Filmade föreläsningar om mottagandet av barn och ungdomar från Ukraina
Torsdagen den 24 mars anordnade vi ett seminarium med fokus på nyanlända från Ukraina. På den här sidan hittar du filmade föreläsningar som motsvarar innehållet i seminariet. Du hittar även svar på de frågor som kom in under seminariet.
Vi hade tyvärr en del tekniska problem under seminariet och det ber vi om ursäkt för. Filmerna nedan motsvarar innehållspunkterna i seminariet med fokus på att ta emot nyanlända från Ukraina.
Filmade föreläsningar från seminariet den 24 mars 2022
Film: Regelverket och huvudmannens ansvar med Anna Medin, jurist (07:28 min.)
I filmen får du information om när rätten till utbildning infaller för barn med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och vad som är skolhuvudmannens ansvar.
Film: Erfarenheter, framgångsfaktorer och kunskapskällor med Therese Winqvist, undervisningsråd (09:51 min.)
I filmen får du höra om erfarenheter om att ta emot nyanlända. Vad är viktigt att tänka på och var finns kunskaper att hämta?
Svar på frågor som kom in under seminariet
Nedan har vi besvarat flera av de frågor som kom in under seminariet den 24 mars.
Frågor och svar
Det är samma regler som gäller för ukrainska barn som andra barn som är bosatta i Sverige. De har rätt till förskola enligt de regler som finns i skollagstiftningen. Däremot finns begränsningar när det gäller statlig ersättning till kommunerna.
Frågor om statlig ersättning, UT-kort eller LMA-kort besvaras av Migrationsverket.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats
Länk till annan webbplats.
Ja, barn som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande har motsvarande rätt till utbildning som barn som är bosatta i Sverige.
Dessa barn har dock bara rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Men det är den enda begränsningen i rätten till utbildning. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år.
Källa: 29 kapitlet 3 § skollagen
När det gäller utbildning på gymnasieskolans introduktionsprogram är det samma regler som gäller för denna grupp elever som för andra elever. Även behörighetskraven till de nationella programmen är desamma för dessa elever.
Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.
Utgångspunkten är att undervisningen i svenska skolor ska ske på svenska. En elev som behöver studiehandledning på modersmålet har rätt till det. Det är också möjligt att anordna engelskspråkig undervisning i gymnasieskolan.
Stöd för skolors arbete med att ta emot och planera utbildning för nyanlända elever
Vi har inte någon särskild rekommendation kring årskursplaceringar av nyanlända elever. Det är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall. Vid beslut om årskursplacering ska hänsyn tas till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden.
Vanligt är att barnen placeras efter ålder, men det är rektorn som i det enskilda fallet bedömer vilken årskurs en elev ska tas emot i. Vid beslutet om placering i årskurs och undervisningsgrupp ska rektorn beakta resultatet av kartläggningen av elevens kunskaper.
En elev som är inskriven i en svensk skola förväntas delta fullt ut i den verksamhet som skolan anordnar. Det gäller även elever som inte har skolplikt, exempelvis elever som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande. Om eleven därutöver vill ta del av ukrainsk undervisning på distans så är det något som sker på elevens fritid, och utanför det svenska skolväsendet.
Rektorn avgör hur undervisningen av nyanlända elever lämpligast ska organiseras på skolenheten. I grundskolan och motsvarande obligatoriska skolformer kan rektorn till exempel besluta att en elev delvis ska få undervisning i en förberedelseklass. Det finns inte någon skyldighet att inrätta förberedelseklasser, men för många nyanlända elever kan det vara lämpligt att undervisningen organiseras på det sättet.
Nej, åtminstone inte inom ramen för ditt uppdrag som rektor för en skolenhet inom det svenska skolväsendet. Distansundervisning inom det ukrainska skolväsendet är inte något som kan anordnas inom ramen för det svenska skolväsendet och den svenska skolans författningar.
En kommun som ger barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande utbildning i förskola eller skola kan få statlig ersättning för sina kostnader. Ansökan om ersättning görs hos Migrationsverket. I övrigt är det de vanliga reglerna i skollagen om kommunal resursfördelning som gäller.
Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Se bestämmelser om tvåspråkig undervisning i 9 kapitlet 12-13 §§ skolförordningen och engelskspråkig undervisning i 9 kapitlet 14-19 §§ samma förordning. Dessa bestämmelser gäller för grundskolan.
Vi har nyligen fått ett regeringsuppdrag som bland annat innefattar att vi ska ge stöd och exempel på hur huvudmän kan samverka med varandra genom att erbjuda till exempel studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning med hjälp av fjärrundervisning eller motsvarande.
Vi får återkomma när vi har hunnit längre med arbetet med detta uppdrag.
Barns och ungas trygghet och säkerhet måste alltid komma i första hand. I verksamheter som omfattas av obligatorisk registerkontroll får arbetsgivare inte anställa, anlita eller ta emot någon som inte har visat upp ett registerutdrag. Det gäller både svenska och utländska medborgare.
Den registerkontroll som ska göras avser ett utdrag ur det svenska belastningsregistret.
Det är viktigt att komma ihåg att registerutdraget bara är en del av bedömningsunderlaget när en arbetsgivare ska avgöra om någon är lämplig att anställa, anlita eller ta emot i verksamheten. Registerutdraget ensamt ger inte något svar på om en person är lämplig för ett visst arbete.
Även om en person inte har några anteckningar i belastningsregistret behöver arbetsgivaren säkerställa att hen är lämplig för det aktuella arbetet på andra sätt, exempelvis genom att ta referenser. Det kan också finnas andra nödvändiga åtgärder inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet som gäller barns och elevers trygghet. Det bör exempelvis finnas rutiner för hur ny personal tas emot och introduceras och rutiner för hur arbetet ska utföras. Det är också viktigt att man har en ständigt pågående diskussion kring frågor om barns och ungas säkerhet.
Ja, regeringen har fattat beslut om en ny förordning om särskild kvot i fristående skolor. Den nya förordningen är likalydande med den tidigare förordningen (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor, som gällde fram till den 31 december 2021. Den nya förordningen blir tillämpbar från och med den 11 april 2022.
Nej. Denna grupp elever har samma rätt till garanterad undervisningstid som övriga elever. Elever på introduktionsprogrammen ska ha en minsta garanterad undervisningstid på 23 timmar i veckan. Utbildningens omfattning får dock minskas för en elev som begär det om huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl, exempelvis för att eleven har svårigheter att vistas i skolmiljön på heltid eller behöver långa raster mellan lektionerna. Svårigheter med lokaler eller bemanning kan inte anses utgöra särskilda skäl för att minska utbildningens omfattning för en elev.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. Huvudmannen ska kunna redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.
Det stämmer. Barn och ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska tas emot i skolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten till Sverige. Däremot finns inte någon skolplikt.
År 2020/2021 var det 16 stycken.
Barn som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande har rätt till utbildning, men de har inte skolplikt. De har alltså inte någon skyldighet att gå i svensk skola. Utifrån skolans regelverk har kommunen då inte något ansvar för dessa barn, men det kan finnas annan lagstiftning som innebär ansvar och skyldigheter för hemkommunen. I denna del hänvisar vill till SKR för mer information och vägledning.
Sveriges kommuner och regioners, SKR, webbplats Länk till annan webbplats.
Barn som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller som är asylsökande och som går i svensk skola ska ha samma tillgång till elevhälsan som övriga elever. På Folkhälsomyndighetens webbplats finns information om vaccinationer gällande personer som flytt från Ukraina.
Det är fint att höra att ni vill hjälpa till och bistå med era erfarenheter! Skolverket har nyligen fått ett regeringsuppdrag som bland annat innefattar att vi ska ge stöd och exempel på hur huvudmän kan samverka med varandra genom att erbjuda till exempel studiehandledning på modersmålet med hjälp av fjärrundervisning eller motsvarande. Vi får återkomma när vi har hunnit längre med arbetet med detta uppdrag.
Det är skolhuvudmannen som tar ställning till vem som kan anställas, anlitas eller tas emot i verksamheten. Arbetsförmedlingen kan informera om lediga tjänster.
Se även svar på frågan Hur anställer vi utbildade lärare från Ukraina när vi inte kan göra en registerkontroll från Polismyndigheten?
Det finns ett statsbidrag för barn som inte är folkbokförda i Sverige som hemkommunen kan söka. Detta statsbidrag gäller dock bara för
- barn till medborgare inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som bor och arbetar i Sverige
- barn till anställda vid ambassader eller internationella organisationer som inte är EU/EES-medborgare.
Statsbidrag för barn som inte är folkbokförda i Sverige 2022