Statistik över annan pedagogisk verksamhet 2019

Hösten 2019 rapporteras 10 600 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. Antalet öppna förskolor är 501 och 97 procent av personalen i öppna förskolor har en utbildning för arbete med barn. Endast 62 kommuner hade öppen fritidsverksamhet.

Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter som vänder sig till barn i åldrarna ett till och med tolv år:

  • pedagogisk omsorg,
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds,
  • öppen förskola och
  • öppen fritidsverksamhet.

Verksamheterna inom annan pedagogisk verksamhet regleras i 25 kap. skollagen (2010:800).

Statistiken över barn och personal i annan pedagogisk verksamhet ingår i Sveriges officiella statistik och avser den vecka då den 15 oktober infaller. Skolverket begär in uppgifter från huvudmän via Statistiska centralbyrån (SCB).

Pedagogisk omsorg

Officiell statistik på riksnivå över pedagogisk omsorg HT 2019, i tabeller

Statistik över pedagogisk omsorg på läns- och kommunnivå

Hösten 2019 är 10 600 barn inskrivna i pedagogisk omsorg. I diagram 1 framgår det att antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat under flera år. Under mitten av 1990-talet var det exempelvis knappt 130 000 barn som var inskrivna i pedagogisk omsorg. Det är nästan 1 070 färre barn som är inskrivna hösten 2019 jämfört med 2018.

Diagram 1. Antal inskrivna barn i förskola/daghem, familjedaghem/pedagogisk omsorg 1990–2019 och fritidshem 1990–2018.

Diagram som visar Diagram antal inskrivna barn i förskola/daghem, familjedaghem/pedagogisk omsorg 1990–2019 och fritidshem 1990–2018.

*) Uppgifter gällande 15 oktober 2019 för fritidshem publiceras den 21 april 2020.

Källa: De senaste uppgifterna kommer från förskola, barn och grupper, tabell 2A och pedagogisk omsorg, barn och grupper eller personal och kostnader, tabell 1A för 2019 samt fritidshem, elever och grupper, tabell 2A för 2018.

Det är framför allt de yngre barnen som är inskrivna i pedagogisk omsorg. Av alla barn i pedagogisk omsorg är 91 procent mellan 1 och 5 år och av landets alla 1–5-åringar är 1,6 procent inskrivna i pedagogisk omsorg. Det är ovanligt att äldre barn är inskrivna i pedagogisk omsorg. Bland 6–9-åringarna i befolkningen är andelen 0,1 procent och bland 10–12-åringarna är andelen ännu lägre.

Hösten 2019 finns det 1 630 verksamheter med pedagogisk omsorg. Av dessa drivs 50 procent i enskild regi. Av landets 290 kommuner är det 121 som har pedagogisk omsorg i enskild regi. Verksamheter som huvudsakligen bedrivs i det egna hemmet står för 90 procent av alla verksamheter i pedagogisk omsorg.

Totalt finns drygt 2 220 anställda inom pedagogisk omsorg. Många av de som arbetar inom pedagogisk omsorg är också huvudmän. Dessa personer räknas med i antalet anställda. Andelen anställda med en pedagogisk högskoleexamen har ökat sedan 2018, från 5,5 till 6,2 procent. 20 procent har en gymnasial examen för arbete med barn och 6 procent har viss pedagogisk utbildning, som till exempel en pedagogisk högskoleutbildning utan examen eller en gymnasial utbildning utan slutbetyg. Det innebär att 67 procent av personalen inte har någon utbildning för arbete med barn, vilket ligger i linje med 2018.

Det finns strax under 90 män anställda inom pedagogisk omsorg 2019. Det motsvarar knappt 4 procent av alla anställda. Det är vanligare med manlig personal i verksamheter med enskild huvudman. Här är drygt 6 procent av de anställda män, medan motsvarande andel i kommunala verksamheter är drygt 1 procent.

Personal i pedagogisk omsorg har ofta ensamt ansvar för en barngrupp. För pedagogisk omsorg blir därför ofta antalet barn i gruppen ett mått både på gruppstorlek och på personaltäthet (mätt som antalet barn per personal). I genomsnitt går det 4,8 barn per personal i pedagogisk omsorg hösten 2019. Personaltätheten är något högre i kommunala verksamheter (4,6 barn per personal) än i verksamheter med enskild huvudman (4,9 barn per personal). Personaltätheten har totalt sett ökat något sedan hösten 2018. Omkring 44 procent av verksamheterna har barngrupper med 5–6 barn och lite mer än var fjärde verksamhet har barngrupper med 1–4 barn. Det är strax över 28 procent av barngrupperna som har 7 eller fler barn, en ökning med 1 procentenhet sedan 2018.

Omsorg på obekväm arbetstid

Officiell statistik på riksnivå över omsorg på obekväm arbetstid HT 2019, i tabeller

Statistik över omsorg på obekväm arbetstid på läns- och kommunnivå

Hösten 2019 är drygt 4 800 barn inskrivna på obekväma tider. Det är vanligast att barn som är inskrivna på obekväma tider är i förskoleåldern. I åldern 1–5 år handlar det om knappt 3 100 barn och 1 800 barn i åldern 6–12 år.

De flesta barn som är inskrivna på obekväma tider finns i verksamheter som drivs i kommunal regi. Endast 4 procent av barnen går i verksamheter med enskild huvudman. Nästan sju av tio kommuner (202 kommuner) har barn inskrivna i omsorg på obekväma tider.

Öppen förskola

Officiell statistik på riksnivå över annan pedagogisk verksamhet HT 2019, i tabeller

Statistik över annan pedagogisk verksamhet på läns- och kommunnivå

Diagram 2. Antal öppna förskolor 1990-2018 [1]

Diagram som visar antal öppna förskolor 1990–2018.

Källa: De senaste uppgifterna kommer från öppen förskola, verksamheter, personal och kostnader, tabell 1 för år 2019.

Öppen förskola byggdes ut under 1980-talet och som mest fanns 1 644 verksamheter 1991. Fram till och med 2004 minskade antalet öppna förskolor i princip varje år. Minskningarna kan förklaras av att förskolan byggts ut samt att en stor del av de öppna förskolorna har lagts ner på grund av besparingsskäl.[2] Mellan 1994 och 2004 försvann nästan 900 verksamheter. Sedan 2004 har antalet öppna förskolor legat relativt stabilt kring 400–500 verksamheter. Hösten 2019 finns 501 öppna förskolor, det är en ökning med 6 verksamheter jämfört med föregående år. Drygt 6 procent av de öppna förskolorna drivs i enskild regi.

Det råder stora regionala skillnader i utbudet av öppna förskolor. Var fjärde kommun (72 kommuner) saknar helt öppen förskola. Det är vanligast med öppna förskolor i storstadsområden och större städer.

Hösten 2019 ingick 52 procent av de öppna förskolorna i en familjecentral. Det är 4 procentenheter fler än föregående år.

Totalt finns det 780 anställda i den öppna förskolan 2019. Omräknat till heltidstjänster motsvarar det nästan 650 heltidstjänster. Män innehar 1,5 procent av heltidstjänsterna.

Nästan all personal i den öppna förskolan har utbildning för arbete med barn, omkring 97 procent. Andelen heltidstjänster med pedagogisk högskoleutbildning är närmare 78 procent.

Öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar

Officiell statistik på riksnivå över öppen fritidsverksamhet HT 2019, i tabeller

Statistik över öppen fritidsverksamhet på läns- och kommunnivå

Öppen fritidsverksamhet vänder sig till 10–12-åringar som inte behöver den omsorg och tillsyn som ges i fritidshem eller pedagogisk omsorg. Barnen är inte inskrivna. Familjerna avgör själva när och hur ofta barnen ska delta. Den öppna fritidsverksamheten är ofta samordnad med skola och fritidshem och/eller kommunens övriga fritidsverksamheter för barn och ungdom. Den kan även anordnas i samarbete med föreningslivet.

Diagram 3. Antal öppna fritidsverksamheter 2010–2019.

Diagram som visar antal öppna fritidsverksamheter 2010–2019.

Källa: De senaste uppgifterna kommer från öppen fritidsverksamhet, verksamheter, personal och kostnader, tabell 1 för år 2019.

Hösten 2019 fanns det 605 verksamheter med öppen fritidsverksamhet för 10–12-åringar, vilket är en ökning med 27 verksamheter sedan 2018. En stor del av den öppna fritidsverksamheten lades ner under 1990-talet. Under den senaste tioårsperioden har antalet öppna fritidsverksamheter varit i genomsnitt 608 verksamheter, det högsta antalet verksamheter har varit 676 och det lägsta antalet 578.

År 2019 återfinns 65 procent av alla enheter med öppen fritidsverksamhet i samma organisation som en grundskola eller grundsärskola. Den öppna fritidsverksamheten kan drivas i kommunal eller enskild regi. Majoriteten av verksamheterna drivs av kommunen. Endast 20 procent drivs av enskild huvudman.

Hösten 2019 hade 62 kommuner öppen fritidsverksamhet. Det är en ökning med 4 kommuner sedan året innan.

Drygt åtta av tio verksamheter har öppet mer än 16 timmar per vecka. Antalet timmar verksamheterna har öppet per vecka är något högre bland de enskilt drivna verksamheterna än bland de kommunala. Det är 94 respektive 83 procent av dessa verksamheter som har öppet 16 timmar eller mer per vecka.

Av 743 heltidstjänster i öppen fritidsverksamhet har 15,1 procent pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- eller lärarexamen). Det är en liten ökning på 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Nästan 13 procent har fritidsledarutbildning. En stor andel av heltidstjänsterna, närmare 58 procent, saknar utbildning för att arbeta med barn.

Vid frågor kontakta

utbildningsstatistik@skolverket.se

[1] Mellan åren 1989–1997 mättes antalet inskrivna barn den 31 december respektive år. Sedan 1998 görs insamlingen den vecka 15 oktober infaller varje år.

[2] Skolverket (2006). Öppen förskolas utveckling. En studie av perioden 1980–2005.

Publicerades den .