Religion: Att arbeta med kontroversiella frågor

Det här stödet bygger på Europarådets material ”Undervisa om kontroversiella frågor” och riktar sig till dig som är lärare i religion. Du och ditt arbetslag kan använda stödet när ni diskuterar hur kontroversiella frågor kan användas i undervisningen – dels för att möta religionsämnets syfte och centrala innehåll, dels för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser.

Lärare i glatt samspråk med två flickor över en bok.

I ämnet religion finns förutsättningar att uppmuntra och stimulera elevers reflektioner över livsfrågor, identitet samt etiska ställningstaganden och förhållningssätt. Men sådana frågor kan också väcka starka känslor och åsikter som ibland hamnar i konflikt med varandra. Inom religionsämnet finns också kopplingar till religiösa och politiska skeenden och konflikter, som i sin tur kan förorsaka konflikter i klassrum.

Religion och livsfrågor kan i sig vara kontroversiellt för många elever av olika skäl:

  • Samtiden präglas av en växande polarisering mellan och inom religioner som islam, judendom och kristendom, vilket inverkar på ungas vardag.
  • Det finns tendenser till och uttryck för ökande antisemitism, islamofobi och motstånd mot en västerländsk livsstil.
  • Frågor kring religion kan också kopplas till komplexa frågor relaterade till våldsbejakande extremism.

I Europarådets material "Undervisa om kontroversiella frågor" står följande: ”En viktig lärarkompetens är att utveckla elevernas diskussionsförmåga, särskilt i känsliga och kontroversiella frågor.” Det är alltså viktigt att du är informerad och känner dig redo att hantera kontroversiella frågor i religionsundervisningen, så att eleverna utvecklar

  • förmågan till kritiskt tänkande
  • empatisk förmåga
  • förståelse för andras erfarenheter
  • förståelse för andras situation.
Konkreta tips

Fallbeskrivning

Nedan följer ett exempel där en lärare hanterar en kontroversiell fråga i klassrummet. Exemplet utgår från att en aktuell lokal fråga skapar viss turbulens i klassrummet. Läraren tar sig an frågan för att utveckla demokratiska kompetenser hos sina elever, samtidigt som eleverna får hantera eventuella konflikter och innehållsmässiga aspekter i religionsämnet.

Efter exemplet följer ett antal reflektionsfrågor som du och arbetslaget kan använda för att resonera om vilka strategier som kan användas för att kontroversiella frågor ska utmynna i att eleverna utvecklar sina demokratiska kompetenser.

Exempel: Lokala spänningar

Robin är lärare i religion och ansvarig lärare för en grupp elever i årskurs sju. Eleverna är ofta intresserade av att diskutera frågor som har med etik och religion att göra, och Robin tycker att han och eleverna brukar ha viktiga och spännande diskussioner i klassrummet.

På sistone har Robin uppmärksammat en diskussion i en lokal Facebookgrupp med anledning av att en konservativ frireligiös grupp precis har börjat bygga en kyrka på orten. I Facebookgruppen är det lätt att följa en polariserad diskussion:

  • Vissa argumenterar för att det finns sekteristiska tendenser inom församlingen och att detta kan locka och hota den uppväxande generationen.
  • Vissa uttrycker att församlingen är extremt konservativ i sina levnadsregler och att ungdomar i närområdet kan löpa risk att dras med av dem.
  • Vissa menar att bygget och dess konsekvenser påminner om det som ibland sker när byggen av moskéer aktualiseras i närsamhällen, där debatten är onyanserad och färgad av moralpanik.
  • Vissa menar att bygget inte passar in i stadsbilden, att det finns tveksamheter om hur besluten tagits och att byggnaden är både ful och opassande.

Ingen av eleverna i klassen är direkt inblandade i diskussionen i Facebookgruppen men de diskuterar frågan sinsemellan i skolan. Robin märker att diskussionen ibland leder till konflikter som kan kopplas till diskussionen på nätet men att det även finns andra argumentationslinjer.

För att hantera det som pågår i klassen planerar Robin att använda sig av den pågående konflikten och låta eleverna samtala och samarbeta för att förstå hur konflikten ser ut och vad de olika argumenten vilar på. Sedan är tanken att eleverna ska komma fram till rimliga tolkningar av vad som orsakar konflikten, snarare än att klassen ska lösa den eller att ta ställning.

Robin lyfter frågan i lärargruppen och beskriver att han tänker använda sig av lokal press och nyhetsrapportering för att låta eleverna analysera och reda ut argumenten. Han tänker sig att eleverna ska få följa debatten och kategorisera olika politiska, ekonomiska, estetiska, religiösa och personliga argument. Kollegorna i lärarlaget är dock skeptiska. De menar att det är onödigt att använda lektionstid till att engagera sig i en debatt som förs över elevernas huvud och att det kan leda till onödiga konflikter.

Robin påpekar att konflikter redan finns i frågan. Han menar att den i stället kan användas för att öka förståelsen och utveckla demokratiska kompetenser hos eleverna när det gäller att förstå hur argumentation byggs och hur olika källor kan driva olika linjer.

Reflektionsfrågor

  • Robins syfte med att arbeta med frågan om bygget av kyrkan är att ge eleverna möjlighet att utveckla eller träna på demokratiska kompetenser som kritisk kompetens och förmågan att lösa konflikter. Hur kan Robins planering bidra till detta?
  • På vilket sätt kan den kontroversiella frågan relateras till religionsämnets centrala innehåll?
  • Vad kan det vara som föranleder motstånd från lärarkollegorna? Vad är det som gör att de anser att frågan inte bör hanteras av skolan?
  • Vilka nya kontroversiella frågor kan eventuellt uppstå? Hur kan dessa i så fall hanteras?
  • Hur kan arbetet utvecklas för att ytterligare stärka de demokratiska kompetenserna?
  • Hur kan ni som lärare använda er av eleverna för att utvärdera vad som är viktiga demokratiska kunskaper i relation till frågan om bygget av kyrkan?
  • Finns det andra frågor som kan vara kontroversiella i relation till ämnet religion? Vad är det som gör dem kontroversiella?
Forskning och fördjupning

Källor

Europarådet [Council of Europe). (2010). Europarådets stadga om utbildning i demokratiskt medborgarskap och i mänskliga rättigheter. Strasbourg: CoE.länk till annan webbplats

Europarådet [Council of Europe]. (2016). Undervisa om kontroversiella frågor. Strasbourg. CoE.

Davies, L. (2014). Interrupting Extremism by Creating Educative Turbulence. Curriculum Inquiry, 44:4, 450-468.

SOU (2017:110). Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hinder och möjligheter. Slutbetänkande av utredningen En nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 07 februari 2020