Framgångsfaktorer i arbetet med grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram

Yrkesprogram ska från och med höstterminen 2023 innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning. Här har vi samlat några framgångsfaktorer hur skolor arbetar med detta idag.

En kvinna sitter vid en dator och en man står bredvid. kvinnan har två pratbubblor som innehåller bilder som symboliserar yrken, och en vägvisare till yrken och högskola. Mannen lyssnar.

På den här sidan, som bygger på Skolinspektionens rapport "Grundläggande högskolebehörighet - En rättighet och ett frivilligt val för elever på yrkesprogram". (se länk i slutet av sidan) kan du som huvudman eller rektor bland annat ta del av hur andra gymnasieskolor tidigare gjort för att framgångsrikt erbjuda eleverna på yrkesprogram grundläggande behörighet.

Konkreta tips

Så här kan gymnasieskolor erbjuda grundläggande behörighet för elever på yrkesprogram

Här hittar du övergripande punkter som kan ses som framgångsfaktorer för hur en skola kan göra för att erbjuda grundläggande behörighet på yrkesprogram. Punkterna innehåller exempel som bygger på Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt Skolverkets intervjuer med elever och rektorer.

1. Organisation för att ge grundläggande behörighet

Utbildningen ska organiseras så att alla elever ges möjlighet att läsa de behörighetsgivande kurser, antingen genom att kurserna förläggs i yrkesfördjupningen kombinerat med det individuella valet, eller som utökat program.

Schemapositioner för kurser inom såväl individuellt val som utökat program bör förläggas så att schemakrockar undviks. Skolan kan organisera för programövergripande samläsning och att eleverna redan inför sina val av kurser är medvetna om vad det innebär för dem schemamässigt att läsa utökat program.

Elevernas arbetsplatsförlagda lärande (apl) kan samordnas mellan programmen och förläggas under andra veckodagar vilket medför att eleverna kan läsa de behörighetsgivande kurserna utan avbrott.

Eleverna kan ges möjlighet att få stöd i de behörighetsgivande kurserna till exempel på handledningstid en timme i veckan. Elever som läser de behörighetsgivande kurserna bör ha möjlighet att få stöd genom att skolan erbjuder schemalagd lärarledd resurstid till alla elever, där elever bland annat kan få hjälp med studieteknik.

2. Information och studievägledning

Struktur och ansvar

Skolan ska arbeta fram en tydlig struktur för hur eleverna ges information om vad som fordras för att läsa och fullfölja de kurser som krävs för grundläggande behörighet. Skolan bör även arbeta strukturerat gällande när, hur och av vem eleverna får information och vägledning. Rektor bör återkommande tydliggöra roller och ansvar för all personal. Såväl mentorer, yrkeslärare, ämneslärare och studie- och yrkesvägledare ska bidra till att eleverna återkommande under gymnasietiden får information om möjligheterna och vilken nytta de kan ha av att läsa de behörighets-givande kurserna.

Information

Informationen om hur elever kan läsa in grundläggande behörighet bör ges redan när skolan har öppet hus för elever i årskurs 9 samt när elever inför gymnasievalet ”elevskuggar” genom besök på skolan för att prova på att gå där. Skolan kan bjuda in olika yrkesgrupper under höstterminen i årskurs 1 för en temadag på skolan. Detta för att ge eleverna förståelse för olika yrken och även visa på vilka möjligheter till vidareutbildningar det finns både inom universitet/högskola och på yrkeshögskola. Även vårdnadshavare bör informeras om grundläggande behörighet vid föräldramöten både i åk 9 samt första terminen på gymnasiet.

Samverkan

Om mentorer och studie- och yrkesvägledare samverkar kring informationen förbättras möjligheterna att samtliga elever nås av informationen, att de förstår den, och att de får svar på sina eventuella frågor. Vidare bör ämneslärarna informera eleverna om hur påbyggnadskurserna i svenska och engelska följer på varandra samt om kommande kursers innehåll och svårighetsgrad. Informationen kan även omfatta både syftet och nyttan med grundläggande behörighet och den utmaning som kurserna kan innebära för eleverna.

Individuell vägledning

Skolan ska informera om att individuell vägledning via studie- och yrkesvägledaren är möjlig när som helst under året. Individuell vägledning bör också ges av mentorer och undervisande lärare.

Mentorerna kan under utvecklingssamtalen i årskurs 1 resonera med eleverna om deras målsättning med sina studier och om förutsättningarna att läsa kurserna som ger grundläggande behörighet. Ämneslärarna kan föra individuella samtal med elever som exempelvis upplever osäkerhet inför att klara av kommande kurs. På så sätt kan hela kollegiet samverka för att stötta eleven så långt det möjligt och tillsammans aktivt arbeta för att öka elevernas motivation.

3. Uppföljning och analys

Skolan kan genomföra en uppföljning av elevers val av behörighetsgivande kurser framför allt på individnivå.

  • Rektor ska uppmärksamma och följa upp hur och varför elever väljer, respektive inte väljer, att läsa kurser som ger grundläggande behörighet. Viktigt att även följa upp orsaken till eventuella avbrott från kurserna.
  • Mentorer och lärare bör följa upp elevernas val och resultat på individnivå, medan rektorn kan följa upp statistik på skolnivå.

Utifrån uppföljningen kan rektor analysera orsaker till skillnader mellan olika elevgrupper för att öka medvetenheten om anledningar till elevernas val. Exempelvis bör rektor identifiera om det finns skillnader mellan kön och program i hur eleverna väljer att läsa de behörighetsgivande kurserna och om elevernas val bland annat utgår från socioekonomiska förutsättningar.

Genom en sådan analys kan rektor synliggöra och vidta åtgärder som syftar till att undanröja organisatoriska eller andra hinder som försvårar elevers möjligheter att läsa och fullfölja behörighetsgivande kurser. Exempelvis kan rektor införa kompetensutvecklingsinsatser för lärarna för att bättre möta elevernas behov.

Ansvar

Huvudman och rektor ansvarar för grundläggande behörighet

Du som är huvudman eller rektor ansvarar för att din skola ska erbjuda alla elever möjligheter att läsa den grundläggande högskolebehörigheten. Från höstterminen 2023 gäller det även elever som börjar ett yrkesprogram. Skolverket har som tidigare uppdrag att ge stöd och lärande exempel till skolor för att kunna erbjuda de kurser som behövs för grundläggande behörighet.

Forskning och fördjupning

Fakta om grundläggande behörighet för yrkesprogram

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Här kan du läsa mer information vad grundläggande behörighet på yrkesprogram innebär och vad som gäller. Öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad 20 juni 2022