Trädet tillverkar ved av växter.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Hur tillverkar trädet vedPDF (pdf, 806 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad en växt behöver för att växa bra. De kan prata om att det går att odla växter utan jord. De kan så några frön med kort livscykel så att de hinner se alla växtens stadier under rimlig tid. Eleverna kan också undersöka hur det fungerar utan jord. Diskutera varför man använder gödning och vad det är. Ta upp benämningar som näring, närsalter och gödning och jämför hur vi talar om detta när det gäller mat som vi äter.

Naturvetenskapligt innehåll

Träd växer eftersom deras celler delar sig och nya celler bildas. Cellerna bygger upp växtens delar, som rötter, stjälkar, löv, blommor och frön. Celler i stammen hos vissa växter kan bilda ved. Det krävs råvaror och energi för att växten ska kunna bilda nya celler.

I fotosyntesen reagerar koldioxid med vatten och glukos och syre bildas. Processen drivs av ljusenergi. Denna omvandlas till kemisk energi som binds i glukosen. Ljuset fångas upp av klorofyllet som finns i kloroplaster. Ordet "fotosyntes" kommer från grekiska "ljus" (foto) och "sätta ihop" (syntes).

Växter använder glukosen i förbränningen (respiration). Då reagerar den energirika materian (glukos) med syre och det bildas koldioxid och vatten. Den kemiska energin frigörs och omvandlas till rörelseenergi och värme och binds också in som kemisk energi i nya ämnen. Det är samma process om i djurens celler. Glukos omvandlas också till stärkelse och cellulosa som växten kan lagra. Växter behöver också andra väsentliga näringsämnen (närsalter), till exempel kväve, fosfor och kalium för att tillverka en mängd ämnen som är viktiga för cellprocesserna och därmed växtens liv. Dessa ämnen utgör dock en mycket liten del av växternas totala massa. Växterna tar upp närsalterna lösta i vatten, genom sina rötter.

Växternas känsel

Eleverna på bilden diskuterar om växter har känsel.

Har växter känsel?

A. Växter kan känna ljus och gravitation.

B. Växter har inget nervsystem så de kan inte ha någon känsel.

C. Växter har inga sinnesorgan så de kan inte ha någon känsel.

D. Växter lever, så de måste ha känsel.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Har växter känselPDF (pdf, 747 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera hur växter reglerar åt vilket håll de ska växa. De kan prata om hur de tror att frön lyckas växa så att de kommer upp ur jorden. Låt eleverna planera och genomföra undersökningar där de sår frön på olika sätt och ser hur skotten växer. Fröna kan sås liggande, upp och ner eller vinklas på olika sätt. Eleverna gör då kontrollerade systematiska undersökningar så kallade fair tests. Diskutera hur skotten skulle röra sig om fröna sås ute i rymden i en raket.

Naturvetenskapligt innehåll

Levande organismer kan känna av omgivningen. Växter har inget nervsystem, i stället styrs rörelserna av en ämnesgrupp som kallas auxiner. Det vanligaste auxinet är indolyl-3-ättiksyra, vilket ofta förkortas IAA. Auxiner fungerar som kemiska regulatorer. De gör att växten till exempel kan känna vad som är upp och vilken riktning ljuset kommer ifrån. Ämnena kontrollerar många växtprocesser, som celldelning och celltillväxt, utveckling av frön och frukter och bladfällning.

Om koncentrationen av auxin är lika stor överallt i en stjälk, växer plantan rakt upp. Vid belysning samlas auxiner på den mörka sidan av skottet och gör att cellerna på den sidan expanderar och skottets spets skjuts mot ljuset. Auxiner påverkas även av tyngdkraften. Om man välter en krukväxt så att stjälken hamnar vågrätt, samlas mest auxin på stjälkens undersida. När cellerna på stjälkens undersida sträcker sig böjs plantan uppåt. Rötter har högre halter av auxiner vilket gör att de inte söker sig uppåt som stjälken gör.

Växternas rörelser

Eleverna på bilden diskuterar om växter rör sig.

Rör sig växter?

A. Växter kan röra sig så de måste ha muskler.

B. Växter har inte muskler så de kan inte förflytta sig.

C. Delar av vissa växter kan röra sig.

D. Växter rör sig bara när de växer.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Rör sig växterPDF (pdf, 671 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera begreppet rörelse. De kan undersöka växter i närmiljön och observera olika slags rörelser. De kan jämföra växter och växtdelars position under olika tider på dagen.

Eleverna kan också söka klipp på youtube och försöka hitta så många olika exempel om möjligt på rörelser hos växter. De kan arbeta med "stop motion" och registrera rörelser hos växter i klassrummet.

Naturvetenskapligt innehåll

Växter är stationära vilket betyder att de inte förflyttar sig. Däremot kan växten röra sig på olika sätt. De vänder blad eller blommor mot eller från solen. Blommorna kan sluta sig och öppna sig och de kan skicka ut rötter och jordskott i olika riktningar med mera.

Växternas förbränning

Eleverna på bilden diskuterar om växter har förbränning.

Har växter förbränning?

A. Växter har ingen förbränning, de använder fotosyntesen.

B. De använder fotosyntesen på dagtid och förbränning på natten.

C. De producerar syre på dagtid och koldioxid på natten.

D. De har förbränning och använder då näring som de själva framställt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Har växter förbränningPDF (pdf, 757 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Elever kan diskutera vilka processer som pågår i en växt och om de pågår hela dygnet. De kan diskutera hur växterna klarar natten när det är mörkt och de inte kan fotosyntetisera.

Eleverna kan använda kunskaper om fotosyntes och förbränning för att beskriva och förklara gasutbyte och energiomvandlingar i mörker och ljus. De kan konstruera kretslopp i bild eller på annat sätt som visar detta.

Naturvetenskapligt innehåll

I fotosyntesen reagerar koldioxid med vatten och det bildas glukos och syre. Processen drivs av ljusenergi. Denna omvandlas till kemisk energi som binds i glukosen. Ljuset fångas upp av klorofyllet som finns i kloroplaster. Ordet "fotosyntes" kommer från grekiska "ljus" (foto) och "sätta ihop" (syntes).

Växter använder glukosen i förbränningen (respiration). Då reagerar den energirika materian (glukos) med syre och det bildas koldioxid och vatten. Den kemiska energin frigörs och omvandlas till rörelseenergi och värme och binds också in som kemisk energi i nya ämnen. Det är samma process om i djurens celler. Förbränning (respiration) sker i alla celler. I fotosyntesen som pågår när de är ljust i de växtdelar som finns över jord producerar mer energirik materia än vad som används i förbränningen i rötterna och alla växtdelar hela dygnet. Överskottet gör att växterna tillväxer.

Växtavfall

Eleverna på bilden diskuterar om växterna bildar avfall.

Bildar växterna avfall?

A. Djur utsöndrar avfallsprodukter, men det gör inte växterna.

B. Växter producerar inte urin så de kan inte utsöndra avfallsprodukter.

C. Alla djur och växter utsöndrar avfallsprodukter.

D. Vi kan kalla syret från växterna för en avfallsprodukt.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Bildar växterna avfallPDF (pdf, 632 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad en avfallsprodukt är. De kan börja med sig själva och ange vilka fasta, flytande och gasformiga ämnen som lämnar kroppen och vad som orsaken till detta. De kan sedan utveckla resonemanget till andra djur och därefter växter. Diskutera vad växterna behöver göra sig av med och hur dessa ämnen har kommit in i växten.

Naturvetenskapligt innehåll

Hos levande organismer bildas avfall som en del i de processer som pågår. Det är även uppenbart hos människan. I matspjälkningen tas inte all mat om hand utan en del går ut som avföring. I cellens processer bildas avfallsprodukter som utsöndras via njurar och hud. Vi andas ut koldioxid.

Begreppet avfall kan diskuteras. Växterna har ett gasutbyte med omgivningen, till exempel via klyvöppningarna i bladen. I fotosyntesen tas koldioxid in och syrgas går ut och i förbränningen är det tvärtom. Växterna bildar också andra avfallsprodukter och vissa vattenlösliga ämnen som växten inte behöver kommer in via rötterna. Vissa växter samlar avfall i löven och blir av med det när de fäller löven. Kåda och gummi kan innehålla avfallsprodukter. Ibland kan avfall lagras inuti växten i en form som inte skadar den.

Organismer och evolution

Eleverna på bilden diskuterar vilka organismer som utvecklas genom evolution.

Vilka organismer utvecklas genom evolution?

A. Det är bara stora organismer som utvecklas genom evolution.

B. Det finns många encelliga organismer, så det stämmer inte att alla blir mer komplexa.

C. Mikroorganismer utvecklas också.

D. Organismer utvecklas genom evolution för att bli större och mer komplexa.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vilka organismer utvecklas genom evolutionPDF (pdf, 696 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera vad ordet "evolution" betyder. De kan prata om olika idéer om hur djur har utvecklats över tid, eller om det är så att några aldrig har förändrats. Eleverna kan söka information om antibiotikaresistenta bakterier.

Naturvetenskapligt innehåll

Evolutionsteorin är en vetenskaplig teori som bygger på empiri. Stöd för teorin är fossil, jämförande anatomi och DNA-analyser. Evolutionen pågår ständigt också idag. Förutsättningarna är olika för de levande varelserna beroende på var de lever och hur miljöfaktorerna ändras över tid. Växterna påverkas av tillgången på ljus, vatten och närsalter. Djur påverkas av tillgången på vatten, föda och skydd.

Individerna inom en art är till stora delar genetiskt lika, men det finns också genetiska olikheter. Variation inom arten är en förutsättning för genetisk anpassning. Under vissa omständigheter kan en individ med vissa genetiska anlag ha en fördel och har då större chans att överleva till reproduktiv ålder och föra sina gener vidare till nästa generation. Under andra omständigheter hade kanske motsvarade gener inte spelat någon roll och rent av varit till nackdel. Förändringar tar ofta lång tid. Slumpen spelar stor roll och det finns ingen plan eller ändamål i evolutionen.

Ett stort problem idag är antibiotikaresistenta bakterier. Efter andra världskriget har det funnits antibiotika som dödar många sjukdomsalstrande bakterier. Men ett problem är att det har utvecklats stammar som är resistenta mot flera antibiotika – multiresistenta bakterier, MRB. I en bakteriepopulation på några miljarder individer finns det alltid några bakterier som är resistenta mot någon typ av antibiotika. Oftast spelar det inte så stor roll, eftersom detta för det mesta inte innebär någon fördel för bakterierna (ingen positiv selektion). Men om man ofta behandlar med antibiotika i olika sammanhang, selekteras de bakterier som är resistenta ut från populationen eftersom de överlever. De får då goda möjligheter att föröka sig, eftersom konkurrensen minskar. Deras andel i populationen ökar till att slutligen vara dominant.

Bakterier kan under gynnsamma förhållanden i provrör ha så kort generationstid som 20 minuter. Även om de inte alltid förökar sig så snabbt, tar det inte så lång tid innan många generationer utvecklats. Det är alltså inte människor som blir resistenta mot antibiotika och det är inte farligt att äta antibiotika. Men användningen i världen bör hållas nere så lågt som möjligt för att undvika att resistenta bakteriestammar utvecklas.

Skelettet

Eleverna på bilden diskuterar om ben är levande.

Är benen levande?

A. Hår och naglar växer så de måste vara levande.

B. Ben är en del av en levande varelse men de är inte levande.

C. Benen växer och kan repareras så att de måste vara levande.

D. Ben är gjorda av celler så de måste leva.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Är benen levandePDF (pdf, 731 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan diskutera hur de vet om någonting lever. Vad kännetecknar livet? Har de exempel på tveksamma fall? De kan utgå från olika bilder på till exempel ett träd på vintern, ett äpple, ett vattenfall, en eld, virus tillsammans med bilder på svampar, växter och djur. Eleverna kan hitta egna bilder att diskutera.

Naturvetenskapligt innehåll

Kännetecken på liv är rörelse, tillväxt, förökning, ämnesomsättning och att det levande är uppbyggt av celler som innehåller DNA. Det kritiska kännetecknet är celler som har ämnesomsättning och innehåller DNA. Elden har inte celler och inte DNA så den är inte levande även om den har förbränning, tillväxer och kan föröka sig. Virus är ett exempel som är knepigare. I läroböckerna beskrivs virus ofta inte som levande eftersom de inte har en egen ämnesomsättning. Virus innehåller ofta RNA men det finns också virus som innehåller DNA.

Alla delar i en organism behöver inte ha alla kännetecken och en organism kanske inte har alla kännetecken under hela sin livstid. Till exempel kan man inte reproducera sig hela livet.

Ben är organ som innehåller celler som bildar benvävnad, blodkärl och nerver så benen lever. Osteoblasterna är de celler som tillverkar nytt ben när en person växer eller när benet är skadat och måste repareras. De hårda delarna av ben består av mineraler som kalciumfosfat. Hår och naglar lever inte. De har inga celler utan består av ett protein som heter keratin. Celler i huden producerar keratinet som bildar hår och naglar. Därför kan hår och naglar växa.

Energidrycker

Eleverna på bilden diskuterar innehållet i energidrycker.

Vad innehåller energidrycker?

A. Energidryck innehåller mycket socker.

B. Energidryck är bra för en balanserad kost.

C. Energidryck innehåller mycket koffein.

D. Energidryck innehåller mycket stärkelse.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad innehåller energidryckerPDF (pdf, 585 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Ta gärna med några energidrycker och låt eleverna läsa innehållsdeklarationerna. De kan söka information om olika ingredienser och dess verkningar, exempelvis på Livsmedelsverkets webbplats. Eleverna kan också beräkna sitt dagliga energibehov och vad de behöver äta för att tillgodose det. De kan sedan ta fram för- och nackdelar och ta ställning till om energidryck är ett bra alternativ och i så fall i vilka sammanhang. Låt eleverna argumentera för sina ställningstaganden.

Naturvetenskapligt innehåll

Energidrycker innehåller ofta glukos och ibland stärkelse. Ofta innehåller de också koffein. Glukos är det som förbränns i cellerna och bunden kemisk energi omvandlas till rörelseenergi och värme. Om vi dricker energidryck går glukosen snabbt ut i blodet och blir tillgänglig för cellerna. Om vi äter mer glukos än vad cellerna förbränner omvandlas det och lagras som fett.

Balanserad kost

Eleverna på bilden diskuterar balanserad kost.

Vad är en balanserad kost?

A. Jag äter en balanserad kost med lika mycket av olika typer av mat.

B. Man ska inte ha fett eller socker i en balanserad kost.

C. En balanserad kost är viktigt för att hålla sig frisk.

D. En balanserad kost är bra om man vill gå ner i vikt

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Vad är en balanserad kostPDF (pdf, 748 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan använda sina kunskaper om vad kroppen behöver och diskutera olika dieter och om dessa kan benämnas som balanserade. Då kan eleverna behöva söka information om vad som räknas som balanserad kost och vem som avgör detta. De kan identifiera några gemensamma drag i olika balanserade dieter och fundera över vad de själva äter och om de eventuellt behöver förbättra in kost.

De kan gå vidare med att fundera på vad en elitidrottare behöver eller hur en diabetiker eller vegan ska tänka för att få sig de ämnen kroppen behöver.

Naturvetenskapligt innehåll

De tips på dieter vi möter i media handlar ofta om viktnedgång. Men det är bara en sida av saken. En balanserad kost innehåller en lagom mängd av de olika ämnesgrupper kroppen behöver för att hålla sig frisk och bibehålla en stabil kroppsvikt. Ämnesgrupperna är kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineral och vatten och vi behöver olika mängder av var och en av dessa. Till exempel är en liten mängd salt viktigt, men för mycket är skadligt. Fett är också viktigt i vår kost, men för mycket är inte bra. Socker är ett kolhydrat, och även om det inte är nödvändigt i vår kost är små mängder socker inte ett problem.

Hur en balanserad kost ser ut för en viss person beror på faktorer som ålder, livsstil och om det finns hälsoskäl som allergi, diabetes med mera. Även religion och personliga preferenser har betydelse för vad vi äter. Elitidrottare eller andra som motionerar mycket behöver en stor mängd kolhydrat i kosten. Normalt får de detta genom att äta mat som innehåller stärkelse. Vi behöver bara små mängder vitaminer och mineraler i vår kost.

Matspjälkningen

Eleverna på bilden diskuterar matspjälkningens funktion.

Varför spjälkar vi mat?

A. Matspjälkningen gör att näringen kan komma ut i blodet.

B. Matspjälkningen gör att vi får ut det goda ur maten.

C. Matspjälkningen gör att skadliga ämnen neutraliseras.

D. Matspjälkningen gör att energin frigörs.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Varför spjälkar vi matPDF (pdf, 643 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan behöva hjälp med att förstå kopplingen mellan matspjälkningsorganen, blodet och cellernas arbete. De kan lära sig om matspjälkningssystemet och vad som händer i olika organ, vilka enzymer som produceras och hur de verkar. De kan jämföra födointag och matspjälkning hos människan med vad en fluga äter och hur den processar födan eller jämföra med som händer i svampars celler.

Eleverna kan presentera ett äpples väg genom kroppen på olika sätt – genom ord, bild och modeller. Det är intressant att diskutera olika pH-värden i mage och tarm och vad det betyder. Betydelsen av tarmflora är också intressant.

Naturvetenskapligt innehåll

Uppgiften handlar om matspjälkningssystemets byggnad och funktion. Viktigt är att eleverna ser att födan bearbetas och sönderdelas på olika sätt och att ämnena tas upp i blodet för transport till cellerna.

Muskler och rörelse

Eleverna på bilden diskuterar hur djur rör sig.

Muskler och rörelse

A. Djur rör sig genom att sträcka ut och trycka ihop musklerna.

B. Benen i skelettet är mest till för att skydda, inte för rörelse.

C. Vissa djur kan röra sig utan skelett.

D. Djur förflyttar sig genom att använda muskler för att röra benen.

Vad tror DU?

Ladda ner och skriv ut bilden i större format:

Concept cartoon: Muskler och rörelsePDF (pdf, 550 kB)

Idéer för arbete med eleverna

Eleverna kan ta reda på hur muskler arbetar genom att känna på musklerna i armen. När en muskel dras samman känns den hård och spänd. När den slappnar av känns den mjuk och lite sladdrig. Detta blir tydligare om eleven håller i ett föremål med viss tyngd. Efter att ha prövat armens muskler kan de pröva olika rörelser och känna vilka muskler som spänns och slappnar av. De kan lyfta på benen, sitta på huk eller trycka sig mot en vägg.

Eleverna kan komma med egna förslag på rörelser. De kan studera bilder av musklerna i kroppen och leta upp dem i den egna kroppen. Eleverna kan diskutera leder och muskelfästen och ta reda på hur olika muskler fäster vid skelettet.

De kan göra undersökningar med hävstänger och fundera på vad fästpunkten betyder för muskelns styrka. Det är lätt att göra en modell av en arm genom att använda en vikt kartongbit och gummisnoddar som får föreställa musklerna. Diskutera med eleverna huruvida modellen fungerar på alla muskler i kroppen. Gå vidare genom att fundera på och diskutera vad som händer i muskeln vid träning och hur man kan träna musklerna på olika sätt.

Naturvetenskapligt innehåll

Skelettet stödjer kroppen, skyddar vitala organ som hjärnan, hjärtat och lungorna och hjälper till med rörelsen. Musklerna arbetar vid rörelse. Muskler kan spännas eller slappna av. Skelettmusklerna sitter i par. En muskel spänns och gör till exempel att armen rör sig i en riktning och den andra muskeln spänns så att armen rör sig i motsatt riktning – antagonistiska muskelpar.

Skelettmusklerna består av tvärstrimmig muskulatur. En muskel fäster runt en led och på så sätt bildas en hävstång som gör att muskeln får styrka. Fundera på var ett optimalt muskelfäste sitter. Om det sitter nära leden blir hävstångseffekten inte så stor. Sitter det långt från leden blir det otympligt och inte så rörligt.

Det finns andra sorters muskler i kroppen. Ringmuskler som mun- och ändtarmsöppningen är också tvärstrimmiga muskler men fäster inte vid skelettet. Det finns också glatt muskulatur i de inre organen. Dessa kan inte styras med viljan. Pappmodellen med gummisnoddar fungerar alltså bara på de muskler som fäster vid skelettet. Den visar inte heller muskler som har flera fästen.

Senast uppdaterad 14 juli 2020