Mat i förskolan och skolan

Maten i förskolan och grundskolan ska vara näringsriktig och kostnadsfri. När maten och ätandet är lustfyllt är det mer troligt att maten hamnar i magen och ger ork att leka och lära.

en elev äter i skolmatsalen

Måltiden är ett tillfälle att umgås och bygga relationer mellan barnen och med de vuxna men måltiden kan också integreras i det pedagogiska arbetet. Den kan användas till att väcka nyfikenhet på mat, odling, ekologi och matematik, eller för att prata om kultur, samhälle och demokrati.

Konkreta tips

Förskolan

Förskolan ska servera varierade och näringsriktiga måltider jämnt fördelade över dagen, det står i Skolverkets allmänna råd för förskolan. Måltiderna är en del av omsorgen om barnen. Men måltiderna kan också användas som ett pedagogiskt verktyg, till exempel för att lära barnen om hållbar livsstil, hälsa eller vad man äter i olika länder.

Måltider i förskolan, Livsmedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Film: Veckans kock (tid 05:12 min.)

Att låta förskolebarn vara med i köket och laga mat kan vara både lärorikt och roligt. Hur det kan gå till kan du se i Livsmedelsverkets film Veckans kock - barn i kök. I filmen är femårige Edvin veckans kock på sin förskola och lagar mat i köket tillsammans med den ordinarie kocken.

Grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan

I skollagen står det att eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. I gymnasieskolan finns det däremot inget krav på att det ska serveras skolmåltider, även om de flesta kommuner och skolor ändå väljer att göra det.

Vilken mat ska serveras?

Det är kommunen eller styrelsen för den fristående skolan som beslutar om vilken mat som ska serveras och hur serveringen ska gå till. I många kommuner har man en gemensam matsedel som följs i alla skolor, medan det på andra ställen är varje skola som får bestämma sin matsedel.

Använd måltiderna som ett pedagogiskt verktyg

Måltiderna är ett tillfälle för elever och lärare att mötas och prata med varandra, och de kan också vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig saker. Till exempel kan man diskutera hur transport av livsmedel och matsvinn påverkar klimatet, vad man äter i olika kulturer och inom olika religioner, vad kroppen behöver för att må bra eller vad man äter idag jämfört med förr i tiden.

Bra mat i skolan

En bra måltid är inte bara det som ligger på tallriken. Livsmedelsverket lyfter fram sex områden som är viktiga för att eleverna ska må bra av maten och känna matglädje, den ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten.

Bra måltider i skolan, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola

Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap. Därför har Livsmedelsverket och Skolverket tagit fram ett inspirationsmaterial för att ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en resurs på skolan.

Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola

(Observera att materialet togs fram 2013 och innehåller därför hänvisningar till Lgr11)

Film: Att lära med måltiden (tid 05:12 minuter)

Det kan vara lärorikt att laga skolmaten utomhus. I Livsmedelsverkets film lagar skolbarn sin skollunch tillsammans utomhus och lär sig mycket om mat och matlagning när de lagar gryta över öppen eld.

Ansvar

Kommunen eller styrelsen beslutar

Det är kommunen eller styrelsen för den fristående skolan som beslutar om vilken mat som ska serveras och hur serveringen ska gå till. I många kommuner har man en gemensam matsedel som följs i alla skolor, medan det på andra ställen är varje skola som får bestämma sin matsedel.

Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Skolmåltiderna är ett exempel på en fråga som skolan kan arbeta med för att ge elever möjlighet att ha inflytande över arbetsmiljön.

Senast uppdaterad 10 augusti 2023