Livets molekyler är ett material som låter dina elever möta aktuell forskning inom biokemi. Här får du förslag på hur du kan lägga upp undervisningen kring ett rollspel där eleverna får diskutera forskningens värde för individ och samhälle.
Ämnesplanerna för biologi och kemi liknar varandra i flera avseenden. Bland annat lyfter syftestexterna i båda ämnena upp aktuell forskning, etiska frågor och målet att eleverna ska utveckla kunskaper om biologins respektive kemins betydelse för individ och samhälle. Det här materialet kan också användas i kursen naturvetenskaplig specialisering.
Kursplaner för gymnasieskolan, biologi, kemi, naturvetenskap
I rollspelet Livets molekyler får eleverna i en klass uppgift att tillsammans föreslå och motivera vilka forskningsprojekt kring livets molekyler som ska få finansiering från stiftelsen LifeScience. Uppdraget är utformat så att eleverna sätter sig in i olika forskningsområden för att diskutera och värdera dem utifrån nytta och etiska aspekter.
Scenariot för rollspelet är att eleverna är ledamöter och experter i kommittéer som arbetar på uppdrag för stiftelsen LifeScience. Kommittéerna har 200 miljoner kronor att fördela mellan ett antal konkreta förslag på projekt om utforskning av livets molekyler.
Till din hjälp i planeringen har du en uppdragsbeskrivning, några förslag på forskningsprojekt och länkar till information om olika forskningsprojekt.
I Sverige görs mycket forskning om livets molekyler, det vill säga om biomolekyler i form av DNA/RNA, proteiner, fetter och kolhydrater. Forskningen handlar om deras egenskaper och hur de fungerar. För att forskningen ska kunna bedrivas behövs pengar. Er grupp utgör en kommitté med uppdraget att besluta om vilka forskningsprojekt som får tilldelning vid årets utdelning av forskningsmedel från stiftelsen LifeScience.
Ni har 200 miljoner kronor att fördela mellan ett antal forskningsprojekt som presenteras för er. Alla projekt kan inte få pengar och gruppen måste kunna förklara varför den gör de prioriteringar som den gör. Det gäller att värdera forskningens för- och nackdelar, fatta beslut om alla forskningsprojekt och förklara varför de får eller inte får pengar.
Forskningsmedel som delas ut från stiftelsen LifeScience måste vara på minst 40 miljoner kronor för att kunna ge effekt. Vissa projekt kan anses som grundforskning, andra som tillämpad forskning. För alla projekt måste etisk hänsyn tas. Det vill säga att ni måste ta ställning till om det finns etiska risker med respektive projekt.
De olika forskningsgrupperna har lämnat in en kort forskningsplan för sin forskning och ni får antingen en muntlig beskrivning av projekten eller en lista med tips på var man kan söka information om dem. Forskning bedrivs redan inom de flesta av dessa områden och därför finns möjligheter för er att läsa in er på de olika projekten om tid finns. Om tiden är begränsad kan diskussionerna föras endast utifrån korta beskrivningar.
I rollspelen är scenariot att några olika forskningsgrupper har lämnat in rubriker och korta beskrivningar av den forskning som de söker finansiering för. Som lärare kan du antingen låta eleverna fördjupa sig inom olika forskningsprojekt eller låta dem snabbt ta reda på vad de handlar om på en övergripande nivå.
Projektlistan nedan kan fungera som ett underlag för att du och dina elever ska kunna välja ut några aktuella forskningsprojekt att arbeta med. Beroende på elevernas och dina egna intressen kan ni byta ut rubriker och uppdatera listan med andra aktuella projekt. Till de tio förslagen nedan finns en referenslista så att eleverna lätt kan komma igång med att söka information.
När man söker källor via olika sökmotorer är det självklart viktigt med källkritik. En viktig diskussion måste föras med eleverna om vad man ska tro på och vilka källor som kan bedömas som tillförlitliga och varför.
För att hitta tillförlitlig information om olika forskningsprojekt kan Vetenskapsrådets nationella forskningsportal forskning.se eller PubMed vara bra ställen att utgå från.
Vetenskapsrådets forskningsportal forskning.se Länk till annan webbplats.
PubMed, US National Library of Medicine, på NCBI:s webbplats Länk till annan webbplats.
Uppdraget kan utföras på olika sätt för att anpassas till olika sammanhang och kurser på gymnasieskolan. Beroende på hur djupt undervisningen är tänkt att gå in på biokemi och tillhörande diskussioner föreslår vi tre alternativa upplägg – ett enkelt kommittémöte, en debatt samt den svenska representationsmodellen.
Oavsett vilket rollspel ni väljer kan det vara bra att eleverna, som en del i förberedelserna, skriver varsitt positioneringspapper. Där skriver de naturvetenskapliga belägg och andra utgångspunkter till diskussionen och synpunkter de vill föra fram. På det sättet kan eleverna ta sig an problemen på ett genomtänkt sätt, med möjlighet att kritiskt värdera källor, då de förbereder sig inför diskussionen.
Det här rollspelet görs i smågrupper och tar ungefär 60 minuter. Varje liten grupp är en kommitté där eleverna diskuterar ett antal forskningsprojekt utifrån sina egna åsikter, och sedan röstar. Om de olika smågrupperna har samma forskningsprojekt att ta ställning till kan de i efterhand diskutera varför de eventuellt gjorde olika prioriteringar.
Genomförande
Det här rollspelet görs i halvklass och tar ungefär 60 minuter. Innan rollspelet behöver eleverna tid för att läsa in sig på den forskning som ska diskuteras. Eleverna får individuella roller – en motståndare och en anhängare – till vart och ett av ett antal forskningsprojekt. Läraren agerar debattledare och de som inte debatterar agerar kommittéledamöter och röstar.
Genomförande
Rollspelet kan också utformas så att varje elev får ett forskningsprojekt att läsa in sig på. Sedan argumenterar de för projektet inför en grupp "finansiärer".
Det här rollspelet tar 80-100 minuter och genomförs i två olika gruppkonstellationer: intressegrupper och tvärgrupper av dessa. Alla elever är representanter för en viss intresseorganisation och de delas in i mindre kommittéer som diskuterar ett antal forskningsprojekt och röstar om dem. Som lärare bör du i förväg ta upp vad som krävs av intresseorganisationernas motiveringar, så att övning blir meningsfull.
Upplägget för rollspelet presenteras: Eleverna i klassen sitter i olika kommittéer som ska avgöra hur 200 miljoner kronor ska fördelas mellan ett antal forskningsprojekt. Men de sitter inte där som privatpersoner – de sitter som representanter för olika organisationer. Alltså ska de argumentera och rösta i enlighet med den organisationens grundsyn.
Eleverna kommer först delta i ett möte med sin organisation, där de ska resonera sig fram till hur den organisationen ser på de frågor som ska diskuteras. Sedan kommer de till kommittén, där de ska diskutera med representanter för andra organisationer.
Eleverna får en lista över de olika forskningsprojekt som har sökt pengar. (Se till att välja ut projekt som har med hälsa att göra eftersom flera av organisationerna i uppläggsförslaget är engagerade i just hälsofrågor.) Sedan delas de in i fyra lika stora grupper. De får veta att de tillhör olika organisationer som var för sig ska samlas till ett förmöte:
Under en halvtimme ska eleverna diskutera hur just deras organisation ställer sig till forskningsprojekten. De ska alltså utgå från det intresse och de åsikter deras organisation har, och tänka sig in i hur de borde resonera om forskningsförslagen.
Läraren ska under diskussionerna påpeka för eleverna att de inte måste enas, utan bara hjälpa varandra att tänka igenom frågan utifrån kyrkans/läkarnas/de anhörigas/utilitaristernas synpunkt. Läraren ska också kolla att grupperna har klart för sig vilken utgångspunkt eller åsikt de olika organisationerna har, nämligen:
Nu är det dags för det möte som verkligen gäller – där eleverna ska försöka övertyga varandra, rösta och fatta beslut. En elev (vid ojämnt elevantal i något fall två elever) från varje organisation samlas i varsin möteslokal eller varsitt hörn av klassrummet. Läraren förklarar hur lång tid man har på sig för mötet.
En ordförande utses inom varje kommitté – antingen av kommittén själv eller av läraren. Ordföranden ska ta upp ärendena till diskussion ett efter ett och för varje fråga till en början låta ordet gå runt bland ledamöterna och fråga efter deras åsikt. Sedan släpper ordföranden in repliker, kommentarer, frågor och leder förhoppningsvis efter en liten stund en engagerad debatt.
Varje fråga avslutas med en omröstning, och ordföranden antecknar resultatet. Man ska då rösta enligt sin egen organisations grundsyn, som man uppfattar den. Det innebär att man kan behöva rösta emot sin egen övertygelse.
Läraren samlar ihop klassen och går kort igenom frågorna en efter en. Hur har de olika kommittéerna röstat och hur har de olika organisationerna resonerat?