Livets molekyler

Uppdragsbeskrivning

Rollspelets uppdrag: fördela anslag till forskning om livets molekyler

I Sverige görs mycket forskning om livets molekyler, det vill säga om biomolekyler i form av DNA/RNA, proteiner, fetter och kolhydrater. Forskningen handlar om deras egenskaper och hur de fungerar. För att forskningen ska kunna bedrivas behövs pengar. Er grupp utgör en kommitté med uppdraget att besluta om vilka forskningsprojekt som får tilldelning vid årets utdelning av forskningsmedel från stiftelsen LifeScience.

200 miljoner kronor

Ni har 200 miljoner kronor att fördela mellan ett antal forskningsprojekt som presenteras för er. Alla projekt kan inte få pengar och gruppen måste kunna förklara varför den gör de prioriteringar som den gör. Det gäller att värdera forskningens för- och nackdelar, fatta beslut om alla forskningsprojekt och förklara varför de får eller inte får pengar.

Forskningsmedel som delas ut från stiftelsen LifeScience måste vara på minst 40 miljoner kronor för att kunna ge effekt. Vissa projekt kan anses som grundforskning, andra som tillämpad forskning. För alla projekt måste etisk hänsyn tas. Det vill säga att ni måste ta ställning till om det finns etiska risker med respektive projekt.

Forskningsprojekten

De olika forskningsgrupperna har lämnat in en kort forskningsplan för sin forskning och ni får antingen en muntlig beskrivning av projekten eller en lista med tips på var man kan söka information om dem. Forskning bedrivs redan inom de flesta av dessa områden och därför finns möjligheter för er att läsa in er på de olika projekten om tid finns. Om tiden är begränsad kan diskussionerna föras endast utifrån korta beskrivningar.

Förslag på forskningsprojekt

Ansökningar om medel till forskning om livets molekyler

I rollspelen är scenariot att några olika forskningsgrupper har lämnat in rubriker och korta beskrivningar av den forskning som de söker finansiering för. Som lärare kan du antingen låta eleverna fördjupa sig inom olika forskningsprojekt eller låta dem snabbt ta reda på vad de handlar om på en övergripande nivå.

Projektlistan nedan kan fungera som ett underlag för att du och dina elever ska kunna välja ut några aktuella forskningsprojekt att arbeta med. Beroende på elevernas och dina egna intressen kan ni byta ut rubriker och uppdatera listan med andra aktuella projekt. Till de tio förslagen nedan finns en referenslista så att eleverna lätt kan komma igång med att söka information.

Tio förslag på forskningsprojekt att diskutera

1. Utveckling av små molekylära maskiner som till exempel skull kunna användas för att leta efter cancerceller och leverera läkemedel till exakt rätt plats.
2. Studier av tänkbara biverkningar i samband med vaccinationen mot Svininfluensan.
3. Utveckling av nya metoder för att framställa proteinrik föda, till exempel syntetiskt kött.
4. Fördjupade studier av proteinstrukturer som är inblandade i uppkomst av Alzheimers sjukdom.
5. Utveckling av fibermaterial från både protein- och kolhydratkällor som kan användas i stället för exempelvis bomull som medför billigare och mer miljöanpassade kläder.
6. Studier av epigenetikens möjligheter att bota diabetes och leukemi.
7. Studier av proteintrådar (Lewykroppar) eller proteinklumpar som kan ge upphov till Parkinsons sjukdom.
8. Grundforskning som berör analys av människans proteiner i syfte att ta fram nya metoder för att bota vissa cancerformer.
9. Studie av tarmflorans betydelse för hälsan.
   
10. Utveckling av proteiner i form av nanotrådar för behandling mot olika cancerformer.

Tre typer av rollspel

Uppdraget kan utföras på olika sätt för att anpassas till olika sammanhang och kurser på gymnasieskolan. Beroende på hur djupt undervisningen är tänkt att gå in på biokemi och tillhörande diskussioner föreslår vi tre alternativa upplägg – ett enkelt kommittémöte, en debatt samt den svenska representationsmodellen.

Oavsett vilket rollspel ni väljer kan det vara bra att eleverna, som en del i förberedelserna, skriver varsitt positioneringspapper. Där skriver de naturvetenskapliga belägg och andra utgångspunkter till diskussionen och synpunkter de vill föra fram. På det sättet kan eleverna ta sig an problemen på ett genomtänkt sätt, med möjlighet att kritiskt värdera källor, då de förbereder sig inför diskussionen.

Enkelt kommittémöte

Det här rollspelet görs i smågrupper och tar ungefär 60 minuter. Varje liten grupp är en kommitté där eleverna diskuterar ett antal forskningsprojekt utifrån sina egna åsikter, och sedan röstar. Om de olika smågrupperna har samma forskningsprojekt att ta ställning till kan de i efterhand diskutera varför de eventuellt gjorde olika prioriteringar.

Genomförande

1. Klassen delas in i grupper om 5-7 elever. Varje elev får en lista över de olika förslag till forskningsprojekt som ska behandlas. I varje grupp utses en ordförande, som ska fördela ordet, genomföra omröstning och anteckna besluten. Ordföranden instrueras att för varje fråga till en början låta ordet gå laget runt, så att alla får säga vad de tycker. Först därefter ska ordföranden släppa ordet fritt.
2. Innan arbetet i kommittéerna startar påpekar läraren att de inte behöver bli ense. De här forskningsprojekten är sådana att olika människor ofta har olika åsikter.
3. Grupperna får 45 minuter på sig att genomföra kommittémötena.
4. Arbetet avslutas med att läraren samlar ihop resultaten från alla grupper. Tillsammans går klassen igenom vad de olika grupperna beslutat samt vilka argument som funnits då grupper varit oeniga.

Debatt

Det här rollspelet görs i halvklass och tar ungefär 60 minuter. Innan rollspelet behöver eleverna tid för att läsa in sig på den forskning som ska diskuteras. Eleverna får individuella roller – en motståndare och en anhängare – till vart och ett av ett antal forskningsprojekt. Läraren agerar debattledare och de som inte debatterar agerar kommittéledamöter och röstar.

Genomförande

1. Klassen delas in i halvklass eller grupper om 10-17 elever. I varje halvklass behövs en lärare eller elev som fungerar som programledare.
2. Olika roller fördelas mellan eleverna. En elev ska vara anhängare till varje forskningsprojekt och en ska vara motståndare.
3. Förklara att i det här TV-programmet är halvklassen den kommitté som ska besluta vilken typ av forskning som ska bedrivas i Sverige. Till kommitténs hjälp har stiftelsen LifeScience kallat in en anhängare och en motståndare till varje forskningsprojekt. De två ska hjälpa kommittén att hitta argument och försöka övertyga ledamöterna att rösta för respektive emot att projektet får finansiering.
4. Programledaren hälsar välkommen och tar första forskningsprojektet på listan och läser upp eller återberättar den ansökan som kommit. Sedan presenteras frågan: det gäller att rösta för eller emot förslaget.
5. Programledaren ger ordet till forskningsprojektets anhängare, som argumenterar för projektet. Sedan får motståndaren ordet. De får möjlighet att ge repliker på varandra. Kommittéledamöterna kan få flika in med enstaka frågor eller kommentarer, men får inte ta över debattörernas roller.
6. Omröstningen genomförs.
7. Nästa punkt på listan över forskningsprojekt tas upp och punkterna 4-6 upprepas.

Rollspelet kan också utformas så att varje elev får ett forskningsprojekt att läsa in sig på. Sedan argumenterar de för projektet inför en grupp "finansiärer".

Den svenska representationsmodellen

Det här rollspelet tar 80-100 minuter och genomförs i två olika gruppkonstellationer: intressegrupper och tvärgrupper av dessa. Alla elever är representanter för en viss intresseorganisation och de delas in i mindre kommittéer som diskuterar ett antal forskningsprojekt och röstar om dem. Som lärare bör du i förväg ta upp vad som krävs av intresseorganisationernas motiveringar, så att övning blir meningsfull.

1. Inledning

Upplägget för rollspelet presenteras: Eleverna i klassen sitter i olika kommittéer som ska avgöra hur 200 miljoner kronor ska fördelas mellan ett antal forskningsprojekt. Men de sitter inte där som privatpersoner – de sitter som representanter för olika organisationer. Alltså ska de argumentera och rösta i enlighet med den organisationens grundsyn.

Eleverna kommer först delta i ett möte med sin organisation, där de ska resonera sig fram till hur den organisationen ser på de frågor som ska diskuteras. Sedan kommer de till kommittén, där de ska diskutera med representanter för andra organisationer.

2. Starta upp förmötet

Eleverna får en lista över de olika forskningsprojekt som har sökt pengar. (Se till att välja ut projekt som har med hälsa att göra eftersom flera av organisationerna i uppläggsförslaget är engagerade i just hälsofrågor.) Sedan delas de in i fyra lika stora grupper. De får veta att de tillhör olika organisationer som var för sig ska samlas till ett förmöte:

• Föreningen för religionsfrihet i Sverige
• Läkarföreningen
• Anhörigas förening
• Utilitaristiska klubben

3. Förmötet

Under en halvtimme ska eleverna diskutera hur just deras organisation ställer sig till forskningsprojekten. De ska alltså utgå från det intresse och de åsikter deras organisation har, och tänka sig in i hur de borde resonera om forskningsförslagen.

Läraren ska under diskussionerna påpeka för eleverna att de inte måste enas, utan bara hjälpa varandra att tänka igenom frågan utifrån kyrkans/läkarnas/de anhörigas/utilitaristernas synpunkt. Läraren ska också kolla att grupperna har klart för sig vilken utgångspunkt eller åsikt de olika organisationerna har, nämligen:

• Föreningen för religionsfrihet i Sverige: Det här är en förening som håller samman olika religioner som finns i Sverige, till exempel kristendom inom olika frikyrkor, islam, katolska kyrkan och buddhism. Här är det viktigt att tänka hur religionen spelar in i besluten.
• Läkarföreningen: Läkares uppgift är att rädda människoliv och att förhindra sjukdom och lidande. Utifrån detta tas deras beslut.
• Anhörigas förening: Den här föreningen arbetar för att de med livslånga och livshotande sjukdomar ska få ett bättre och längre liv.
• Utilitaristiska klubben: Utilitarister tillhör den filosofiska gren som inte bedömer handlingar utifrån regler och principer utan frågar sig vilka konsekvenserna blir av olika handlingsalternativ. Sedan väljer de det alternativ som ger mest goda konsekvenser åt störst antal människor. Ifall ett forskningsprojekt kan leda till att många människoliv kan räddas medan bara ett fåtal kan räddas med hjälp av ett annat projekt måste omständigheterna vara mycket speciella för att utilitaristen skulle välja det andra projektet.

4. Kommittéerna sammanträder

Nu är det dags för det möte som verkligen gäller – där eleverna ska försöka övertyga varandra, rösta och fatta beslut. En elev (vid ojämnt elevantal i något fall två elever) från varje organisation samlas i varsin möteslokal eller varsitt hörn av klassrummet. Läraren förklarar hur lång tid man har på sig för mötet.

En ordförande utses inom varje kommitté – antingen av kommittén själv eller av läraren. Ordföranden ska ta upp ärendena till diskussion ett efter ett och för varje fråga till en början låta ordet gå runt bland ledamöterna och fråga efter deras åsikt. Sedan släpper ordföranden in repliker, kommentarer, frågor och leder förhoppningsvis efter en liten stund en engagerad debatt.

Varje fråga avslutas med en omröstning, och ordföranden antecknar resultatet. Man ska då rösta enligt sin egen organisations grundsyn, som man uppfattar den. Det innebär att man kan behöva rösta emot sin egen övertygelse.

5. Avslutning

Läraren samlar ihop klassen och går kort igenom frågorna en efter en. Hur har de olika kommittéerna röstat och hur har de olika organisationerna resonerat?