Så kan ni implementera de ändrade kurs- och ämnesplanerna

Här hittar du som är skolchef eller rektor förslag på hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade kursplanerna i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Du kan också läsa om hur ni kan planera och organisera arbetet med de ändrade ämnesplanerna i engelska, matematik och moderna språk på gymnasial nivå.

Implementeringsarbetets olika moment, för reviderade kurs- och ämnesplaner, nio stycken.

Material från Skolverket – stöd för lärarnas arbete

Här är en översikt över Skolverkets material för lärare. Allt material är digitalt och finns på skolverket.se. Materialet är konstruerat för grupper som leds av en samtalsledare i fysiska eller digitala träffar men det kan också användas på andra sätt, till exempel för enskilt arbete.

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ett övergripande material om kurs- och ämnesplaner, undervisning och bedömning. Materialet består bland annat av texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på samtalsmodeller. Materialet tar 6–8 timmar att arbeta med.

Så använder ni kurs- och ämnesplanerna

Ämnessidor

Ämnesspecifika material som består av kurs- eller ämnesplaner, kommentarmaterial och diskussionsfrågor. Materialen tar 4–5 timmar att arbeta med per ämne. Den 15 mars publicerar vi det ämnesspecifika materialet för matematik, engelska och moderna språk på gymnasial nivå. Motsvarande material för grundskolenivå kommer senast den 30 september 2021.

Ändrad ämnesplan i engelska

Ändrad ämnesplan i matematik

Ändrad ämnesplan i moderna språk

Fördjupning

Det finns också möjlighet för lärarna att fördjupa sig, till exempel genom det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling.

Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

Så kan ni lägga upp arbetet

Det här är ett förslag på hur du som skolchef eller rektor kan lägga upp arbetet med implementeringen och koppla det till det systematiska kvalitetsarbetet. Upplägget består av nio olika steg som kan anpassas till er verksamhet. Det viktigaste är att ni hittar ett sätt som passar era specifika behov och förutsättningar.

1. Skapa en gemensam kunskapsbas

Inled arbetet med att informera er själva om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Ni som leder och ansvarar för arbetet behöver skapa er en gemensam kunskapsbas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Ni kan sätta er in i förändringarna gemensamt, till exempel i er rektorsgrupp, eller enskilt. Det viktiga är att kunskaperna i slutänden är gemensamma.

2. Gör en plan på huvudmannanivå

Börja med att göra en plan på huvudmannanivå för hur implementeringen av kurs- och ämnesplanerna övergripande ska gå till.

Forum för planering

Som skolchef behöver du ställa dig frågan vem eller vilka som ska planera arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna. I många organisationer kan det vara lämpligt att planera tillsammans i en rektorsgrupp. I andra passar det bättre att skapa en planeringsgrupp. Ert upplägg kommer antagligen bero på storleken på er organisation och tillgången till personal. Till exempel kan utvecklingsledare eller andra kopplas in.

Fundera också på hur lärarna ska få inflytande och hur de fackliga representanterna ska bli informerade om planeringen.

Det systematiska kvalitetsarbetet

Se till att arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna blir en del av ert systematiska kvalitetsarbete. Ni får en bättre överblick och kan prioritera lättare när era förändrings- och utvecklingsarbeten finns samlade.

Vart ska vi? Formulera mål och mått

För att planera och utvärdera systematiskt formulerar ni mål för implementeringen och bestämmer ett mått, det vill säga ett sätt att mäta måluppfyllelsen. Ni planerar också aktiviteter eller åtaganden för att uppnå målen, till exempel kompetensutveckling för lärarna.

Ett exempel på mål på huvudmannanivå kan vara:

  • Alla undervisande lärare är förtrogna med de ändrade kurs- eller ämnesplaner som är relevanta för just deras yrkesutövning.

Måluppfyllelsen kan mätas på flera sätt. Måttet ska vara relevant och mätningen ska vara praktiskt genomförbar. Ett mått kan vara att genomföra en självskattning bland lärarna för att se hur stor andel som instämmer i följande påståenden:

  • Jag förstår de ändrade kurs- eller ämnesplanerna.
  • Jag utgår från de ändrade kurs- eller ämnesplanerna i min yrkesutövning.

Lärarna kan även diskutera påståendena under till exempel en kompetensutvecklingsdag. Dokumentationen från diskussionerna kan ni sedan använda som ett underlag för att uppskatta måluppfyllelsen.

Hur gör vi? Formulera aktiviteter

Aktiviteterna behöver först och främst handla om kompetensutveckling för lärarna. Vi på Skolverket erbjuder material för lärarna som ska gå att använda i aktiviteter på huvudmannanivå eller på enhetsnivå. Låt era egna behov och förutsättningar styra!

Här är några exempel på hur ni kan använda materialet:

  • Planera en aktivitet på huvudmannivå där lärare från olika skolenheter arbetar tillsammans.
  • Låt varje skolenhet planera arbetet var för sig. Arbetet kan då ske i skolornas ämneslag eller liknande.
  • Arbeta på ett sätt med det övergripande materialet och på ett annat sätt med det material som som utgår från lärarens undervisningsämnen.

Några exempel på tänkbara upplägg

Lärarna arbetar kollegialt med det övergripande materialet under en kompetensutvecklingsdag vid terminsstart i januari och därefter tre halvdagar under våren med de ämnesspecifika materialen. I augusti avsätts tid till samplanering och i december för sambedömning.

Lärarna arbetar med det övergripande materialet på distans under två halva kompetensutvecklingsdagar i mars och har digitala möten med sina kollegor på andra enheter inom huvudmannen. I juni arbetar lärarna med de ämnesspecifika materialen under tre halvdagar. Några lärare som är ensamma i sitt ämne samarbetar i ämnesnätverk med lärare på andra skolor. I augusti avsätts tid till samplanering och i december för sambedömning.

Lärarna arbetar med det övergripande och de ämnesspecifika materialen på distans under vårterminen och har fysiska eller digitala möten med kollegor under en kompetensutvecklingsdag i juni och en i augusti då de också gemensamt planerar sin undervisning utifrån de reviderade kursplanerna. Vecka 44 arbetar de med stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling under en kompetensutvecklingsdag, något som följs upp med sambedömning vid de första betygsättningstillfällena i december och juni.

Lärarna arbetar med både det övergripande och de ämnesspecifika materialen under tre kompetensutvecklingsdagar i juni. I augusti planerar arbetslagen gemensamt sin undervisning utifrån de ändrade kursplanerna.

Lärarna i matematik, engelska och moderna språk på en gymnasieskola arbetar kollegialt under en kompetensutvecklingsdag i april och utgår från de ämnesspecifika materialen. De övergripande materialen används som stöd. I juni har de två halvdagar för kursplanering.

Ämnesplanerna i engelska och matematik kan tillämpas först januari 2022 inom vuxenutbildningen. Lärarna i dessa ämnen arbetar med det övergripande och de ämnesspecifika materialen under en kompetensutvecklingsdag i oktober därefter planerar de sina kurser. Lärarna i moderna språk arbetar enskilt på distans och har en digital halvdag tillsammans med ämneskollegor inom samma huvudman.

Lärarna arbetar kollegialt med det övergripande materialet under en kompetensutvecklingsdag vid terminsstart i januari och därefter tre halvdagar under våren med de ämnesspecifika materialen. I augusti avsätts tid till samplanering och i december för sambedömning.

Lärarna arbetar med det övergripande materialet på distans under två halva kompetensutvecklingsdagar i mars och har digitala möten med sina kollegor på andra enheter inom huvudmannen. I juni arbetar lärarna med de ämnesspecifika materialen under tre halvdagar. Några lärare som är ensamma i sitt ämne samarbetar i ämnesnätverk med lärare på andra skolor. I augusti avsätts tid till samplanering och i december för sambedömning.

Lärarna arbetar med det övergripande och de ämnesspecifika materialen på distans under vårterminen och har fysiska eller digitala möten med kollegor under en kompetensutvecklingsdag i juni och en i augusti då de också gemensamt planerar sin undervisning utifrån de reviderade kursplanerna. Vecka 44 arbetar de med stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling under en kompetensutvecklingsdag, något som följs upp med sambedömning vid de första betygsättningstillfällena i december och juni.

Lärarna arbetar med både det övergripande och de ämnesspecifika materialen under tre kompetensutvecklingsdagar i juni. I augusti planerar arbetslagen gemensamt sin undervisning utifrån de ändrade kursplanerna.

Lärarna i matematik, engelska och moderna språk på en gymnasieskola arbetar kollegialt under en kompetensutvecklingsdag i april och utgår från de ämnesspecifika materialen. De övergripande materialen används som stöd. I juni har de två halvdagar för kursplanering.

Ämnesplanerna i engelska och matematik kan tillämpas först januari 2022 inom vuxenutbildningen. Lärarna i dessa ämnen arbetar med det övergripande och de ämnesspecifika materialen under en kompetensutvecklingsdag i oktober därefter planerar de sina kurser. Lärarna i moderna språk arbetar enskilt på distans och har en digital halvdag tillsammans med ämneskollegor inom samma huvudman.

Fördelning av ansvar och mandat

I förändringsprocesser behöver fördelningen av ansvar och mandat vara tydlig och väl genomtänkt. Det kan gälla vilka som ansvarar för och beslutar om

  • genomförandet av de olika aktiviteterna
  • uppföljning
  • utvärdering
  • återkoppling.

Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan utvecklingsledare, skolchef, rektorer och andra. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

I planen ska det framgå hur ansvar och mandat fördelas mellan huvudmanna- och enhetsnivå. För att underlätta skolenheternas planeringsarbete behöver det vara tydligt vad den enskilda skolan ska ansvara för och besluta om på egen hand.

Forum för genomförande

I planen på huvudmannanivå ska det vara tydligt om och i så fall vilka gemensamma forum mellan skolorna som kommer att finnas för det kollegiala arbetet mellan lärare.

Kommunikation

Bestäm hur och när ni ska kommunicera med lärare och övrig personal, elever och vårdnadshavare samt nämnden eller styrelsen.

Informera elever och vårdnadshavare om kurs- och ämnesplanerna och syftet med att de ändrats. Ni kanske väljer att informera på huvudmannanivå eller så sker det på skolorna, till exempel vid föräldramöten. På skolverket.se finns det information direkt riktad till målgruppen elever och vårdnadshavare. Använd er gärna av den!

Information om kurs- och ämnesplanerna för elever och vårdnadshavare

Informera också den politiska nämnden eller styrelsen om förändringarna och implementeringsarbetet.

Informera nämnden eller styrelsenPowerpoint (powerpoint, 2 MB)

Tidsplanering

Det är viktigt att planera in tid för lärarnas arbete med kurs-och ämnesplanerna under våren eller inför terminsstarten i augusti så att de är förberedda när kurs- och ämnesplanerna börjar att gälla. Lärarna kan också behöva mer tid till egen reflektion, gemensam eller enskild planering och sambedömning och sambedömning under hela första året med de nya kurs- och ämnesplanerna.

Plan för uppföljning, utvärdering och återrapportering

Planering av uppföljning, utvärdering och återrapportering bör ske i början av en förändringsprocess. Den första utvärderingen kommer ni antagligen att göra på enhetsnivå. Sedan sammanställer ni och analyserar utvärderingarna på huvudmannanivå. Följ rutinerna i det systematiska kvalitetsarbetet.

3. Introducera och engagera lärarna

Det är centralt att främja lärarnas engagemang. Det behöver ske genomgående under hela implementeringen, och här har du som är rektor en nyckelroll. Det här steget handlar om hur ni kan introducera det kommande arbetet för lärarna och engagera dem i planeringen.

Innan planeringen på varje enhet börjar kan det vara en god idé att ge alla lärare information om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Lärarna behöver också få kunskap om innehållet i huvudmannens övergripande plan och vad som ska planeras på den egna enheten.

Introduktionen är också ett bra tillfälle för att lyssna in lärares behov:

  • Vilket stöd och vilka resurser behöver lärarna för att sätta sig in i kurs- och ämnesplanerna?
  • Hur ska lärarna medverka eller ges inflytande över planen på enhetsnivå?

Berätta om ändringarna för lärare på grundskolenivåPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

Berätta om ändringarna för lärare på gymnasial nivåPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

4. Gör en plan på enhetsnivå

Implementeringen av de ändrade kurs- och ämnesplanerna behöver också planeras på skolorna. Omfattningen av arbetet beror på hur stor del av arbetet ni väljer att organisera på huvudmannanivå och hur mycket ni väljer att lägga ut på de enskilda skolenheterna.

Utgångspunkt i huvudmannens plan

Planen på enhetsnivå behöver stämma överens med planen på huvudmannanivå. Den ska också utgå från det systematiska kvalitetsarbetet. Formulera mål, mått och aktiviteter som utgår från motsvarigheterna i planen på huvudmannanivå.

Lärarnas inflytande och förutsättningar

Det är framför allt lärarna som ska bli insatta i kurs- och ämnesplanerna och arbeta utifrån dem. Därför är det viktigt att ni lyssnar in deras behov och att de får inflytande över aktiviteternas utformning. Det kan till exempel handla om formerna för kompetensutvecklingen. Det kan också handla om förutsättningarna för deras enskilda och gemensamma arbete.

  • Vilka förutsättningar behöver lärarna för att bli insatta i kurs- och ämnesplanerna?
  • Vad behöver de för att kunna omsätta dem i praktiken?
  • På vilka sätt kan de anpassa implementeringsarbetet med tanke på Coronapandemin?

Ta del av de tankar och synpunkter om kurs- och ämnesplanerna som kommer fram under lärarnas kompetensutveckling. De kan vara ett värdefullt underlag i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Ta hänsyn till lärarnas kunskaper och erfarenheter

Kom ihåg att lärare kan ha olika lång erfarenhet. Alla lärare kanske inte heller är behöriga. Därför är det viktigt att ni tar hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter, till exempel när ni sätter ihop samtalsgrupper. Det kan vara en fördel att sätta ihop grupperna så att lärare med olika lång erfarenhet får mötas eller ge extra tid och stöd till lärare som inte är behöriga. Gruppsammansättningen kan också bidra till att öka kontakten mellan lärare som inte arbetar tillsammans i vanliga fall eller ge tillfälle till samtal mellan lärare som arbetar i grundskolan och lärare som arbetar i grundsärskolan. En lärare undervisar ofta i flera ämnen och ingår i olika ämnesgrupper med sina kollegor. Andra lärare är ensamma i sitt ämne och kan behöva diskutera med ämneslärare på andra enheter. Därför behöver det finnas gott om tid att sätta sig in i och diskutera kurs- och ämnesplanerna.

Rutiner och verktyg

Ni behöver också se till att rutiner och verktyg för dokumentation, bedömning och betygsättning är anpassade efter de nya kunskapskraven och Skolverkets allmänna råd för betyg och betygsättning. Ett viktigt budskap i de allmänna råden är att planeringen och genomförandet av undervisningen ska utgå från ämnets syfte och centrala innehåll och att kunskapskraven främst ska användas vid betygssättning. Många dokumentationssystem kan behöva anpassas efter detta.

Det är viktigt att planera långsiktigt och tänka på de frågor som kan uppstå vid bedömning och betygsättning. Det kan redan tidigt i planeringen vara bra att ställa sig följande frågor:

  • Behöver vi se över rutinerna för sambedömning?
  • Behöver lärarna mer tid för bedömning och betygsättning?

Fördelning av ansvar och mandat

Fördelningen av ansvar och mandat på enhetsnivå behöver knyta an till den fördelning som ni gör i planen på huvudmannanivå. Det gäller planeringen, genomförandet och utvärderingen. Tillgången till personal avgör hur ni fördelar ansvar och mandat mellan rektor, biträdande rektor, arbetslagsledare, lärare och andra. Ta hänsyn till er organisations specifika förutsättningar.

Forum för genomförande

Skapa en tydlig organisation på enhetsnivå som gör det möjligt för lärarna att kunna reflektera och arbeta tillsammans i forum där alla berörda lärare ska delta. Det är viktigt att någon planerar och leder samtalen och har mandat att göra det. Det kan till exempel vara utbildade handledare från läs- och matematiklyft, förstelärare, arbetslagledare eller andra lämpliga personer. Dessa nyckelpersoner kan behöva tid för detta uppdrag.

Kommunikation och tidplanering

Det är viktigt att planera för hur och när kompetensutvecklingsinsatser ska ske och på vilket sätt de ska kommuniceras. Framför allt är det viktigt att den interna kommunikationen till lärarna är tydlig och att tidsplanen är realistisk och utgår från lärarnas förutsättningar.

Uppföljning, utvärdering och återrapportering

Planering av uppföljning, utvärdering och återrapportering bör ske i början av en förändringsprocess. Gör som ni brukar när ni bedriver ert ordinarie systematiska kvalitetsarbete. För ämnen som har betyg är det lämpligt att göra en utvärdering efter första betygsättningstillfället då förändringarna trätt i kraft.

5. Informera nämnden eller styrelsen

Vi har tagit fram ett bildspel som kan vara till hjälp när ni informerar nämnden eller styrelsen om arbetet med de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Bildspelet beskriver ändringarna och syftet med dem. Komplettera gärna med bilder som beskriver och synliggör ert eget arbete och de resurser som krävs för arbetet. Då får nämnden eller styrelsen en god bild av den arbetsinsats som krävs av lärarna och den övriga organisationen. I bildspelet behöver ni också lägga till egna bilder som beskriver hur och när ni kommer att återrapportera till nämnden eller styrelsen.

Informera nämnden eller styrelsenPowerpoint (powerpoint, 1 MB)

6. Genomför och följ upp

Följ upp aktiviteterna löpande. Det kan till exempel handla om lärarnas deltagande i kompetensutveckling och de utvärderingar som ni gör vid slutet av varje kompetensutvecklingstillfälle.

Ni använder resultaten för att göra eventuella justeringar av aktiviteterna. Det kan däremot vara klokt att vara försiktig med att hastigt göra större justeringar. Ni kan behöva ge aktiviteterna tid.

När ni följer upp aktiviteterna samlar ni samtidigt in underlag till utvärderingen.

7. Utvärdera på enhetsnivå

Ni som ansvarar för utvärderingen på skolan granskar nu era mätresultat för att se hur det har gått.

För att förstå varför måluppfyllelsen blev som den blev krävs en analys. Nu har ni hjälp av materialet från era uppföljningar. Lägg allt material på bordet och komplettera eventuellt med andra relevanta underlag.

Så kan ni utvärdera – ett exempel

I praktiken kan utvärderingen till exempel gå till så att ni lägger resultatet från er självskattning framför er. En stor andel av lärarna, men inte alla, instämmer i påståendet ”Jag förstår de ändrade kurs- och ämnesplanerna”. Ni har nått långt, men inte riktigt hela vägen fram.

Varför inte? Vilka orsaker kan ligga bakom resultatet? Ni gör en analys. Sida vid sida med självskattningsresultatet lägger ni en sammanställning av lärarnas närvaro vid de aktiviteter ni genomfört och lärarnas utvärderingar. Alla lärare deltog i kompetensutveckling men i utvärderingarna uppgav ett mindre antal att de efter kompetensutvecklingen saknar tillräckliga kunskaper om de ändrade kurs- och ämnesplanerna. Här hittar ni en möjlig delförklaring till resultatet, även om ni i detta skede inte vet varför dessa lärare svarade som de gjorde.

Ni funderar nu tillsammans över vilka andra underlag som är relevanta och bestämmer er för att titta på personalomsättningen som varit ovanligt hög på sistone. När började de nyanställda lärarna? Hann de delta i aktiviteterna? Nej, flera nya lärare missade kompetensutvecklingstillfällen. Här hittar ni ytterligare en möjlig delförklaring.

Slutligen sammanställer ni ert resultat och er analys och rapporterar till förvaltningen eller motsvarande.

8. Utvärdera på huvudmannanivå

Ni som ansvarar för utvärderingen på huvudmannanivå sammanställer resultaten från enheternas mätningar och ställer dem i relation till ert mål, så att ni får fram er måluppfyllelse.

I nästa steg undersöker ni varför måluppfyllelsen blev som den blev. Precis som på enhetsnivå gör ni en analys. Nu finns också enheternas analyser att utgå ifrån. Lägg enheternas analyser sida vid sida och leta efter skillnader, likheter och mönster som kan hjälpa er att förstå måluppfyllelsen. Beskriv det ni hittar och redogör för de tänkbara orsakerna till den måluppfyllelse ni fick.

9. Dokumentera och återrapportera

I det sista steget dokumenterar ni måluppfyllelsen och analyserna både på enhetsnivå och huvudmannanivå. Dokumentationen fyller flera viktiga funktioner. Den är ett viktigt underlag i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. När ni gör nulägesbeskrivningar på huvudmannanivå och enhetsnivå finns denna dokumentation med.

Om ni inte uppnått målet med implementeringen så är det inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet som ni kommer att arbeta vidare med det.

Dokumentationen från huvudmannens utvärdering är också underlaget för er återrapportering till styrelsen eller nämnden. Rapporten talar om vad måluppfyllelsen blev och vilka tänkbara orsaker som ligger bakom den.

Se våra webbinarier för skolchefer och rektorer i efterhand

I de här webbinarierna beskriver vi kortfattat de övergripande ändringarna i kurs- och ämneplanerna. Vi ger också förslag på hur du kan organisera för implementeringen. Materialet kommer att uppdateras under 2021.

Webbinarium om ändrade kursplaner för rektorer på grundskolenivå (47:23 min)

Observera att kursplanerna på grundskolenivå ska börja tillämpas höstterminen 2022.

Här kan du som är rektor på grundskolenivå eller som arbetar med skolutvecklingsfrågor på andra sätt se vårt inspelade webbinarium om förändringarna i kursplanerna. Vi ger också förslag på hur ni kan organisera implementeringen lokalt.

Webbinarium för rektorer och skolchefer om ändrade ämnesplaner och yrkesprogram (58:51 min)

Här kan du som är rektor eller skolchef på gymnasial nivå se vårt inspelade webbinarium för att få övergripande information om de tre förändrade ämnesplanerna i engelska, matematik och moderna språk och om förändringarna på yrkesprogrammen.

Presentation från webbinarietPowerpoint (powerpoint, 2 MB)

Frågor och svar

Vi har börjat implementera ändringarna på vår skola redan, kan vi fortsätta med det eller ska vi avbryta?

Vi rekommenderar att implementeringsarbetet skjuts upp så att lärarna har möjlighet att fokusera på undervisningen enligt nu gällande kursplaner. Det är ingen nackdel att ha börjat med det material vi hittills har publicerat. Materialet som finns på webbsidan Så använder ni kurs- och ämnesplanerna är aktuellt även för nu gällande kursplaner.

Så använder ni kurs- och ämneplanernalänk till annan webbplats

Vi rekommenderar att implementeringsarbetet skjuts upp så att lärarna har möjlighet att fokusera på undervisningen enligt nu gällande kursplaner. Det är ingen nackdel att ha börjat med det material vi hittills har publicerat. Materialet som finns på webbsidan Så använder ni kurs- och ämnesplanerna är aktuellt även för nu gällande kursplaner.

Så använder ni kurs- och ämneplanernalänk till annan webbplats

Kommer det tryckta läroplaner?

Ja, vi planerar att det ska finnas tryckta läroplaner för grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan under hösten 2021.

Ja, vi planerar att det ska finnas tryckta läroplaner för grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan under hösten 2021.

Kommer det nya kommentarmaterial?

Kommentarmaterialen för matematik, moderna språk och engelska på gymnasial nivå och kommentarmaterialen för grundskolan, specialskolan och sameskolan publiceras i mars 2021. Kommentarmaterialen för grundsärskolan publiceras senast den 30 september 2021.

Kommentarmaterialen för matematik, moderna språk och engelska på gymnasial nivå och kommentarmaterialen för grundskolan, specialskolan och sameskolan publiceras i mars 2021. Kommentarmaterialen för grundsärskolan publiceras senast den 30 september 2021.

Kommer Allmänna råd om betyg och betygssättning att revideras?

Nej, publikationen Allmänna råd om betyg och betygssättning kommer inte att revideras. De ändrade kurs- och ämnesplanerna utgår redan från de allmänna råden.

Nej, publikationen Allmänna råd om betyg och betygssättning kommer inte att revideras. De ändrade kurs- och ämnesplanerna utgår redan från de allmänna råden.

Kommer de nationella proven att förändras och anpassas till de nya kursplanerna?

Ja, just nu håller vi på att utveckla nationella prov som är anpassade till ändrade kursplanerna. Proven kommer att vara uppdaterade efter den 1 juli 2022.

Ja, just nu håller vi på att utveckla nationella prov som är anpassade till ändrade kursplanerna. Proven kommer att vara uppdaterade efter den 1 juli 2022.

Ska kunskapskraven bara användas vid betygssättning nu? Lärarna behöver väl utgå från dem när de ska skriva till exempel ett skriftligt omdöme?

Ja, kunskapskraven ska användas även när man skriver omdömen, till exempel i grundsärskolan. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra sammantagna bedömningar i syfte att avgöra om elever behöver stöd, för att formulera omdömen och sätta betyg. Läraren behöver ha ett brett och varierat underlag och använda kunskapskraven tillsammans med syfte och centralt innehåll.

Ja, kunskapskraven ska användas även när man skriver omdömen, till exempel i grundsärskolan. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra sammantagna bedömningar i syfte att avgöra om elever behöver stöd, för att formulera omdömen och sätta betyg. Läraren behöver ha ett brett och varierat underlag och använda kunskapskraven tillsammans med syfte och centralt innehåll.

Hur menar ni att eleverna kan uttrycka sina kunskaper på fler sätt nu än tidigare?

Ett exempel på det här finns i kunskapskraven i musik. I en skrivning där man tidigare skulle redovisa genom "analys av" formuleras det nu som "uttrycka förståelse för". Förståelse kan uttryckas på fler sätt än genom analys. Motsvarande skrivningar finns även i andra ämnen.

Ett exempel på det här finns i kunskapskraven i musik. I en skrivning där man tidigare skulle redovisa genom "analys av" formuleras det nu som "uttrycka förståelse för". Förståelse kan uttryckas på fler sätt än genom analys. Motsvarande skrivningar finns även i andra ämnen.

Vill ni komma bort ifrån att man delar upp kunskapskraven?

Ja, kunskapskraven är tänkta att användas som en helhet. De är inte tänkta att delas upp i enskilda meningar.

Ja, kunskapskraven är tänkta att användas som en helhet. De är inte tänkta att delas upp i enskilda meningar.

Varför finns det inte övergångsregler för grundskolan?

Vi bedömer att det är möjligt använda de ändrade kursplanerna även för de elever som har börjat sina studier enligt de kursplaner som gäller nu.

Vi bedömer att det är möjligt använda de ändrade kursplanerna även för de elever som har börjat sina studier enligt de kursplaner som gäller nu.

Ska elever som påbörjar kurser i till exempel Matematik 2 och 3 och Engelska 6 och 7 höstterminen 2021 bedömas enligt de ändrade ämnesplanerna även om de läst de inledande kurserna enligt de "gamla" ämnesplanerna?

Alla elever som har påbörjat någon kurs i engelska, matematik eller moderna språk innan de ändrade ämnesplanerna börjar att gälla ska få slutföra kursen enligt nu gällande ämnesplaner.

Däremot ska eleverna inte börja några nya kurser enligt nu gällande ämnesplaner efter den 1 juli 2021 (i gymnasieskolan och moderna språk i vuxenutbildning på gymnasial nivå) alternativt efter den 1 januari 2022 (matematik och engelska i vuxenutbildning på gymnasial nivå).

Alla elever som har påbörjat någon kurs i engelska, matematik eller moderna språk innan de ändrade ämnesplanerna börjar att gälla ska få slutföra kursen enligt nu gällande ämnesplaner.

Däremot ska eleverna inte börja några nya kurser enligt nu gällande ämnesplaner efter den 1 juli 2021 (i gymnasieskolan och moderna språk i vuxenutbildning på gymnasial nivå) alternativt efter den 1 januari 2022 (matematik och engelska i vuxenutbildning på gymnasial nivå).

Senast uppdaterad 24 mars 2021

Innehåll på denna sida