Läxor

Det är upp till lärare och rektorer om de vill arbeta med läxor som en del i undervisningen. Om man väljer att ge läxor behöver uppgifterna förberedas, förklaras och följas upp.

Det finns inga lagar eller regler om läxor. Lärare och rektorer avgör om och i sådana fall hur de vill arbeta med läxor. Läxor kan inte ersätta den lärarledda undervisning som eleven har rätt till.

Förbereda läxorna

Nästan all inlärning rymmer element av förståelse och där har läraren en central roll. En viktig förberedelse inför läxor är att säkerställa att eleverna genom undervisningen har utvecklat den förståelse som krävs för att kunna göra läxan. En läxa som lämnar över ansvaret för förståelsen till eleven själv eller till någon vuxen i elevens närhet är kanske inte tillräckligt förberedd i undervisningen? Alla elever har inte heller likvärdiga möjligheter att lösa en sådan uppgift. Vissa elever kan säkert få innehållet förklarat av sina föräldrar eller någon annan kunnig person, medan andra får klara sig bäst de kan på egen hand. Det är också viktigt att formulera läxorna på ett sådant sätt att alla elever har tillgång till material eller andra yttre förutsättningar. Eleverna behöver kunna planera när de kan göra läxorna och därför behöver de ges med en rimlig framförhållning.

Barn och ungdomar behöver tid för vila och återhämtning. I längden är en balans mellan skola och fritid med stor sannolikhet positivt för elevernas kunskapsresultat och motivation. Därför är det viktigt att de läxor som ges har potential att utveckla elevernas kunskaper i en omfattning som står i proportion till den tid som eleverna lägger ner på läxorna.

Följa upp läxorna

Det är lika viktigt att följa upp läxorna som det är att förbereda eleverna inför dem. När lärare kommenterar och följer upp läxorna bekräftar det elevernas ansträngningar. Det visar en rad läxforskare i olika studier. Elever upplever att läxorna är meningslösa att göra om de inte får någon återkoppling från sin lärare. En genomtänkt uppföljning kan också ha andra positiva effekter. En nordisk undersökning kom fram till att det är mer gynnsamt för elevernas lärande att få diskutera läxorna än få tillbaka dem rättade. När läxans innehåll ligger till grund för en fördjupad diskussion och bearbetning i klassrummet har det en motiverande effekt.

Checklista för läxor

• Läxan behöver hänga ihop med den pågående undervisningen.
• Förklara läxan så att alla elever förstår vad de ska göra och varför.
• Ge läxan med rimlig framförhållning
• Se till alla elever har tillgång till material eller andra yttre förutsättningar
• Berätta hur läxan kommer att följas upp.
• Följ upp läxan, gärna genom att diskutera den i klassrummet.

Exempel: läxan som en del i undervisningen

Exemplet visar hur en läxa i samhällskunskap kan bli en del av undervisningen.

Förberedelse

Klass 7A har fått lära sig om nyhetsvärdering. I undervisningen har man gått igenom varför vissa händelser blir nyheter och inte andra, eller varför vissa nyheter får stora rubriker och andra små notiser. Eleverna skriver ner principerna för nyhetsvärdering och läraren förklarar vilken uppgift klassen har i läxa och berättar hur den ska följas upp.

Läxa

Som läxa får klassen i uppgift att titta på en nyhetssändning på tv och skriva ner vilka nyheter som tas upp. De ska också fundera över vilka principer för nyhetsvärdering som kan ha legat till grund för urvalet i sändningen. Som stöd använder eleverna listan över principerna.

Uppföljning

Läxan följs upp i en klassrumsdiskussion. Eleverna får knyta konkreta exempel från sändningen till generella principer för nyhetsvärdering. Läraren gör ingen summativ bedömning av varje elevs insats under diskussionen. Om det visar sig att eleverna inte förstår delar av innehållet kan läraren gå igenom dessa delar igen.

Läxors olika syften

De flesta läxor har syftet att på något sätt bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare ger också läxor för att lektionstiden inte räcker till, för att elever ska utveckla goda studievanor och för att ge vårdnadshavare insyn i skolarbetet. Olika typer av läxor har olika syften.

Repetitions- eller övningsläxans syfte är mängdträning och repeti­tion. Ett exempel på sådana läxor är glosläxor och att träna på multiplikationstabellen. Tanken är att utnyttja den tid som eleverna har med sin lärare till uppgifter som kräver lärarens närvaro och stöd.

Andra läxor har som syfte att förbereda eleverna inför ett moment som kommer att tas upp i undervisningen. Eleverna kan exempelvis få läsa ur en bok för att sedan delta i ett textsamtal under nästa lektion. Ett annat exempel är att eleverna får i uppgift att observera och dokumentera något i hemmet eller närmiljön som sedan ska ligga till grund för arbete i klassrummet. Flipped classroom, eller det flippade klassrummet, är en särskild variant av förberedelseläxa.

En del läxor har som syfte att eleverna ska komma i kontakt med ett innehåll som finns utanför skolan. Det kan till exempel vara att eleverna ska intervjua sina vårdnadshavare eller någon annan person. Det kan också handla om att eleven på annat sätt behöver dra nytta av miljöer utanför skolan i sitt lärande.

Vissa läxor har som syfte att elever ska komma ikapp eller ta igen något de har missat i undervisningen. Ibland ges den här sortens läxor i slutet av en lektion bara till de elever som inte hunnit så långt som läraren planerat. Som lärare bör man fundera innan man delar ut en sådan här läxa. Om eleven inte har lyckats lösa uppgiften under lektionen är det inte alltid rimligt att tro att hon eller han kommer att klara det hemma utan hjälp.

Diskussionsfrågor om läxor

• Vad innebär begreppet läxa för er?
• Vilken sorts skolarbete utanför lektionstiden är vanligt för eleverna på er skola?
• Hur ofta ger ni era elever läxor, och hur mycket tid tycker ni det är rimligt att eleverna ägnar åt läxor i olika åldrar?
• Hur kan ni på er skola samordna er så att läxor, prov och inlämningsuppgifter sprids ut för eleverna och hur kan ni säkerställa att eleverna får inflytande över planeringen?
• Vad vet ni om era elevers förutsättningar att göra olika sorters läxor hemma?
• Hur kan ni säkerställa att alla elever kan göra läxorna utan kvalificerad hjälp?
• Hur kan läxor konstrueras så att det inte blir för stora skillnader i hur mycket tid och ansträngning de kräver av olika elever?
• I vilka syften ger ni eleverna läxor på er skola?
• Hur kan ni avgöra om de läxor ni ger uppfyller de syften ni har?
• Hur kan ni arbeta för att säkerställa att de läxor ni ger hänger ihop med undervisningen?
• Hur kan ni arbeta med att förbereda eleverna inför en läxa?
• Hur kan ni följa upp olika sorters läxor, och hur ser ni på att ge bedömningsgrundande uppgifter som läxa?
• Om ni har gemensamma riktlinjer kring läxor på skolan: hur är dessa formulerade och hur tycker ni att de fungerar? Om ni saknar sådana riktlinjer: vad skulle ni behöva enas om, och hur skulle en läxpolicy kunna formuleras?

Fördjupning

Publikationen Läxor i praktiken lyfter fram faktorer som kan göra att läxan blir ett stöd för elevernas lärande. Det finns också en genomgång av faktorer som kan bidra till att eleverna får likvärdiga förutsättningar att göra läxorna.

Läxor i praktiken

I rapporten Mer än bara läxor redovisas en utvärdering av olika typer av läxhjälpsverksamhet på tio skolor. Utvärderingen visar att i vissa fall kan läxhjälpen ge bättre praktiska förutsättningar för studier genom att erbjuda en god studiemiljö. Läxhjälpen kan bidra till såväl ökade ämneskunskaper som stärkt självförtroende och ökad motivation hos elever. Men ofta når läxhjälpen inte de elever som står allra längst från godkända betyg. Dessutom organiserar skolorna ofta läxhjälpen utifrån de resurser som de har snarare än elevernas behov.

Mer än bara läxor
Läxhjälp - ett diskussionsunderlag