Ändrade kursplaner i teknik

Den här sidan riktar sig till er som undervisar i teknik i grundskolan, sameskolan, specialskolan eller grundsärskolan. Här hittar ni material som hjälper er att diskutera planering, undervisning och bedömning utifrån de kursplaner som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Två elever i förgrunden syns med någon slags konstruktion framför en låg skolbyggnad i orange och rött. Till vänster i bilden högst upp syns ämnessymbolen för teknik där det står "TK" i versaler.

Om ändringarna i teknik

De flesta ändringarna gäller i alla skolformer på grundskolenivå. Ändringarna i teknik innebär bland annat följande:

  • De långsiktiga mål som avslutar syftestexten har ändrat ordning och det är nu tre långsiktiga mål i stället för fem. Målen som handlade om att värdera konsekvenser av olika teknikval och hur tekniken har förändrats över tid har slagits samman. Det långsiktiga målet som handlade om teknikens begrepp och uttrycksformer är struket som specifikt mål då detta innehåll nu ingår i övriga mål.
  • Ett långsiktigt mål har formulerats om från ”förmåga att” till ”kunskaper om”. Bakgrunden är att lyfta fram fakta och förståelse i ämnet.
  • Kunskapsområdena i det centrala innehållet har ändrat ordning och följer samma struktur som syftestexten.
  • Programmering är tydligare kopplat till styrning och reglering i grundskolan.
  • I det centrala innehållet i lågstadiet finns det nytt innehåll som handlar om tekniska system. I grundskolans högstadium finns det nytt innehåll där sensorer kopplas till styrning och reglering.

Kort om ändringarna i alla kursplaner

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

De ändrade kursplanerna är tänkta att fungera som ett bättre arbetsverktyg för lärare. Det har blivit tydligare vilken funktion de olika delarna i kursplanerna ska ha. Syfte och centralt innehåll är i fokus när ni planerar och genomför undervisning. Kunskapskraven är i första hand konstruerade för att göra bedömningar av ett brett och varierat underlag när ni ska sätta betyg, formulera omdömen eller avgöra om en elev behöver stöd.

Kunskapskraven kan inte på egen hand säga något meningsfullt om en elevs kunnande utan måste alltid läsas och tolkas i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Ändringarna varierar i omfattning mellan de olika kursplanerna eftersom behoven har sett olika ut i olika ämnen. Här är de huvudsakliga förändringarna:

  • Fakta och förståelse betonas mer för att visa att goda ämneskunskaper har ett värde i sig.
  • Ämnenas karaktär har lyfts fram tydligare.
  • Omfattningen av det centrala innehållet har setts över i vissa kursplaner. En del innehåll har formulerats om, flyttats eller i vissa fall strukits.
  • Progressionen är tydligare. Grundläggande kunskaper har stärkts i de lägre årskurserna och mer komplexa sammanhang introduceras successivt.
  • Kunskapskraven är mindre omfattande och detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer.
  • Kursplanerna i grundskolan, specialskolan och grundsärskolan är samordnade. Det innebär till exempel att formuleringar och ordval ofta är desamma, att motsvarande centralt innehåll återkommer i samma stadium och att kunskapsområden ofta rubriceras på samma sätt och placeras i samma ordning. Samtidigt är det som är specifikt för de olika skolformerna tydligare.
  • Språkliga och redaktionella ändringar finns i alla kursplaner. Det kan till exempel handla om ändrad ordningsföljd eller att begrepp har ersatts med mer övergripande eller ämnesspecifika begrepp.

Så här kan ni förbereda er

Arbetet med att sätta sig in i kursplan och kommentarmaterial är bra att göra tillsammans med ämneskollegor. Det är en fördel att arbeta i grupper som leds av en samtalsledare antingen i fysiska eller digitala träffar, men ni kan också arbeta på andra sätt.

Det finns förslag på olika samtalsmodeller som fungerar både vid fysiska och digitala träffar. Använd dem gärna i era diskussioner. Om era träffar sker digitalt finns det också några tips för att få dem att fungera smidigt.

Se olika samtalsmodeller

Några tips för era digitala möten

Läs om hur kursplaner ska användas

Innan ni diskuterar ämnets kursplan och kommentarmaterial är det bra om ni har tagit del av vår webbsida Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022. Där kan ni läsa om ändringar i läroplaner och kursplaner och om hur de ska användas i undervisningen.

Sätt er in i kursplaner och läroplaner inför hösten 2022

Ladda ner och diskutera kursplaner och kommentarmaterial

Utgå från de kursplaner, jämförelsedokument och kommentarmaterial som är aktuella för er och diskutera planering, undervisning och bedömning. Använd gärna ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

Ladda ner kursplaner, kommentarmaterial och jämförelsedokument

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i teknikPDF (pdf, 236 kB)

Grundsärskolan − kursplan i teknikPDF (pdf, 135 kB)

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i teknik (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 571 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i teknik (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 635 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial tekniköppnas i nytt fönster

Grundsärskolan − kommentarmaterial teknik

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Vem kan använda vilken kursplan

Grundskolans kursplaner och sameskolans kursplan i samiska kan användas för elever i alla skolformer på grundskolenivå.

Grundsärskolans kursplaner kan bara användas för elever som går i grundsärskolan och för vissa elever i specialskolan.

Specialskolans kursplaner för döva och hörselskadade elever samt för döva och hörselskadade elever med intellektuell funktionsnedsättning kan bara användas för elever som går i specialskolan.

Läs kursplaner

Här hittar ni kursplanerna för olika skolformer.

Grundskolan − kursplan i teknikPDF (pdf, 236 kB)

Grundsärskolan − kursplan i teknikPDF (pdf, 135 kB)

Grundsärskolan − kursplan i verklighetsuppfattningPDF (pdf, 136 kB)

Jämför kursplaner

Här hittar ni dokument där de ändrade kursplanerna ligger bredvid de nuvarande.

Jämför grundskolans kursplaner i teknik (Lgr22−Lgr11)PDF (pdf, 571 kB)

Jämför grundsärskolans kursplaner i teknik (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 635 kB)

Jämför grundsärskolans kursplan i verklighetsuppfattning (Lgrsär22−Lgrsär11)PDF (pdf, 520 kB)

Läs kommentarmaterial

Läs de kommentarmaterial som är aktuella för er. Kommentarmaterialen ger er en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texten i kursplanerna. De beskriver också hur det centrala innehållet utvecklas över årskurserna och vad ni kan fokusera på när ni gör bedömningar i relation till kunskapskraven.

Grundskolan − kommentarmaterial tekniköppnas i nytt fönster

Grundsärskolan − kommentarmaterial teknik

Grundsärskolan − kommentarmaterial verklighetsuppfattning

Diskussionsfrågor

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur påverkar det er undervisning att det centrala innehållet är mindre detaljerat? Vilka möjligheter finns det att utgå från elevernas intresse och att skapa fördjupning inom olika områden?
  3. Hur påverkas er planering, undervisning och bedömning av att programmering är tydligare kopplat till styrning och reglering i grundskolan.
  4. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  5. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  6. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att ta sig an uppgifter på ett kreativt och problemlösande sätt?
  7. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  8. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

  1. På vilka sätt kan ämnesområdets syfte omsättas i praktiken i er undervisning?
  2. Hur påverkar det er undervisning att det centrala innehållet är mindre detaljerat? Vilka möjligheter finns det att utgå från elevernas intresse och att skapa fördjupning inom olika områden?
  3. Hur påverkas er planering, undervisning och bedömning av att programmering är tydligare kopplat till styrning och reglering i grundskolan.
  4. Hur kan ni kombinera delar av det centrala innehållet till olika arbetsområden?
  5. På vilka sätt kan ni arbeta för att undervisningen ska vara engagerande, språkutvecklande och tillgänglig för alla elever?
  6. Hur kan undervisningen bidra till att eleverna utvecklar självständighet och tilltro till den egna förmågan att ta sig an uppgifter på ett kreativt och problemlösande sätt?
  7. Finns det något i det centrala innehållet som ni lärare behöver fördjupa era kunskaper om?
  8. Jämför de nya och gamla kunskapskraven. Vad innebär ändringarna för ert arbete med planering, undervisning och bedömning?

Sikta framåt

Fundera var och en på vad ni vill ta med från era diskussioner om kursplanen. Diskutera och sammanfatta sedan gemensamt i gruppen. Det kan till exempel vara sådant ni tyckte var viktigt, frågor ni vill ha svar på eller förslag på sådant ni vill utveckla eller arbeta vidare med.

Utveckla undervisningen vidare

Om ni vill arbeta vidare med att utveckla undervisningen kan ni läsa och diskutera en eller flera av artiklarna i det nya stödmaterialet Att planera, bedöma och ge återkoppling. Stödmaterialet kommer också i en version för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning. Planerad publicering våren 2022.

Stödmaterialet: Att planera, bedöma och ge återkopplinglänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 30 september 2021

Innehåll på denna sida