- Se SALSA-resultaten för din skolenhet
- Vad är SALSA?
- I SALSA ingår elever som avslutat årskurs 9
- Hur används SALSA?
- Viktigt att tänka på
- SALSA ska inte användas för att rangordna skolor
- En statistisk modell
- Bakgrundsfaktorer
- Genomsnittligt meritvärde
- Godkända betyg i alla ämnen
- Hur mycket påverkar bakgrundsfaktorerna?
SALSA - en statistisk modell
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. Här presenteras hur SALSA är framtagen och ska användas. SALSA-resultaten publiceras på skolenhetsnivå i en databas på webbplatsen.
Se SALSA-resultaten för din skolenhet
Välj skola för resultat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att publicera de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, presenterar Skolverket SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn har tagits till elevsammansättningen.
I SALSA är det föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever som utgör bakgrundsfaktorerna. Nyinvandrade elever har blivit folkbokförda i Sverige under de senaste fyra åren. I den här kategorin ingår även elever som saknar uppgift om personnummer, det vill säga har okänd bakgrund. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå.
I SALSA ingår elever som avslutat årskurs 9
I SALSA redovisas skolenheter som har minst 15 elever i årskurs 9 och har bakgrundsinformation om minst 75 procent av eleverna. Att det finns bakgrundsinformation om eleverna är en förutsättning för att SALSA, som är en statistisk modell, ska kunna beräknas.
Hur används SALSA?
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som skolan inte kan påverka men som har betydelse för betygsresultatet. SALSA är i första hand framtaget för förvaltningstjänstemän, rektorer, lärare och skolpolitiker att använda för att analysera och reflektera över sina resultat. Det är ett komplement till den information kommunen, huvudmannen och/eller skolan på lokal nivå själv tar fram.
SALSA kan tillsammans med uppgifter om förutsättningar, processer, resultat och måluppfyllelse användas som underlag för mer kvalificerade och nyanserade diskussioner om skolors resultat.
Viktigt att tänka på
Det är viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses i det sammanhang som skolan befinner sig. Tillsammans med annan information som skolans elever och personal själva bäst kan beskriva och analysera.
En pedagogisk och etisk fråga är hur resultaten i SALSA kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, nyinvandrade elever eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att en stor del av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är skolans uppgift att ge alla elever samma förutsättningar att nå målen.
SALSA ska inte användas för att rangordna skolor
SALSA kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. SALSA ska därför inte användas för att rangordna skolor.
En statistisk modell
SALSA är en regressionsmodell som tar hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer. Ett modellberäknat resultat beräknas för respektive resultatmått andel elever som fått godkända betyg och genomsnittligt meritvärde, vilket ger två regressionsmodeller.
Bakgrundsfaktorer
Bakgrundsfaktorerna utgörs av föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå, andel nyinvandrade elever samt andelen pojkar. Bakgrundsfaktorerna förklarar en del av variationen i skolornas resultat. Elever som har okänd bakgrund, det vill säga saknar bakgrundsinformation, ingår i måttet andel nyinvandrade elever i SALSA.
Genomsnittligt meritvärde
Sedan 2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet utifrån maximalt 17 ämnen, då godkänt betyg i moderna språk som språkval kan adderas till övriga 16 godkända ämnen. Tidigare beräknades det genomsnittliga meritvärdet utifrån maximalt 16 ämnen. Att beräkningen av meritvärdet har ändrats är för att möta förändringen av elevers ansökan till nationellt program i gymnasieskolan.
Godkända betyg i alla ämnen
Andel elever som har godkända betyg i alla ämnen utgörs av dem som har betyg A-E i alla ämnen av samtliga elever som ha fått eller skulle ha fått betyg. Från läsåret 2022/23 gäller nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och nya bestämmelser för betygssättning. I de nya kursplanerna är kunskapskraven ändrade. De har bytt namn till betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper och är mindre omfattande och detaljerade än tidigare. Fram till och med våren 2022 är det benämnt som att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Med den tidigare betygsskalan godkänt (G), väl godkänt (VG), mycket väl godkänt (MVG) innan 2013 benämndes resultatmåttet som andel elever som nått målen. De förändringar som har skett för resultatmåttet andel elever som fått godkända betyg (A-E) i alla ämnen handlar mer om hur det benämns över tid.
Hur mycket påverkar bakgrundsfaktorerna?
Regressionsmodellerna ger standardiserade koefficienter som visar hur mycket respektive bakgrundsfaktor påverkar betygsresultatet, när övriga bakgrundsfaktorer hålls konstanta. Koefficienterna tillsammans skattar skolornas resultat i modellen. I figur 1 illustreras hur stor påverkan varje bakgrundsvariabel har på den beroende variabeln genomsnittligt meritvärde, i modellen och över tid. Av figuren framgår att det är föräldrarnas genomsnittliga utbildningsnivå som har störst effekt på resultaten i modellen jämfört med andel nyinvandrade elever och andel pojkar.
Figur 1. SALSA och den standardiserade effekten av bakgrundsfaktorer på det genomsnittliga meritvärdet*, för skolor de tio senaste åren 2015–2024

* Genomsnittligt meritvärde beräknas för max 17 ämnen.
Ett annat resultat för respektive regressionsmodell visar hur bra en specifik modell är som helhet, det vill säga hur stor del av variationen i betygsresultatet som förklaras av bakgrundsfaktorerna.
Figur 2 är en uppskattning av hur bra modellerna är som helhet över tid. Det är justerade förklaringsgraden som visar hur stor del av variationen i betygsresultatet som förklaras av bakgrundsfaktorerna. Av figuren framgår modellernas förklaringsgrad under perioden 1998 och 2024. Lägst värde var det inledningsvis 1998 och högst värde var det 2017.
Under åren som SALSA har tagits fram har det skett viss justering av beräkningen vilken handlar främst om förändring av bakgrundsvariablerna. Dessa förändringar illustreras i figur 2 genom olika modellnumreringar. Inledningsvis var det uppgiften om utländsk bakgrund som ingick i SALSA till och med 2012. Den visas genom andel elever som är födda utomlands samt andel elever vars föräldrar är födda utomlands och illustreras som modell 1 för åren 1998–2012.
I SALSA 2013 och 2014 ändrades utländsk bakgrund till att vara andel nyinvandrade elever. Det illustreras som modell 2 för åren 2013 och 2014. Sedan SALSA 2015, med undantag för 2016, ingår elever med okänd bakgrund i kategorin nyinvandrade elever, vilket illustreras som modell 3. Innan 2015 var elever med okänd bakgrund medräknade i svensk bakgrund då de utgjorde en liten andel. Våren 2016 var det avsevärt fler elever utan uppgift om personnummer på grund av att det var många elever som kom till Sverige och grundskolans årskurs 9 strax innan betygsättning. För att minska risken för missvisande jämförelser över tid samt mellan skolor gjordes en avgränsning i beräkningen av SALSA 2016. Det innebar att elever som saknar bakgrundsinformation, det vill säga elever med okänd bakgrund var helt uteslutna i SALSA 2016, illustrerat som modell 4. I SALSA ingår samtliga elever som avslutat årskurs 9 även om de saknar bakgrundsinformation, med undantag för SALSA 2016.
Figur 2. SALSA och den justerade förklaringsgraden (procent) i respektive modell; genomsnittligt meritvärde och andel elever som fått godkända betyg i alla ämnen*, för skolor åren 1998–2024

Modell 1 (1998–2012), modell 2 (2013–2014), modell 3 (2015, 2017–2024) samt modell 4 (2016). * Andel elever som fått godkända betyg i alla ämnen är sedan 2023 att betygen sätts utifrån de betygskriterier som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppfyllt i slutet av årskurs 9. Under åren 2013–2022 är det benämnt som att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Sedan 2014 är betygsskalan enligt A-F, där F är ett icke godkänt betyg. Inledningsvis under åren 1998–2013 var betygsskalan G/VG/MVG och resultatmåttet benämndes som andel elever som nått målen.
De bakgrundsfaktorer som ingår i den statistiska modellen året 2024 för genomsnittligt meritvärde förklarar 52 procent av variationen i skolors resultat medan 48 procent av variationen beror på andra faktorer. SALSA baserat på betygsresultaten år 1998 hade förklaringsgraden 43 procent. Modellen för andelen som fått godkända betyg (A-E) i alla ämnen förklarar 52 procent av variationen i skolors resultat år 2024. Motsvarande förklaringsgrad 1998 var 31 procent.