Stöd för att bedriva språk- och yrkesintegrerad undervisning

Här hittar du som är rektor, huvudman, yrkeslärare, språklärare eller annan pedagogisk personal stöd för att utforma och bedriva integrerad språk- och yrkesundervisning. Stödet har tagits fram för kombinationsutbildningar inom komvux men är relevant för alla utbildningar som omfattar både andraspråk och yrkespraktik.

Det är viktigt att huvudmän och skolledning känner till vad integrerad undervisning är och vilka förutsättningar de behöver skapa. En del av följande stödmaterial innehåller en introduktion till språk- och yrkesintegrerad undervisning som svarar på en del av de vanliga frågor som kan finnas om kombinationsutbildningar.

Introduktionen kan med fördel användas som underlag för samtal med förvaltning och politiker. Materialet innehåller också länk till Nationellt centrum för andraspråk, som erbjuder ett fördjupande stöd.

Materialet tar upp

• olika varianter av kombinerade språk- och yrkesutbildningar
• vilket samarbete som behövs mellan språk- och yrkeslärare
• hur en integrerad yrkesutbildning kan se ut
• vilket stöd som finns för integrerad undervisning i forskningen och den beprövade erfarenheten.

Välj mellan tre olika utbildningsupplägg

Det finns tre huvudsakliga varianter av praktiska utbildningsupplägg för kombinerade språk- och yrkesutbildningar:

Parallellt utbildningsupplägg
I ett parallellt utbildningsupplägg finns inte så mycket samarbete mellan språk- och yrkeslärare om undervisningen. Exempelvis kan elever läsa sfi eller sva på förmiddagen och yrkesstudier på eftermiddagen. Apl hör ofta till yrkeslärarens ansvarsområde.

Kombinerat utbildningsupplägg
I ett kombinerat utbildningsupplägg samordnar sig språk- och yrkeslärare i någon mån. Lärarna samarbetar om delar av undervisningen. Man kanske arbetar i olika undervisningsrum men planerar och bedömer elevernas framsteg gemensamt. Apl planeras och bedöms ofta tillsammans.

Integrerat utbildningsupplägg
I ett integrerat utbildningsupplägg är lärarsamarbetet tätt, till exempel genom dubbelbemanning i de olika undervisningsrummen. Lärare samverkar tätt för att bland annat noga välja ut, fokusera och samordna innehållet. Man arbetar med språk och innehåll samtidigt och inte var för sig. Apl är både språk- och yrkeslärarens ansvar vilket innebär att apl både planeras och bedöms tillsammans.

Viktigt att skapa förutsättningar

Att skapa förutsättningar för integrerad undervisning är en nyckel till framgångsrika kombinationsutbildningar.

Motivet bakom olika varianter av kombinerade utbildningar är ofta att öka möjligheterna för nyanlända att lära sig ett yrke samtidigt som de lär sig att kommunicera på svenska i yrkesrollen. Tanken är att det ska vara mer motiverande och gå snabbare än att först lära sig språket och därefter utbilda sig till ett yrke.

Potentialen, men också utmaningen, ligger i att elever ska kunna tillgodogöra sig den gymnasiala yrkesutbildningen trots att de inte är på den språkliga nivå som ämnesplaner, kursplaner och läromedel förutsätter att eleverna ska befinna sig på.

Språk- och yrkeslärare behöver med andra ord undervisa i glappet mellan den språkliga nivå som eleverna faktiskt befinner sig på och den nivå som krävs för att tillgodogöra sig den gymnasiala yrkesutbildningen.

Fem didaktiska principer som stöd

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet har tagit fram ett antal didaktiska principer som tillsammans beskriver ett arbetssätt för språk- och yrkesintegrerad undervisning. Principerna är relevanta oavsett utbildnings- eller yrkesinriktning.

Principerna kan ligga till grund för samplanering mellan språk- och yrkeslärare samt fungera som riktning i arbetet med att integrera språk- och yrkesundervisningen. De kan också användas som underlag för samtal mellan rektorer och lärare om vilka förutsättningar lärare behöver för att undervisa på det här sättet.

Didaktiska principer för språk- och yrkesintegrerad undervisning:

1. Undervisningen är dialogisk och erfarenhetsbaserad. Undervisningen bygger på elevernas aktiva deltagande samt de erfarenheter och kunskaper eleverna redan har, och vad de behöver lära sig mer om.
2. Undervisningen går från det konkreta till det abstrakta. Undervisningen startar i praktiska, konkreta situationer och kunskapen fördjupas efterhand genom att kursernas teoretiska innehåll kopplas till det eleverna redan tränat på att göra.
3. Undervisningen är kognitivt utmanande. Eleverna erbjuds uppgifter och aktiviteter som främjar deras tänkande och problemlösningsförmåga.
4. Undervisningen planeras utifrån arbetsplatsrelevans. Språk- och yrkesläraren slår gemensamt fast vad eleverna ska klara av på sin arbetsplats i slutändan och låter det vara styrande i undervisningen.
5. Undervisningen innefattar ändamålsenliga bedömningar. Lärarna använder ett arbetssätt och skapar en miljö som bidrar till att lärare och elever gemensamt tar ansvar för lärandet.

Principerna går i praktiken in i varandra och hänger därför tätt ihop. Arbetsgången utifrån de didaktiska principerna tar avstamp i en praktisk, konkret situation och allt eftersom kopplar lärarna på ett mer teoretiskt innehåll. Lärarna ger stöttning och erbjuder aktiviteter som är arbetslivsrelevanta, bygger vidare på elevernas erfarenheter och frågor, och som stimulerar elevernas tänkande och problemlösningsförmåga.

Det är viktigt att undervisningen startar med något som

• är konkret eller praktiskt
• direkt aktiverar elevernas förkunskaper, erfarenheter, tankar eller värderingar
• är relevant för kommande arbetsliv
• låter läraren få syn på elevernas kunskaper och förståelse
• finns med i styrdokumenten
• kan användas formativt och summativt.

1. Dialogisk och erfarenhetsbaserad undervisning

En dialogisk och erfarenhetsbaserad undervisning innebär att språk- och yrkesläraren tar reda på vad eleverna har för erfarenheter, förkunskaper och frågor och använder dessa i undervisningen.

När undervisningen utgår från elevernas erfarenheter, tankar och förståelse för ämnesinnehållet skapar det engagemang. Det ger samtidigt språk- och yrkeslärarna viktig information om vad eleverna behöver lära sig mer om.

Samtal är en central del av undervisningen, i motsats till en undervisning som till stor del utgörs av en ensidig överföring av information från läraren till eleverna. Eleverna lär sig både genom interaktion mellan lärare och elever, och mellan eleverna själva.

2. Undervisning från det konkreta till det abstrakta

För att stötta elevernas språk- och kunskapsutveckling är det viktigt att undervisningen startar upp med någonting som är konkret och praktiskt. Att börja med det som är konkret och det som eleverna redan känner till, snarare än det som är abstrakt och helt nytt för eleverna, hjälper eleverna att ta till sig svårt innehåll i de gymnasiala kurserna även om det svenska språket ännu inte är helt utvecklat.

Att utgå från något konkret och praktiskt är ett bra sätt att både ta reda på och bygga vidare på elevernas erfarenheter och förkunskaper. Det hjälper också till att aktivera eleverna och sätter i gång elevernas språkanvändning, då de har något tydligt att tala om och reflektera över.

Arbetsgången startar med ett praktiskt moment och kunskapen fördjupas efterhand genom att kursernas teoretiska innehåll kopplas till det eleverna redan tränat på att göra.

Nedan ges ett exempel på en arbetsgång som börjar med att ge eleverna en konkret upplevelse av det aktuella arbetsområdet. Exemplet är hämtat från ett arbetsområde om "beskärning" i en trädgårdsutbildning.

Det är viktigt att börja med att ge eleverna en konkret upplevelse. Pilarna i bilden illustrerar att lärarna därefter växlar mellan det praktiska och att ta in teori från läromedlet när eleverna behöver det och när det är läge.

Arbetsgången kan appliceras på andra arbetsområden inom andra utbildningsinriktningar, exempelvis hur man i en kockutbildning gör en béchamelsås eller hur man förflyttar en vårdtagare från en säng till en rullstol. Eleverna kan exempelvis genomföra en övning tillsammans i ett metodrum, sedan skriva något om det de har gjort med stöd i bilder/filmer från metodrummet och därefter läsa upp det de skrivit, samtala och jämföra med kamraternas texter.

Film: Undervisningen går från det konkreta till det abstrakta

Här kan du titta på en film på cirka åtta minuter där arbetsgången beskrivs mer utförligt och där lärarna i trädgårdsutbildningen också berättar hur de har gjort för att etablera arbetsformerna (se 3:20 in i klippet):

https://www.youtube.com/watch?v=gaHUnpSqtPY&t=942s Länk till annan webbplats.

3. Kognitivt utmanande undervisning

Även om undervisningen bör ta utgångspunkt i det som är konkret och som eleverna känner till, behöver eleverna rustas för att klara de mer kognitivt krävande arbetsuppgifter eller situationer som kan uppstå i deras arbetsliv.

Det kan exempelvis handla om att formulera och lösa problem av olika slag, att reflektera över sina erfarenheter eller att kritiskt granska situationer. Att göra sådana saker kräver koncentration, tankearbete och att aktivt bearbeta information. Undervisningen behöver därför hjälpa eleverna att stärka förmågor som uppmärksamhet, minne, problemlösning och beslutsfattande.

En kognitivt utmanande undervisning innebär att eleverna erbjuds aktiviteter som främjar deras tänkande och problemlösningsförmåga. Exempelvis handlar läsning inte enbart om att kunna koda av ord utan att kunna skapa mening vid läsningen. Den kognitiva utmaningen ökar när eleverna får reflektera, samtala om innehållet och jämföra med andra vad de tänker utifrån en text.

I planeringen av undervisningen är det viktigt att tänka på att undervisningen bör vara kognitivt utmanande redan från början. Eleverna kan tänka mycket mer avancerade tankar än vad de kan förmedla på svenska i början av utbildningen.

I kognitivt utmanande undervisning är det viktigt att stanna upp och repetera grundläggande, avgörande moment så att eleverna är säkra på hur de ska göra och kommunicera när de är ute i arbetslivet. Genom att träna samma moment flera gånger kan eleverna upptäcka fler aspekter av arbetsmomentet, vilket hjälper eleverna att utveckla sin yrkesskicklighet.

4. Undervisningen är arbetsplatsrelevant

Ett avgörande steg i språk- och yrkesintegrerad undervisning är att lärarna tillsammans formulerar integrerade lärandemål. Med integrerade lärandemål menas de språkliga och yrkesmässiga handlingar som eleverna ska kunna visa för att lärarna ska kunna avgöra om eleverna uppnått kunskapskraven. Lärandemålen ska i största möjliga utsträckning spegla faktiska situationer som eleven behöver kunna hantera på en arbetsplats.

Språk- och yrkeslärarna behöver därför tillsammans fundera på vad eleverna ska klara av på sin arbetsplats i slutändan och låta det vara styrande i undervisningen. Lärarna behöver gemensamt tolka relevanta styrdokument i förhållande till vad som är arbetslivsrelevant.

Vid planering av undervisningen är det viktigt att tänka på att aktiviteterna ska vara relevanta för situationer som de faktiskt möter på arbetsplatsen och den kommunikation som i praktiken används. Undervisningen bör utgå från verkliga situationer, exempelvis specifika situationer som eleverna behöver kunna hantera i yrkeslivet eller som de har stött på under apl.

Det kan beroende på yrkesinriktning exempelvis vara att vända en vårdtagare i sängen på ett särskilt boende, ugnssteka biffar i ett restaurangkök eller att leda en lek på förskolan.

5. Undervisningen innefattar ändamålsenliga bedömningar

Undervisningen behöver ha ett arbetssätt som bidrar till ett gemensamt ansvarstagande för lärandet elever emellan och även mellan lärare och elever.

För att kunna arbeta dialogiskt och erfarenhetsbaserat behöver lärarna uppmuntra eleverna att bidra med sina tankar och frågor så att eleverna förstår att det förväntas och att det är värdefullt. Det är också viktigt att inledningsvis på en utbildning skapa ett tryggt lärandeklimat för att elever både ska våga och vilja bidra med sina tankar, frågor och erfarenheter.

Ta del av fördjupande stödmaterial

Stödmaterialet som beskriver hur språk- och yrkeslärare kan integrera språk- och yrkesundervisningen med utgångspunkt i de didaktiska principerna är framtaget av Nationellt centrum för svenska som andraspråk på uppdrag av Skolverket.

Stödmaterialet syftar till konstruktiva kollegiala samtal och består i nuläget av fyra presentationer med konkreta exempel från olika yrkesutbildningar. Varje presentation innehåller fyra delfilmer och till varje delfilm finns ett text- och samtalsunderlag. Samtalsunderlaget innehåller både öppna frågor och mer specifika reflektionsfrågor.

Stödmaterialet kan du del av här:

Stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux Länk till annan webbplats.

Hitta mer stöd om integrerad undervisning

Organisera och genomföra kombinationsutbildningar inom komvux