Samhällskunskap

GRGRSAM01gr12

Kursplan - Samhällskunskap

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och ut­vecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möj­ligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och digitalisering. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orien­te­ra oss i en komplex värld, ta ansvar för vårt handlande och främja hållbar ut­veckling.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar för­trogenhet med demokrati och mänskliga rättigheter. Den ska bidra till att ele­verna tillägnar sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demo­kratiskt samhälle samt om demokratiska processer och arbetssätt. På så sätt ska undervisningen ge eleverna förståelse för vad det innebär att vara en ak­tiv och ansvarstagande medborgare.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur indi­vi­den och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras lev­nads­villkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socio­ek­ono­misk bakgrund.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhälls­frå­gor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika int­ressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck. Eleverna ska också ges verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor. Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Däri­genom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings­utbyte om samhällsfrågor.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

I årskurs 1-3

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

  • Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barn­litte­ratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med be­ty­del­se för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
  • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däri­bland i skolan och i digitala miljöer.
  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet

  • Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
  • Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och sko­la.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade lev­nads­villkor i samband med övergången till jordbruk.
  • Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, brons­ålder och järnålder.
  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och juden­dom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
  • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn­konventionen).
  • Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och obser­vationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
  • Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väder­streck.
  • Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

I årskurs 4-6

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Individer och gemenskaper

  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Samhällsresurser och fördelning

  • Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.
  • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i oli­ka delar av världen.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
  • Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Krimi­nalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättig­he­ter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, in­klu­sive skydd mot diskriminering.
  • De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av sam­hällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

I årskurs 7-9

I årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

  • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjuk­vårds­systemet och arbetslöshetsförsäkringen.
  • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

  • Hur hushållens, företagens, bankernas och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få.
  • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skil­da förutsättningar för olika länder och regioner.
  • Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och för­mögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
  • Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt par­la­men­tarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
  • Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Same­tinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
  • Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att på­ver­ka den demokratiska processen.
  • FN:s syfte, huvuduppgifter och verksamhet samt det nordiska samarbetets bak­grund och innehåll.

Rättigheter och rättsskipning

  • Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och inter­nationellt ar­bete för att främja mänskliga rättigheter.
  • De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska mino­ri­tets­politiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.
  • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Krimi­nal­vår­dens uppgifter.

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för slutet av årskurs 6

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.

Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för utvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.

Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur människor kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för slutet av årskurs 9

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för utvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för utvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för utvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med relativt välgrundade källkritiska argument.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.

META - GRGRSAM01, from 2022-07-01, v.12, grund 2010:37, ändring 2022:8, tom VERSIONINFO - Betygskriterier+ rev 19