Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna

Här hittar du som är skolchef eller rektor förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna. Du kan också läsa om hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade ämnesplanerna i engelska, matematik och moderna språk.

Så kan ni lägga upp arbetet

Det här är ett förslag på hur arbetet kan läggas upp. Det består av nio olika steg. Upplägget kan anpassas – det viktigaste är att ni hittar ett sätt som passar era specifika behov och förutsättningar.

Implementeringsarbetets olika moment, för reviderade kurs- och ämnesplaner, nio stycken.

1. Skapa en gemensam kunskapsbas

Inled arbetet med att informera er själva om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Ni som leder och ansvarar för arbetet behöver skapa er en gemensam kunskapsbas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Ni kan sätta er in i förändringarna gemensamt, till exempel i er rektorsgrupp, eller enskilt. Det viktiga är att kunskaperna i slutänden är gemensamma.

Se de nya kursplanerna och läs mer om ändringarna
Se en kort grundläggande film om hur en kursplan fungerarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Läs mer om ändringarna i ämnesplanerna

2. Gör en plan på huvudmannanivå

Börja med att göra en plan på huvudmannanivå för hur implementeringen av kurs- och ämnesplanerna övergripande ska gå till.

Forum för planering

Som skolchef behöver du ställa dig frågan vem eller vilka som ska planera arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna. I många organisationer kan det vara lämpligt att planera tillsammans i en rektorsgrupp. I andra passar det bättre att skapa en planeringsgrupp. Ert upplägg kommer antagligen bero på storleken på er organisation och tillgången till personal. Till exempel kan utvecklingsledare eller andra kopplas in.

Fundera också på hur lärarna ska få inflytande och hur de fackliga representanterna ska bli informerade om planeringen.

Det systematiska kvalitetsarbetet

Se till att arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna blir en del av ert systematiska kvalitetsarbete. När era förändrings- och utvecklingsarbeten finns samlade får ni en bättre överblick och det blir lättare att prioritera.

Vart ska vi? Formulera mål och mått

För att planera och utvärdera systematiskt formulerar ni mål för implementeringen och bestämmer ett mått, det vill säga ett sätt att mäta måluppfyllelsen. Ni planerar också aktiviteter eller åtaganden för att uppnå målen, till exempel kompetensutveckling för lärarna.

Ett exempel på mål på huvudmannanivå kan vara:

  • Alla undervisande lärare är förtrogna med de ändrade kurs- eller ämnesplaner som är relevanta för just deras yrkesutövning.

Måluppfyllelsen kan mätas på flera sätt och måttet ska vara relevant och mätningen ska vara praktiskt genomförbar. Ett mått kan vara att genomföra en självskattning bland lärarna för att se hur stor andel som instämmer i följande påståenden:

  • Jag förstår de ändrade kurs- eller ämnesplanerna.
  • Jag utgår från de ändrade kurs- eller ämnesplanerna i min yrkesutövning.

Lärarna kan även diskutera påståendena under exempelvis en kompetensutvecklingsdag. Dokumentationen från diskussionerna kan ni sedan använda som ett underlag för att uppskatta måluppfyllelsen.

Hur gör vi? Formulera aktiviteter

Aktiviteterna behöver först och främst handla om kompetensutveckling för lärarna. Till stöd kommer vi på Skolverket att erbjuda ett webbaserat material för lärare i början av 2021 här på skolverket.se.

Materialet kommer att vara indelat i två delar och anpassat för kollegialt arbete.

Den första delen kommer att innehålla övergripande information om de ändrade kurs- och ämnesplanerna och hur de är tänkta att användas i undervisning och bedömning. Den övergripande delen riktar sig till alla lärare oavsett ämne. Den andra delen kommer att vara ämnesspecifik och utgå från lärarens undervisningsämnen.

Materialet ska gå att använda i aktiviteter på huvudmannanivå eller på enhetsnivå. Låt era egna behov och förutsättningar styra!

Så här kommer ni till exempel att kunna använda materialet:

  • Planera en aktivitet på huvudmannivå där lärare från olika skolenheter arbetar tillsammans.
  • Låt varje skolenhet planera arbetet var för sig. Arbetet kan då ske i skolornas ämneslag eller liknande.
  • Arbeta på ett sätt med det övergripande materialet och på ett annat sätt med det som utgår från lärarens undervisningsämnen.

Fördelning av ansvar och mandat

I förändringsprocesser behöver fördelningen av ansvar och mandat vara tydlig och väl genomtänkt. Det kan gälla vilka som ansvarar för och beslutar om

  • genomförandet av de olika aktiviteterna
  • uppföljning
  • utvärdering
  • återkoppling.

Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan utvecklingsledare, skolchef, rektorer och andra. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

I planen ska det framgå hur ansvar och mandat fördelas mellan huvudmanna- och enhetsnivå. För att underlätta skolenheternas planeringsarbete behöver det vara tydligt vad den enskilda skolan ska ansvara för och besluta om på egen hand.

Forum för genomförande

I planen på huvudmannanivå ska det vara tydligt om och i så fall vilka gemensamma forum mellan skolorna som kommer att finnas för det kollegiala arbetet mellan lärare.

Kommunikation

Bestäm hur och när ni ska kommunicera med lärare och övrig personal, elever och vårdnadshavare samt nämnden eller styrelsen.

Informera elever och vårdnadshavare om kurs- och ämnesplanerna och syftet med att de ändrats. Ni kanske väljer att informera på huvudmannanivå eller så sker det på skolorna, till exempel vid föräldramöten. På skolverket.se finns det information direkt riktad till målgruppen elever och vårdnadshavare. Använd er gärna av den!

Information om kurs- och ämnesplanerna för elever och vårdnadshavare

Informera också den politiska nämnden eller styrelsen om förändringarna och implementeringsarbetet.

Informera nämnden eller styrelsen

Tidsplanering

Det är viktigt att planera in tid för lärarnas arbete med kurs-och ämnesplanerna under våren så att de är förberedda när kurs- och ämnesplanerna börjar gälla. Lärarna kan också behöva mer tid till egen reflektion, gemensam eller enskild planering och sambedömning under hela första året med de nya kurs- och ämnesplanerna.

Material från Skolverket – stöd för ert arbete

Här är en översikt över Skolverkets material som kan vara till hjälp när ni planerar ert lokala arbete med implementeringen. Materialen är konstruerade för grupper som leds av en samtalsledare, men det kan också användas på andra sätt.

  • Januari 2021: Övergripande material till lärare i alla ämnen om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning.
  • Mars 2021: Ämnesspecifikt material till lärare i alla ämnen på grundskolenivå och för lärare i engelska, moderna språk och engelska på gymnasial nivå.
  • Hösten 2021: Skolformsspecifikt material för lärare i grundsärskolan och specialskolan.

Ni behöver ta hänsyn till era lokala förutsättningar när ni ska uppskatta hur lång tid det tar att arbeta med de olika materialen. En utgångspunkt kan vara att ni behöver 6–8 timmar för att arbeta med det övergripande materialet som finns på skolverket.se i januari.

Det ämnesspecifika materialet tar ungefär 4 timmar per ämne att gå igenom. Det kan också vara bra att ge lärarna möjlighet till en längre fördjupning, till exempel om bedömning.

Mer information om materialen kommer under hösten 2020.

Plan för uppföljning, utvärdering och återrapportering

Planering av uppföljning, utvärdering och återrapportering bör ske i början av en förändringsprocess. Den första utvärderingen kommer ni antagligen att göra på enhetsnivå. Sedan sammanställer ni och analyserar utvärderingarna på huvudmannanivå. Följ rutinerna i det systematiska kvalitetsarbetet.

3. Introducera och engagera lärarna

Det är centralt att främja lärarnas engagemang. Det behöver ske genomgående under hela implementeringen, och här har du som är rektor en nyckelroll. Det här steget handlar om hur ni kan introducera det kommande arbetet för lärarna och engagera dem i planeringen.

Innan planeringen på varje enhet börjar kan det vara en god idé att ge alla lärare information om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Lärarna behöver också få kunskap om innehållet i huvudmannens övergripande plan och vad som ska planeras på den egna enheten.

Introduktionen är också ett bra tillfälle för att lyssna in lärares behov:

  • Vilket stöd och vilka resurser behöver lärarna för att sätta sig in i kurs- och ämnesplanerna?
  • Hur ska lärarna medverka eller ges inflytande över planen på enhetsnivå?

Berätta om ändringarna för lärare på grundskolenivåPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

Berätta om ändringarna för lärare på gymnasial nivåPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

4. Gör en plan på enhetsnivå

Implementeringen av de ändrade kurs- och ämnesplanerna behöver också planeras på skolorna. Omfattningen av arbetet beror på hur stor del av arbetet ni väljer att organisera på huvudmannanivå och hur mycket ni väljer att lägga ut på de enskilda skolenheterna.

Utgångspunkt i huvudmannens plan

Planen på enhetsnivå behöver stämma överens med planen på huvudmannanivå. Den ska också utgå från det systematiska kvalitetsarbetet. Formulera mål, mått och aktiviteter som utgår från motsvarigheterna i planen på huvudmannanivå.

Lärarnas inflytande och förutsättningar

Det är framför allt lärarna som ska bli insatta i kurs- och ämnesplanerna och arbeta utifrån dem. Därför är det viktigt att ni lyssnar in deras behov och att de får inflytande över aktiviteternas utformning. Det kan handla om formerna för kompetensutvecklingen. Det kan också handla om förutsättningarna för deras enskilda och gemensamma arbete.

  • Vilka förutsättningar behöver lärarna för att bli insatta i kurs- och ämnesplanerna?
  • Vad behöver de för att kunna omsätta dem i praktiken?

En lärare undervisar ofta i flera ämnen och ingår i olika ämnesgrupper med sina kollegor. Andra lärare är ensamma i sitt ämne och kan behöva diskutera med ämneslärare på andra enheter. Därför behöver det finnas gott om tid för att sätta sig in i och diskutera kurs- och ämnesplanerna.

Det kan vara bra att komma ihåg att lärare har olika grundkunskaper i sina ämnen och olika kunskap om befintliga kurs- och ämnesplaner. Det kan påverka deras förmåga att ta till sig förändringarna. Uppmärksamma särskilt de obehöriga lärarna eftersom de inte har samma grund att stå på som legitimerade lärare. I praktiken kan det innebära att ni tar hänsyn till de obehöriga lärarna till exempel vid gruppindelningar och att ni säkerställer att de får det stöd de behöver.

Rutiner och verktyg

Ni behöver också se till att rutiner och verktyg för dokumentation, bedömning och betygsättning är anpassade efter de nya kunskapskraven och Skolverkets allmänna råd för betyg och betygsättning. Ett viktigt budskap i de allmänna råden är att planeringen och genomförandet av undervisningen ska utgå från ämnets syfte och centrala innehåll och att kunskapskraven främst ska användas vid betygssättning. Många dokumentationssystem kan behöva anpassas efter detta.

Det är viktigt att planera långsiktigt och tänka på de frågor som kan uppstå vid bedömning och betygsättning. Det kan redan tidigt i planeringen vara bra att ställa sig följande frågor:

  • Behöver vi se över rutinerna för sambedömning?
  • Behöver lärarna mer tid för bedömning och betygsättning?

Fördelning av ansvar och mandat

Fördelningen av ansvar och mandat på enhetsnivå behöver knyta an till den fördelning som ni gör i planen på huvudmannanivå. Det gäller planeringen, genomförandet och utvärderingen. Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare, lärare och andra. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

Forum för genomförande

Skapa en tydlig organisation på enhetsnivå som gör det möjligt för lärarna att kunna reflektera och arbeta tillsammans i forum där alla berörda lärare ska delta. Det är viktigt att någon planerar och leder samtalen och har mandat att göra det. Det kan till exempel vara utbildade handledare från läs- och matematiklyft, förstelärare, arbetslagledare eller andra lämpliga personer. Dessa nyckelpersoner kan behöva tid för detta uppdrag.

Kommunikation och tidplanering

Det är viktigt att planera för hur och när kompetensutvecklingsinsatser ska ske och på vilket sätt de ska kommuniceras. Framför allt är det viktigt att den interna kommunikationen till lärarna är tydlig och att tidsplanen är realistisk och utgår från lärarnas förutsättningar.

Uppföljning, utvärdering och återrapportering

Planering av uppföljning, utvärdering och återrapportering bör ske i början av en förändringsprocess. Gör som ni brukar när ni bedriver ert ordinarie systematiska kvalitetsarbete. För ämnen som har betyg är det lämpligt att göra en utvärdering efter första betygsättningstillfället då förändringarna trätt i kraft.

5. Informera nämnden eller styrelsen

Vi har tagit fram ett bildspel som kan vara till hjälp när ni informerar nämnden eller styrelsen om arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Bildspelet beskriver ändringarna och syftet med dem. Komplettera gärna med bilder som beskriver och synliggör ert eget arbete och de resurser som krävs för arbetet. Då får nämnden eller styrelsen en god bild av den arbetsinsats som krävs av lärarna och den övriga organisationen. I bildspelet behöver ni också lägga till egna bilder som beskriver hur och när ni kommer att återrapportera till nämnden eller styrelsen.

Informera nämnden eller styrelsenPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

6. Genomför och följ upp

Följ upp aktiviteterna löpande. Det kan till exempel handla om lärarnas deltagande i kompetensutveckling och de utvärderingar som ni gör vid slutet av varje kompetensutvecklingstillfälle.

Ni använder resultaten för att göra eventuella justeringar av aktiviteterna. Det kan däremot vara klokt att vara försiktig med att hastigt göra större justeringar. Ni kan behöva ge aktiviteterna tid.

När ni följer upp aktiviteterna samlar ni samtidigt in underlag till utvärderingen.

7. Utvärdera på enhetsnivå

Ni som ansvarar för utvärderingen på skolan granskar nu era mätresultat för att se hur det har gått.

För att förstå varför måluppfyllelsen blev som den blev krävs en analys. Nu har ni hjälp av materialet från era uppföljningar. Lägg allt material på bordet och komplettera eventuellt med andra relevanta underlag.

Så kan ni utvärdera – ett exempel

I praktiken kan utvärderingen till exempel gå till så att ni lägger resultatet från er självskattning framför er. En stor andel av lärarna, men inte alla, instämmer i påståendet ”Jag förstår de ändrade kurs- och ämnesplanerna”. Ni har nått långt, men inte riktigt hela vägen fram.

Varför inte? Vilka orsaker kan ligga bakom resultatet? Ni gör en analys. Sida vid sida med självskattningsresultatet lägger ni en sammanställning av lärarnas närvaro vid de aktiviteter ni genomfört och lärarnas utvärderingar. Alla lärare deltog i kompetensutveckling men i utvärderingarna uppgav ett mindre antal att de efter kompetensutvecklingen saknar tillräckliga kunskaper om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Här hittar ni en möjlig delförklaring till resultatet, även om ni i detta skede inte vet varför dessa lärare svarade som de gjorde.

Ni funderar nu tillsammans över vilka andra underlag som är relevanta och bestämmer er för att titta på personalomsättningen som varit ovanligt hög på sistone. När började de nyanställda lärarna? Hann de delta i aktiviteterna? Nej, flera nya lärare missade kompetensutvecklingstillfällen. Här hittar ni ytterligare en möjlig delförklaring.

Slutligen sammanställer ni ert resultat och er analys och rapporterar till förvaltningen eller motsvarande.

8. Utvärdera på huvudmannanivå

Ni som ansvarar för utvärderingen på huvudmannanivå sammanställer resultaten från enheternas mätningar och ställer dem i relation till ert mål, så att ni får fram er måluppfyllelse.

I nästa steg undersöker ni varför måluppfyllelsen blev som den blev. Precis som på enhetsnivå gör ni en analys. Nu finns också enheternas analyser att utgå ifrån. Lägg enheternas analyser sida vid sida och leta efter skillnader, likheter och mönster som kan hjälpa er att förstå måluppfyllelsen. Beskriv det ni hittar och redogör för de tänkbara orsakerna till den måluppfyllelse ni fick.

9. Dokumentera och återrapportera

I det sista steget dokumenterar ni måluppfyllelsen och analyserna både på enhetsnivå och huvudmannanivå. Dokumentationen fyller flera viktiga funktioner. Den är ett viktigt underlag i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. När ni gör nulägesbeskrivningar på huvudmannanivå och enhetsnivå finns denna dokumentation med.

Om ni inte uppnått målet med implementeringen så är det inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet som ni kommer att arbeta vidare med det.

Dokumentationen från huvudmannens utvärdering är också underlaget för er återrapportering till styrelsen eller nämnden. Rapporten talar om vad måluppfyllelsen blev och vilka tänkbara orsaker som ligger bakom den.

Se våra webbinarier för skolchefer och rektorer i efterhand

Webbinarium om ändrade kursplaner för rektorer på grundskolenivå (47:23 min)

Nu kan du som är rektor på grundskolenivå eller som arbetar med skolutvecklingsfrågor på andra sätt se vårt inspelade webbinarium om förändringarna i kursplanerna. Vi ger också förslag på hur ni kan organisera implementeringen lokalt.

En textad version kommer att finnas inom kort.

Webbinarium för rektorer och skolchefer om ändrade ämnesplaner och yrkesprogram (58:51 min)

Nu kan du som är rektor eller skolchef på gymnasial nivå se vårt inspelade webbinarium för att få övergripande information om de tre förändrade ämnesplanerna i engelska, matematik och moderna språk och om förändringarna på yrkesprogrammen.

En textad version kommer att finnas inom kort.

Presentation från webbinarietPowerpoint (powerpoint, 2 MB)

Webbinarium för skolchefer om ändringarna i kurs- och ämnesplanerna (39:48 min)

Nu kan du som är skolchef se vårt inspelade webbinarium om de förändrade kurs- och ämnesplanerna. Vi ger också förslag på hur ni kan organisera implementeringen lokalt.

En textad version kommer att finnas inom kort.

Frågor och svar

Generella frågor

Kommer det tryckta läroplaner?

Ja, vi planerar att det ska finnas tryckta läroplaner för grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan senast vid skolstart hösten 2021.

Finns det implementeringsmaterial på engelska?

Nej, implementeringsmaterialet kommer bara att finnas på svenska.

Kommer kursplanerna och de tre ämnesplanerna att finnas på engelska?

Det är en fråga som vi diskuterar just nu. Därför kan vi inte ge något besked om det i dagsläget. 

Kommer det nya kommentarmaterial?

Ja, kommentarmaterialen är klara senast i mars 2021.

Kommer de allmänna råden om betyg och betygssättning att revideras?

Nej, de allmänna råden kommer inte att revideras. De nya kurs- och ämnesplanerna utgår redan från de allmänna råden om betyg och betygssättning.

Kommer de nationella proven att förändras och anpassas till de nya kursplanerna?

Ja, just nu håller vi på att utveckla nationella prov som är anpassade till ändrade kursplanerna. Proven kommer att vara uppdaterade efter den 1 juli 2021.

Ja, just nu håller vi på att utveckla nationella prov som är anpassade till ändrade kursplanerna. Proven kommer att vara uppdaterade efter den 1 juli 2021.

Kommer ändringarna att gälla även årkurs 8 och 9 från och med 2021, även om eleverna har börjat sina studier enligt de tidigare kursplanerna?

Ja, alla elever ska läsa enligt de ändrade kursplanerna från den 1 juli 2021.

Ja, alla elever ska läsa enligt de ändrade kursplanerna från den 1 juli 2021.

Ökar likvärdigheten i betygssättningen nu?

Ja, vår förhoppning är att de ändrade kunskapskraven kan bidra till en större likvärdighet vid betygssättningen.

Ja, vår förhoppning är att de ändrade kunskapskraven kan bidra till en större likvärdighet vid betygssättningen.

Ska kunskapskraven bara användas vid betygssättning nu? Man behöver väl utgå från dem när man ska skriva till exempel ett skriftligt omdöme?

Ja, kunskapskraven ska användas även när man skriver omdömen, till exempel i grundsärskolan. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra sammantagna bedömningar i syfte att avgöra om elever behöver stöd, för att formulera omdömen och sätta betyg. Läraren behöver ha ett brett och varierat underlag och använda kunskapskraven tillsammans med syfte och centralt innehåll.

Ja, kunskapskraven ska användas även när man skriver omdömen, till exempel i grundsärskolan. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra sammantagna bedömningar i syfte att avgöra om elever behöver stöd, för att formulera omdömen och sätta betyg. Läraren behöver ha ett brett och varierat underlag och använda kunskapskraven tillsammans med syfte och centralt innehåll.

Ska bedömningar av betygsstegen B och D göras på samma sätt som tidigare?

För betygsstegen B och D ska elevens kunskaper motsvara det underliggande kunskapskravet och till övervägande del det som beskrivs i det överliggande kunskapskravet.

För betygsstegen B och D ska elevens kunskaper motsvara det underliggande kunskapskravet och till övervägande del det som beskrivs i det överliggande kunskapskravet.

Hur menar ni att eleverna kan uttrycka sina kunskaper på fler sätt nu än tidigare?

Ett exempel på det här finns i kunskapskraven i musik. I en skrivning där man tidigare skulle redovisa genom "analys av" formuleras det nu som "uttrycka förståelse för". Förståelse kan uttryckas på fler sätt än genom analys. Motsvarande skrivningar finns även i andra ämnen.

Ett exempel på det här finns i kunskapskraven i musik. I en skrivning där man tidigare skulle redovisa genom "analys av" formuleras det nu som "uttrycka förståelse för". Förståelse kan uttryckas på fler sätt än genom analys. Motsvarande skrivningar finns även i andra ämnen.

Vill ni komma bort ifrån att man kategoriserar kunskapskraven?

Ja, kunskapskraven är tänkta att användas som en helhet vid betygssättningen. De är inte tänkta att delas upp i enskilda meningar.

Ja, kunskapskraven är tänkta att användas som en helhet vid betygssättningen. De är inte tänkta att delas upp i enskilda meningar.

Kommer det webbinarier eller filmer för lärare?

Det kommer material i två omgångar riktade till lärare. Det första materialet ska kunna användas vid vårterminens början och det andra i mars 2021. I materialet ingår filmer, texter och diskussionsunderlag. Mer information om materialet kommer under hösten 2020.

Här är de material vi planerar att ta fram:

  • Januari 2021: Övergripande material till lärare i alla ämnen och skolformer om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning.
  • Mars 2021: Ämnesspecifikt material till lärare i alla ämnen på grundskolenivå och för lärare i engelska, moderna språk och engelska på gymnasial nivå.
  • Hösten 2021: Skolformsspecifikt material för lärare i grundsärskolan och specialskolan.

Det kommer material i två omgångar riktade till lärare. Det första materialet ska kunna användas vid vårterminens början och det andra i mars 2021. I materialet ingår filmer, texter och diskussionsunderlag. Mer information om materialet kommer under hösten 2020.

Här är de material vi planerar att ta fram:

  • Januari 2021: Övergripande material till lärare i alla ämnen och skolformer om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning.
  • Mars 2021: Ämnesspecifikt material till lärare i alla ämnen på grundskolenivå och för lärare i engelska, moderna språk och engelska på gymnasial nivå.
  • Hösten 2021: Skolformsspecifikt material för lärare i grundsärskolan och specialskolan.

Hur mycket tid uppskattar ni att man behöver lägga per ämne när man arbetar med materialen för lärare?

Ni behöver ta hänsyn till era lokala förutsättningar när ni ska uppskatta hur lång tid det tar att arbeta med de olika materialen. En utgångspunkt kan vara 68 timmar när ni ska arbeta med det övergripande materialet och 4 timmar per ämne. Ni kan också ge lärarna tid till en fördjupning exempelvis om bedömning. Om ni har många lärare utan behörighet behövs det säkert längre tid.

Ni behöver ta hänsyn till era lokala förutsättningar när ni ska uppskatta hur lång tid det tar att arbeta med de olika materialen. En utgångspunkt kan vara 68 timmar när ni ska arbeta med det övergripande materialet och 4 timmar per ämne. Ni kan också ge lärarna tid till en fördjupning exempelvis om bedömning. Om ni har många lärare utan behörighet behövs det säkert längre tid.

Grundskolan

Varför finns det inte övergångsregler för grundskolan?

Vi bedömer att det är möjligt använda de ändrade kursplanerna även för de elever som har börjat sina studier enligt de kursplaner som gäller nu.

Vi bedömer att det är möjligt använda de ändrade kursplanerna även för de elever som har börjat sina studier enligt de kursplaner som gäller nu.

Kommer det kunskapskrav i årskurs 3 för engelska och de praktiska och estetiska ämnena?

Nej, det finns inga planer på kunskapskrav i årskurs tre för dessa ämnen.

Nej, det finns inga planer på kunskapskrav i årskurs tre för dessa ämnen.

Vad blir konsekvenserna av att kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk nu är mer olika? Kan man inte längre undervisa elever i svenska och svenska som andraspråk i samma undervisningsgrupp?

En konsekvens av att kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk nu är mer olika är att svenska som andraspråk tydligare framstår som ett eget ämne. Det ämnesspecifika innehållet i svenska som andraspråk har förstärkts och förtydligats. Vi har också tydligt skrivit fram att undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv. Vår avsikt är att ändringarna ska underlätta lärares planering och genomförande av undervisning samt öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Tydligare framskrivna skillnader kan också underlätta kommunikationen kring ämnenas karaktär och innehåll.

Elever som har behov av svenska som andraspråk har rätt till undervisning enligt den kursplanen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska utgå från ett andraspråksperspektiv och behandla hela det ämnesspecifika centrala innehåll som ingår i ämnet svenska som andraspråk. Det gäller oavsett hur skolan väljer att organisera undervisningen.

En konsekvens av att kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk nu är mer olika är att svenska som andraspråk tydligare framstår som ett eget ämne. Det ämnesspecifika innehållet i svenska som andraspråk har förstärkts och förtydligats. Vi har också tydligt skrivit fram att undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv. Vår avsikt är att ändringarna ska underlätta lärares planering och genomförande av undervisning samt öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Tydligare framskrivna skillnader kan också underlätta kommunikationen kring ämnenas karaktär och innehåll.

Elever som har behov av svenska som andraspråk har rätt till undervisning enligt den kursplanen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska utgå från ett andraspråksperspektiv och behandla hela det ämnesspecifika centrala innehåll som ingår i ämnet svenska som andraspråk. Det gäller oavsett hur skolan väljer att organisera undervisningen.

Grundsärskolan

Kommer det webbinarier för grundsärskolans kursplaner och ämnesområden?

Grundsärskolans lärare inkluderas i det lärarmaterial som finns i mars 2021. Vi kommer också att ta fram material som riktar sig specifikt till grundsärskolans lärare hösten 2021. Det kommer troligtvis att bli webbinarier eller filmer.

Grundsärskolans lärare inkluderas i det lärarmaterial som finns i mars 2021. Vi kommer också att ta fram material som riktar sig specifikt till grundsärskolans lärare hösten 2021. Det kommer troligtvis att bli webbinarier eller filmer.

Har ni sett över glappet för grundsärskolan när det gäller förskoleklass?

Vi är medvetna om att det finns ett glapp, men revideringen av kursplanerna omfattar inte det.

Vi är medvetna om att det finns ett glapp, men revideringen av kursplanerna omfattar inte det.

Om grundskolan blir 10-årig − hur påverkas grundsärskolan av det?

Frågan håller på att utredas just nu. Därför kan vi inte svara på den ännu.

Frågan håller på att utredas just nu. Därför kan vi inte svara på den ännu.

Specialskolan

Gäller ändringarna i specialskolans kursplaner från den 1 juli 2021?

Ja, alla kursplaner på grundskolenivå träder i kraft samtidigt den 1 juli 2021.

Ja, alla kursplaner på grundskolenivå träder i kraft samtidigt den 1 juli 2021.

Gymnasieskolan

Ska elever som påbörjar kurser i till exempel Matematik 2 och 3 och Engelska 6 och 7 höstterminen 2021 bedömas enligt de nya ämnesplanerna även om de läst de inledande kurserna enligt de "gamla" ämnesplanerna?

De elever som påbörjat någon kurs i engelska, matematik eller moderna språk före den 1 juli 2021 i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska få slutföra sina dem enligt nu gällande ämnesplaner.

De elever som påbörjat någon kurs i engelska, matematik eller moderna språk före den 1 juli 2021 i gymnasieskolan eller i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska få slutföra sina dem enligt nu gällande ämnesplaner.

Senast uppdaterad 25 november 2020