Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

På den här sidan finns information om elevers rättigheter och skolors befogenheter enligt skollagens bestämmelser om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder. Frågor om skolregler, förväntansdokument och regler för mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning besvaras också. På sidan finns även information om förstärkt straffrättsligt skydd för utbildningspersonal.

Bestämmelser om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte finns i 6 a kapitlet skollagen

Ändringar i skollagens regler om trygghet och studiero

Nya och ändrade regler om trygghet och studiero gäller från och med 1 augusti 2026

Den 1 augusti 2026 trädde nya och ändrade regler om trygghet och studiero i kraft.

Den här sidan är uppdaterad i enlighet med de nya och ändrade reglerna. Du hittar samlad information om det som är nytt på sidan Aktuella regeländringar.

Nya och ändrade regler om trygghet och studiero

Elevers rätt till trygghet och studiero

Vad innebär elevers rätt till trygghet och studiero?

Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Det utvecklas i förarbetena med att eleverna ska kunna känna sig trygga i all verksamhet som anordnas av huvudmannen, och som vanligtvis äger rum under skoldagen. Det gäller både i den inre och yttre miljön i skolan och inkluderar även annan verksamhet än undervisning, som exempelvis skolmåltider och raster.

Undervisningen ska präglas av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

När ett barn är i skolan har huvudmannen tillsynsansvar för barnet. Det innebär bland annat ett ansvar att se till att barnet inte skadas, eller skadar något eller någon annan.

Källor: 5 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 229.

Förskolors, skolors och fritidshems tillsynsansvar

För förskolan finns separata bestämmelser om barns rätt till en god miljö

Reglerna om trygghet och studiero omfattar inte förskolan. Barns rätt till en god miljö i förskolan regleras i kapitel 8 i skollagen.

Källa: 5 kapitlet 2 § skollagen.

Barns rätt till en god miljö i förskolan

Arbetet ska bedrivas både förebyggande och upprätthållande

På skolenheten ska det bedrivas både ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero, och ett arbete för att upprätthålla tryggheten och studieron. Huvudmannen ska säkerställa att ett sådant arbete bedrivs och rektorn ska ansvara för arbetet.

I förarbetena utvecklas vad som kan innefattas i det förebyggande respektive upprätthållande arbetet.

Källor: 5 kapitlet 3 § skollagen, proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 229–230 samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 150–151.

Proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, riksdagens webbplats

Proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, riksdagens webbplats

Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling

Huvudmannen ska se till att all personal i den verksamhet som huvudmannen ansvarar för har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet, och att personalen som har hand om utbildningen ges möjligheter till kompetensutveckling.

I förarbetena framhålls att personalens bemötande kan behöva anpassas utifrån elevernas förutsättningar, exempelvis om en elev som stör tryggheten eller studieron har en funktionsnedsättning. I det arbetet behöver personalen bland annat kunskap och förståelse för elevers olika behov av stöd samt kunskap om elever med funktionsnedsättningar.

Källor: 2 kapitlet 34 a § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 47.

Vilka krav finns på elevernas fysiska arbetsmiljö, exempelvis ventilation och utformning av lokaler?

Kraven på en god arbetsmiljö för elever i skola och vuxenutbildning regleras i arbetsmiljölagen. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns information om arbetsmiljölagen.

Barn i förskola och elever i fritidshem omfattas inte av arbetsmiljölagen. Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att barn och elever i förskola och fritidshem erbjuds en god miljö.

Folkhälsomyndigheten har en samlad vägledning om inomhusmiljön i förskolor och skolor.

Boverket har allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamheter.

Källor: 5 kapitlet 3 a §, 8 kapitlet 8 § och 14 kapitlet 9 § skollagen samt 1 kapitlet 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

Arbetsmiljöansvar i skolan, Arbetsmiljöverkets webbplats

Barns rätt till en god miljö i förskolan

Elevers rätt till en god miljö i fritidshemmet

Vägledning om inomhusmiljön i förskolor och skolor, Folkhälsomyndighetens webbplats

Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet , Boverkets webbplats

Skolregler och förväntansdokument

Varje skola ska ha skolregler

För varje skolenhet, fritidshem som inte är integrerat med en skolenhet och öppen fritidsverksamhet ska det finnas skolregler.

Bestämmelserna om skolregler gäller dock inte för komvux.

Källa: 5 kapitlet 5 § skollagen.

Vad ska skolreglerna innehålla?

Skolreglerna ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero.

Skolreglerna ska enligt förarbetena vila på samhällets demokratiska värden och normer. De ska vara få och övergripande samt tydliga och förutsägbara. Skolreglerna ska därmed förankra respekt för de lagar och regler som gäller i samhället. Skolreglerna påverkar inte de befogenheter som rektorn och lärarna har, exempelvis befogenheten att vidta disciplinära åtgärder som utvisning från undervisningslokalen eller kvarsittning.

I skolreglerna ska det ingå en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Enligt förarbetena ska planen beskriva hur överträdelser av reglerna ska hanteras och vilka konsekvenser och åtgärder som kan aktiveras när reglerna bryts. Åtgärderna får inte inskränka elevers grundlagsskyddade fri- och rättigheter och konsekvensplanen får inte innehålla andra disciplinära åtgärder än de som framgår av skollagen. Däremot får konsekvenserna omfatta information om de åtgärder som kan vidtas enligt bestämmelserna om personalens allmänna befogenheter eller enligt bestämmelserna om de disciplinära åtgärderna.

Källor: 5 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 85 och 155.

Allmänna befogenheter för personalen

Vad är disciplinära åtgärder enligt skollagen?

Vem ansvarar för skolreglerna och hur ska skolreglerna förankras hos eleverna?

Rektorn ansvarar för att skolreglerna tas fram och är även den som beslutar om dem. Vidare ansvarar rektorn för att det på skolenheten finns gemensamma rutiner och förhållningssätt för arbetet med att upprätthålla skolreglerna. Skolenhetens arbete med skolreglerna kan enligt förarbetena exempelvis handla om att utarbeta gemensamma arbetssätt vid fysiska ingripanden.

Skolreglerna ska förankras hos eleverna. Det innebär enligt förarbetena att personalen ska diskutera de beslutade reglerna med eleverna. Diskussionen kan exempelvis handla om varför skolreglerna finns, vad de innebär och vilka värden de ger uttryck för. I samband med detta ska eleverna ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och synpunkter om reglerna. Att reglerna ska förankras innebär dock inte att eleverna ska vara med och bestämma eller ta fram skolreglerna. Enligt förarbetena är det rektorn som avgör om, och i så fall när, det finns behov av att revidera reglerna samt vilka synpunkter och förslag från eleverna som i så fall är lämpliga att beakta.

Skolreglerna och hur de efterlevs ska regelbundet följas upp, och orsaken till uppföljningens resultat ska analyseras. I förarbetena förtydligas att det innebär att verksamheten ska följa upp i vilken utsträckning skolreglerna efterlevs, och ta reda på orsaken till eventuella brister som kan finnas.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet ansvarar den personal som huvudmannen utser för att skolregler tas fram och beslutas.

Källor: 4 kapitlet 9 § och 5 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 83, 87 och 156.

Varje skola ska ha ett förväntansdokument

För varje skolenhet ska det finnas ett förväntansdokument.

Bestämmelserna om förväntansdokument gäller dock inte för komvux, fritidshemmet eller öppen fritidsverksamhet.

Källor: 5 kapitlet 2 och 5 b §§ skollagen.

Vad ska förväntansdokumentet innehålla?

Förväntansdokumentet ska innehålla

1. information om innehållet i skolreglerna,
2. information om skolenhetens gemensamma rutiner och förhållningssätt i arbetet med att upprätthålla skolreglerna, och
3. en påminnelse om vårdnadshavares ansvar för sina barn enligt 6 kapitlet föräldrabalken.

Eftersom förväntansdokumentet ska innehålla information om skolreglerna, och det i skolreglerna i sin tur ska ingå en konsekvensplan, innebär det enligt förarbetena att förväntansdokumentet även ska innehålla information om innehållet i konsekvensplanen.

Förväntansdokumentet får även innehålla annan information som är relevant för att förtydliga de ömsesidiga förväntningarna mellan skolan och eleverna respektive skolan och vårdnadshavarna. Enligt förarbetena kan sådan information exempelvis beskriva vad vårdnadshavare kan förvänta sig av skolan, elevhälsans roll och elevers rättigheter.

När det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan betonas i förarbetena att hänsyn måste tas till att elever i de skolformerna är ungdomar eller vuxna. Överväganden vid utformningen av förväntansdokumentet bör alltså omfatta aspekter av att många elever inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är 18 år eller äldre, och därmed myndiga.

Det finns inte något krav på att elever eller vårdnadshavare ska skriva under förväntansdokumentet.

Källor: 5 kapitlet 5 b § skollagen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 93, 96 och 157.

Vem ansvarar för förväntansdokumentet och vilken information om förväntansdokumentet ska ges till elever och vårdnadshavare?

Rektorn ansvarar för att förväntansdokumentet tas fram. Elever och vårdnadshavare ska under varje läsår informeras om innehållet i förväntansdokumentet. Med det avses enligt förarbetena att innehållet i dokumentet ska göras känt för vårdnadshavarna och eleverna i vart fall en gång per läsår. Därutöver bör förväntansdokumentets innehåll löpande diskuteras med vårdnadshavarna och eleverna och vid behov förklaras för dem. Det kan exempelvis ske inom ramen för samråd, föräldramöten och utvecklingssamtal.

Källor: 5 kapitlet 5 b § skollagen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 157.

Mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning

Mobilförbud i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet ska elevers mobiltelefoner samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas vid elevens skoldags slut. Det innebär att det som huvudregel råder mobilförbud under hela skoldagen.

I förarbetena förtydligas att för en elev som får utbildning i fritidshem eller deltar i öppen fritidsverksamhet anses skoldagen börja när eleven anländer till den plats där verksamheten bedrivs och sluta när eleven lämnar verksamheten för dagen. Även lovdagar, då elever endast får utbildning i fritidshemmet eller deltar i den öppna fritidsverksamheten, omfattas av mobilförbudet. I förarbetena uttalas vidare att extra studietid ingår i elevernas skoldag och därmed omfattas av mobilförbudet.

Rektorn eller en lärare får under vissa förutsättningar göra undantag från mobilförbudet.

Källor: 5 kapitlet 4 § skollagen, punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800) och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 69 och 152–153.

Undantag vid undervisning

Rektorn eller en lärare får göra undantag från huvudregeln om mobilförbud, om användning av mobiltelefoner sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande. Undantag får också göras om användning av mobiltelefon utgör en extra anpassning eller en form av särskilt stöd för en elev.

Om det finns särskilda skäl får rektorn eller en lärare även i andra fall tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon vid undervisningen. I förarbetena uttalas att denna möjlighet till undantag ska tillämpas restriktivt och att den inte innebär att undantag kan göras för hela undervisningsgrupper.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet får undantag beslutas av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 5 kapitlet 4 § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 70–71.

Undantag för enskild elev vid delar av utbildningen som inte utgör undervisning

Om det finns särskilda skäl får undantag göras för en enskild elev även i de delar av utbildningen som inte utgör undervisning. Detsamma gäller inom öppen fritidsverksamhet, där undervisning enligt skollagens definition av detta begrepp inte bedrivs. Även sådana undantag görs av rektorn eller en lärare. Som exempel på särskilda skäl nämns i förarbetena situationer där elevens vårdnadshavare behöver kunna komma i kontakt med eleven en viss dag, eller att en elev på grund av exempelvis psykisk ohälsa har särskilda skäl att vid olika tillfällen snabbt kunna kontakta vårdnadshavaren. Ett annat exempel är att elever kan ha behov av mobiltelefonen av medicinska skäl, till exempel en elev med diabetes som regelbundet behöver kunna kontrollera sitt blodsocker. Det kan också handla om vissa elever med funktionsnedsättningar som har särskilda behov av mobiltelefon på grund av funktionsnedsättningen.

I förarbetena uttalas att denna möjlighet till undantag ska tillämpas restriktivt och att den inte innebär att undantag kan göras för hela undervisningsgrupper.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet får undantag beslutas av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 1 kapitlet 3 § (i dess lydelse enligt SFS 2023:951), 5 kapitlet 4 § skollagen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 70–71 och 152–153.

Undantag vid utbildning utanför skolenheten

Rektorn eller en lärare får göra undantag från huvudregeln om mobilförbud vid utbildning utanför skolenheten, om insamlingen eller återlämnandet skulle medföra betydande praktiska svårigheter. Ett exempel på sådana praktiska svårigheter som nämns i förarbetena är avsaknad av möjlighet till säker förvaring av elevernas mobiltelefoner under en skolresa eller liknande aktivitet.

För öppen fritidsverksamhet finns under motsvarande förutsättningar möjlighet till undantag vid verksamhet på en annan plats än där verksamheten normalt bedrivs.

Även denna möjlighet till undantag ska enligt förarbetena tillämpas restriktivt.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet beslutas eventuella undantag av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 5 kapitlet 4 § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 153–154.

Vad gäller om en elev inte lämnar ifrån sig en mobiltelefon vid insamlingen?

Mobilförbudet innebär inte några befogenheter för personal att använda fysiskt tvång eller våld om en elev vägrar ge ifrån sig en mobiltelefon.

Om en elev vid tillsägelse vägrar att lämna ifrån sig en mobiltelefon utgör det enligt förarbetena en ordningsstörning. Enligt skollagen får personalen vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Ett sådant ingripande måste dock stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Enligt förarbetena innebär kravet på proportionalitet att tillsägelser bör vara tillräckliga när det gäller att omhänderta mobiltelefoner i förebyggande syfte.

Vidare uttalas i förarbetena att personalen kan ta en mobiltelefon som ligger framme och som en elev vägrar lämna ifrån sig. Det uttalas också att om eleven exempelvis håller mobilen i handen så kan läraren visa ut eleven från klassrummet om hen inte lämnar ifrån sig den.

Det betonas också i förarbetena att en viktig åtgärd kan vara samverkan mellan skola och hem, till exempel i form av samtal med elevens vårdnadshavare om ordningsstörningen. Det kan även bli aktuellt att vidta andra disciplinära åtgärder i enlighet med bestämmelserna i 5 kapitlet skollagen. Enligt förarbetena behöver skolans rutiner och regler vara tydliga när det gäller vilka konsekvenser som kan bli aktuella om eleverna bryter mot bestämmelserna om insamling.

Källor: 2 kapitlet regeringsformen, 5 kapitlet 6 § skollagen, proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 119–120 samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 70.

Allmänna befogenheter för personalen

Disciplinära åtgärder

Varje skola ska ha skolregler

Annan elektronisk kommunikationsutrustning får samlas in i de obligatoriska skolformerna

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet får rektorn besluta att även elevers övriga elektroniska kommunikationsutrustning (det vill säga annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner) ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas senast vid elevens skoldags slut. Annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner kan till exempel vara smarta klockor, datorer, surfplattor och andra digitala medier.

Ett beslut om insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning får avse högst ett år i taget. Det innebär att en rektor som vill upprätthålla en sådan rutin måste fatta ett nytt beslut om detta varje år.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet får ett beslut om insamling av övrig elektronisk kommunikationsutrustning fattas av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 5 kapitlet 4 § skollagen, punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800) och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 152–153.

Undantag får göras

Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut om insamling av övrig kommunikationsutrustning, för elevgrupper eller enskild elev, på samma grunder som undantag får göras från huvudregeln om mobilförbud.

För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet får undantag beslutas av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 5 kapitlet 4 § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 152–154.

Mobilförbud i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

Skolan ansvarar för insamlade mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning

I förarbetena tydliggörs att det framgår av allmänna rättsprinciper att den som har annans egendom har en så kallad vårdplikt över egendomen och ska se till att egendomen inte tillfogas skada. Skolan blir ersättningsskyldig om en omhändertagen mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning skulle skadas eller tappas bort.

För varje skolenhet, fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet ska det finnas skriftliga rutiner för att hantera omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning.

Enligt förarbetena bör skolans personal involveras i arbetet med de skriftliga rutinerna.

Rektorn beslutar om de skriftliga rutinerna. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och för öppen fritidsverksamhet ska rutinerna beslutas av den personal som huvudmannen utser.

Källor: 5 kapitlet 4 d § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 74–75.

Under vilka förutsättningar får mobiltelefoner och annan kommunikationsutrustning användas vid undervisning?

Vid undervisning i de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet, gymnasieskolan samt anpassade gymnasieskolan får mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning bara användas om:

1. det sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller
2. om användningen utgör extra anpassningar eller särskilt stöd för en elev.

Det innebär att privat användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som huvudregel inte är tillåten. Det gäller oavsett om det är elevens egen utrustning eller om skolan tillhandahållit utrustningen.

Om det finns särskilda skäl får rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än inom ramen för lärarens instruktioner, extra anpassningar eller särskilt stöd. Denna möjlighet ska dock tillämpas restriktivt och innebär inte att undantag kan göras för hela undervisningsgrupper.

Skollagens bestämmelser om användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning vid undervisning gäller inte för komvux.

Källor: 5 kapitlet 4 a § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 230–231.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Omhändertagande i förebyggande syfte

Omhändertagande för att förebygga störningar i undervisningen

I de obligatoriska skolformerna är huvudregeln att elevers mobiltelefoner ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas vid elevens skoldags slut.

Även om undantag från mobilförbudet gjorts i en obligatorisk skolform eller fritidshemmet får rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning omhänderta mobiltelefoner för att förebygga störningar i undervisningen. Det finns inte något krav på att en störning redan ska ha inträffat för att ett omhändertagande ska få göras. Detsamma gäller för övrig elektronisk kommunikationsutrustning, där det finns en möjlighet men inte en skyldighet för rektorn att fatta ett generellt beslut att sådan utrustning ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas senast vid elevens skoldags slut.

Även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, som inte omfattas av generellt mobilförbud och där det inte heller kan fattas ett generellt beslut om insamling av övrig elektronisk kommunikationsutrustning, får mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning omhändertas för att förebygga störningar i undervisningen.

Rektorn, läraren eller handledaren får uppdra åt någon annan att utföra omhändertagandet.

Mobiltelefonen eller kommunikationsutrustningen ska återlämnas till eleven senast i samband med att undervisningspasset har avslutats för eleven.

Källor: 5 kapitlet 4 b–c §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 231–232.

Mobilförbud i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

Generell insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner

Omhändertagande för att förebygga kränkande fotografering eller filmning

I de obligatoriska skolformerna är huvudregeln att elevers mobiltelefoner ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas vid elevens skoldags slut.

Även om undantag från mobilförbudet gjorts i en obligatorisk skolform eller fritidshemmet får rektorn eller en lärare omhänderta mobiltelefoner för att förebygga kränkande fotografering eller filmning av någon som befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller annat liknande utrymme inför eller efter en idrottslektion. Detsamma gäller för övrig elektronisk kommunikationsutrustning, där det finns en möjlighet men inte en skyldighet för rektorn att fatta ett generellt beslut att sådan utrustning ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas senast vid elevens skoldags slut.

Även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, som inte omfattas av generellt mobilförbud och där det inte kan fattas ett generellt beslut om insamling av övrig elektronisk kommunikationsutrustning, får mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning omhändertas för att förebygga kränkande fotografering eller filmning.

Omhändertagande får även göras för att förebygga kränkande fotografering eller filmning i andra liknande situationer. Enligt förarbetena kan det till exempel gälla ombyte eller dusch i samband med friluftsdagar, teateruppsättningar eller andra lektioner än idrottslektioner. Ytterligare ett exempel är om det finns behov av att förebygga kränkande fotografering eller filmning på toaletter.

Om det finns särskilda skäl får rektorn eller en lärare även i andra fall omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning. Som exempel på särskilda skäl nämns i förarbetena att skolan inom det förebyggande arbetet för trygghet har identifierat att elever använder mobiltelefoner på raster för att fotografera eller filma andra personer utan deras samtycke på ett sätt som skapar otrygghet.

Rektorn eller läraren får uppdra åt någon annan att utföra omhändertagandet.

Om mobiltelefonen eller kommunikationsutrustningen har omhändertagits i samband med en idrottslektion ska utrustningen återlämnas till eleven senast i nära anslutning till att eleven har lämnat utrymmet efter idrottslektionen. För omhändertagande som skett i andra situationer gäller att återlämning ska ske när skälet för omhändertagandet har upphört.

Källor: 5 kapitlet 4 b–c §§ skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 231–232.

Mobilförbud i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

Generell insamling av annan elektronisk kommunikationsutrustning än mobiltelefoner

Kränkande behandling och diskriminering

Omhändertagande av mobiltelefoner eller andra föremål vid pågående störande, kränkande eller farlig användning

Vilka möjligheter har personal i skolan att omhänderta föremål som används på ett störande, kränkande eller farligt sätt?

Allmänna befogenheter för personalen

Vad innebär det att skolpersonal får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder?

All personal inom skola, fritidshem och vuxenutbildning får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det innefattar även en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Med personal avses både anställda och uppdragstagare.

Att de allmänna befogenheterna gäller för all personal innebär att de inte bara gäller för rektorer, lärare och andra personalkategorier som arbetar direkt gentemot eleverna, såsom elevassistenter, lärarassistenter, skolbibliotekarier och personal inom elevhälsan, utan även för övrig personal, exempelvis vaktmästare och måltidspersonal.

Omedelbara och tillfälliga åtgärder kan enligt förarbetena exempelvis handla om att ingripa vid bråk eller kränkningar under raster. Det kan också vara att vid undervisningen tillrättavisa eller placera om elever. Vid undervisningen faller ett större och mer naturligt ansvar för studieron på den lärare som ansvarar för undervisningen. Men även andra personalkategorier, som elevassistenter och annan resurspersonal eller vaktmästare, kan enligt förarbetena behöva ingripa för att upprätthålla studieron exempelvis när elever tillfälligt arbetar utanför klassrummet i lärares frånvaro eller upprätthåller sig i korridoren under raster.

En åtgärd får vidtas under förutsättning att den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Det måste alltid bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet om en viss åtgärd är proportionerlig, och därmed tillåten. Utgångspunkten är att ingripanden i första hand ska ske genom exempelvis verbala tillrättavisningar eller på andra sätt som inte innebär ett fysiskt ingripande. I normalfallet är den första åtgärden därför en eller flera tillsägelser.

Om ett fysiskt ingripande anses påkallat ska det vara så lindrigt som möjligt och ske under så kort tid som möjligt. Fysiska ingripanden får aldrig göras i bestraffande syfte.

Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt, och barnkonventionens bestämmelser i övrigt ska beaktas.

Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 6 § skollagen, lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 142–159 och 236–238.

Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan - juridisk vägledning

Information om barnkonventionen, Unicefs webbplats

Kan det finnas en skyldighet för personal att ingripa för att säkerställa elevernas trygghet och studiero?

All personal bör enligt förarbetena, utifrån sina roller, bidra i arbetet med att skapa en trygg skolmiljö som präglas av studiero. All personal omfattas dessutom i någon mån av en tillsynsplikt för eleverna, vilket innebär att personal i skolan i vissa situationer kan ha en skyldighet att ingripa för att säkerställa trygghet och studiero.

Källa: proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 148.

Tillsynsansvaret kan innebära en skyldighet för personal i skolor och fritidshem att ingripa för att säkerställa trygghet och studiero

Trygghet och studiero – förebygga, upprätthålla och agera

Möjlighet att ingripa fysiskt på grund av nöd och nödvärn

Utöver skollagens bestämmelser om allmänna befogenheter för personalen, som innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar, finns straffrättsliga bestämmelser i brottsbalken om nöd och nödvärn. Dessa bestämmelser gäller för alla, men blir bara tillämpliga i allvarliga och akuta situationer. Rätt till nödvärn föreligger bland annat vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom. Då kan det vara tillåtet för vem som helst att ingripa fysiskt eller med våld på ett sätt som i andra situationer skulle utgöra brott. Även ett sådant ingripande måste dock vara proportionerligt för att vara tillåtet.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.

I Skolverket juridiska vägledning Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan finns fördjupad information om bland annat nöd och nödvärn.

Källor: 24 kapitlet brottsbalken och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 133–134.

Personalens befogenhet att ingripa fysiskt i skolan - juridisk vägledning

Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling

Disciplinära åtgärder

Vad är disciplinära åtgärder enligt skollagen?

Disciplinära åtgärder är åtgärder som under vissa förutsättningar får användas om en elev stör ordningen, uppträder olämpligt eller på annat sätt inverkar negativt på tryggheten och studieron.

De disciplinära åtgärderna får aldrig användas i bestraffande syfte. Syftet är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och skapa en bättre skolsituation för såväl eleven själv som för övriga elever och personalen. På samma sätt som när det gäller de omedelbara och tillfälliga åtgärder som all personal får vidta, får disciplinära åtgärder vidtas under förutsättning att de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Proportionalitetsprincipen innebär också att mindre ingripande åtgärder som huvudregel ska prövas först, innan mer ingripande åtgärder vidtas. Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt, och barnkonventionens bestämmelser i övrigt ska beaktas.

En disciplinär åtgärd får aldrig användas som ett alternativ till att elever ges det stöd som de har rätt till.

De disciplinära åtgärderna i skollagen är:

• utvisning från undervisningslokalen
• kvarsittning
• skriftlig varning
• tillfällig omplacering inom skolenheten
• tillfällig placering utanför den egna skolenheten
• nekat tillträde till skolenheten
• avstängning (obligatoriska skolformer)
• avstängning (frivilliga skolformer)
• omhändertagande av föremål

Källor: 1 kapitlet 10 § och 5 kapitlet 6 § skollagen, lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 326, 330 och 681, proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 189 samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 47 och 100.

Disciplinära och andra särskilda åtgärder enligt 5 kap. skollagen - juridisk vägledning

Information om barnkonventionen, Unicefs webbplats

Utvisning från undervisningslokalen

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning under vissa förutsättningar visa ut en elev från undervisningslokalen för högst resten av lektionen. Det gäller om eleven stör undervisningen eller uppträder olämpligt på något annat sätt och inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.

Om elevens olämpliga uppträdande innebär våld, hot eller kränkning får eleven visas ut utan att först ha uppmanats att ändra sitt beteende. I förarbetena tydliggörs att det främst är kränkande behandling enligt 6 kapitlet skollagen samt trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen som avses med kränkningar. Personalen ska dock inte behöva göra en bedömning av om en elevs handling vid en rättslig prövning skulle bedömas utgöra en kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier. Kravet är att det ska handla om ett beteende som typiskt sett är att uppfatta som kränkande.

Vad är kränkande behandling?

Vad är trakasserier och sexuella trakasserier?

Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under samma förutsättningar. Läraren eller handledaren ska då underrättas i efterhand.

Den disciplinära åtgärden utvisning från undervisningslokalen får inte användas för en elev i förskoleklassen.

Källor: 5 kapitlet 7 och 24 §§ skollagen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 158–159.

Tillsynsansvaret gäller vid utvisning från undervisningslokalen och vid kvarsittning

Måste utvisning från undervisningslokalen dokumenteras?

Kvarsittning

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller rektorn under samma förutsättningar som när det gäller den disciplinära åtgärden utvisning från undervisningslokalen besluta om kvarsittning.

Kvarsittning innebär att en elev under uppsikt ska stanna kvar i skolan högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats, eller att eleven ska komma till skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

Den disciplinära åtgärden kvarsittning får inte användas för en elev i förskoleklassen.

Källor: 5 kapitlet 8 och 24 §§ skollagen.

Måste ett beslut om kvarsittning dokumenteras?

Tillsynsansvaret gäller vid utvisning från undervisningslokalen och vid kvarsittning

Det tillsynsansvar som huvudmannen har för eleverna gäller även när en elev visas ut från undervisningslokalen eller när ett beslut om kvarsittning fattas. Det medför enligt förarbetena att läraren måste se till att någon i skolpersonalen utövar viss uppsikt över eleven.

Det betonas i förarbetena att lärare inte ensamma kan ta ansvar för studieron och ordningen i utbildningen. I de fall en elev visas ut från undervisningslokalen kan någon annan personal än den undervisande läraren behöva ta ansvar för elevens tillsyn. Det är viktigt för att undervisningen inte ska behöva avbrytas för övriga elever. Skolan behöver ha en organisation som innebär att det finns tillgänglig personal att tillkalla för att ta emot en elev som har blivit utvisad från undervisningslokalen därför att hen stört ordningen. Det behöver även finns personal som kan tillkallas vid behov av hjälp i akuta och svåra situationer. Det kan vara så att rektorn både tillfälligt och långsiktigt behöver omorganisera till exempel läraravlastande personal med anledning av utmaningar och behov som uppstår på skolan. Det kan också finnas behov av tillfälliga och akuta insatser från exempelvis elevhälsan.

Källor: proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 682 samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 49–51.

Tillsynsansvaret

Rektorn ansvarar för det förebyggande och upprätthållande arbetet med trygghet och studiero

Trygghet och studiero – förebygga, upprätthålla och agera

Måste utvisning från undervisningslokalen och beslut om kvarsittning dokumenteras?

Nej. Det finns inget krav på att utvisning av en elev från undervisningslokalen eller ett beslut om kvarsittning för en elev ska dokumenteras.

I förarbetena betonas dock att den som vidtagit åtgärden ändå behöver kunna motivera sitt beslut. Vikten av att huvudmannen och rektorn inom ramen för sina uppdrag följer upp att reglerna om förbud mot diskriminering och kränkande behandling efterlevs betonas också, samt vikten av att lämpliga arbetsformer utarbetas för att möjliggöra sådan uppföljning.

Källor: proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 55–56 och 59.

Beslut om avstängning krävs för att skolan ska kunna skicka hem en elev utifrån skollagens bestämmelser om trygghet och studiero

Utredning

Om en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.

Utifrån vad som kommer fram i utredningen ska rektorn se till att skolan genomför åtgärder för att få eleven att ändra sitt beteende. Rektorn kan till exempel utfärda en skriftlig varning. Det kan också handla om att ge eleven stöd i undervisningen eller annat stöd från elevhälsan.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd är uppfyllda ska en sådan utredning inledas.

Källor: 5 kapitlet 9–11 §§ skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 326.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Skriftlig varning

Efter en sådan utredning som ska göras om en elev gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, eller vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt, får rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om den skriftliga varningen.

Enligt förarbetena rör det sig i praktiken om att skriftligen dokumentera det som har framkommit och bestämts i samtal med en elev om vilka konsekvenser som elevens uppträdande kan få, om hen inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att peka på det oacceptabla i elevens uppförande.

Källor: 5 kapitlet 11 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 684.

Tillfällig omplacering inom skolenheten

I förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn under vissa förutsättningar besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den ordinarie undervisningsgruppen eller på annan plats inom skolan. Ett sådant beslut kan innebära att eleven ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp.

Ett beslut om tillfällig omplacering inom skolan kan fattas om de åtgärder som vidtagits efter en utredning av elevens beteende inte varit tillräckliga, eller om det annars är nödvändigt för att ge övriga elever trygghet och studiero.

Ett beslut om tillfällig omplacering får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin. I förarbetena betonas att en omplacering dock inte ska pågå under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Hur lång en omplacering behöver vara kan till exempel bero på behovet av olika typer av utredningar och kontakter med andra myndigheter och samhällsaktörer.

Innan rektorn fattar ett beslut om tillfällig omplacering som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut om tillfällig omplacering. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Ett beslut om tillfällig omplacering går inte att överklaga.

Källor: 5 kapitlet 12 och 24 §§, 28 kapitlet 18 § skollagen, punkt 2 till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800) samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 159.

Tillfällig placering utanför den egna skolenheten

Om tillfällig omplacering inom skolenheten inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero får rektorn besluta att en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation. Det gäller också om det inte är möjligt att genomföra en tillfällig omplacering inom skolan. Ett beslut om tillfällig placering vid en annan skola fattas gemensamt med rektorn för den mottagande skolenheten. Med ”annan plats inom huvudmannens organisation” menas en lokal som huvudmannen förfogar över men som inte tillhör en skolenhet, till exempel en kontorslokal. En tillfällig placering utanför skolenheten kan också innebära att eleven placeras vid en akutskola.

Vad är en akutskola?

Ett beslut om tillfällig placering utanför skolenheten får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Om det finns särskilda skäl får åtgärden dock gälla som längst i åtta veckor. Som exempel på vad som kan vara särskilda skäl nämns i förarbetena att andra elevers trygghet och studiero inte kan garanteras vid en återgång redan efter fyra veckor eller att det behövs längre tid än fyra veckor för att de insatser som satts in för den placerade eleven ska kunna genomföras och avslutas på ett ändamålsenligt sätt före återgången. Ett annat exempel på särskilda skäl är om eleven behöver erbjudas en annan långsiktig lösning än att återgå till sin tidigare elevgrupp vid den ordinarie skolenheten, vilket kan kräva ytterligare tid. Det kan till exempel röra sig om att eleven vid återgången till ordinarie skolgång ska placeras i en särskild undervisningsgrupp eller på en annan skolenhet inom huvudmannens organisation.

Innan rektorn fattar ett beslut om tillfällig placering som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Skolan måste informera elevens vårdnadshavare innan placeringen genomförs. Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Ett beslut om tillfällig placering utanför den egna skolenheten går inte att överklaga.

Plan för att stödja elevens återgång

Om en elev som en disciplinär åtgärd tillfälligt har placerats utanför den egna skolenheten ska det utarbetas en plan för att stödja elevens återgång till ordinarie skolgång efter den tillfälliga placeringen.

Rektorn vid den skolenhet som eleven hör till när placeringsbeslutet fattas ansvarar för att planen utarbetas. I de fall eleven är tillfälligt placerad vid en annan skolenhet ska rektorn även samråda med rektorn vid den skolenhet där eleven är tillfälligt placerad. Om eleven efter den tillfälliga placeringen ska placeras vid en annan skolenhet än den som eleven hörde till när beslutet om tillfällig placering fattades ska samråd även ske med rektorn vid den skolenhet där eleven placeras.

Enligt förarbetena kan innehållet i planen variera utifrån de specifika behov som den placerade eleven har. Vid planeringen ska det dock alltid tas hänsyn även till de andra eleverna på skolenheten så att det vid återgången finns förutsättningar att tillgodose deras rätt till trygghet och studiero. Hänsyn ska också tas till personalens trygghet.

I förarbetena betonas att även om det är rektorn som har ansvaret innebär det inte att det är rektorn ensam som ska se till att planen tas fram. Arbetet med att ta fram planen behöver normalt ske tillsammans med lärare, elevhälsa och vårdnadshavare. I vissa fall kan också socialtjänsten, polisen eller barn- och ungdomspsykiatrin behöva delta i arbetet.

Källor: 5 kapitlet 13–13 a och 24 §§, 28 kapitlet 18 § skollagen, proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 241–243 samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 160–161.

Kan en elev i en kommunal skola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

Enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp som disciplinär åtgärd kräver inte utredning om särskilt stöd

Om rektorn beslutar att en elev ska ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp som en disciplinär åtgärd, det vill säga inom ramen för ett beslut om tillfällig omplacering inom skolenheten eller ett beslut om tillfällig placering utanför skolenheten, måste de förutsättningar som krävs för att en elev ska kunna få sådan undervisning som särskilt stöd inte vara uppfyllda. Eleven behöver alltså inte ha ett åtgärdsprogram, och det måste inte finnas särskilda skäl kopplade till ett stödbehov.

Det kan dock vara så att en elevs behov av särskilt stöd utreds parallellt med att eleven är tillfälligt omplacerad som en disciplinär åtgärd. En sådan utredning kan resultera i att eleven under en längre tid bör ges undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp inom ramen för särskilt stöd. En elev i förskoleklassen kan inte ges särskilt stöd enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp.

Källor: 5 kapitlet 12–13 §§ skollagen, punkt 2 till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800) och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 240.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp?

Vad är en akutskola?

Akutskola är en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever som tillfälligt placerats utanför skolenheten enligt 5 kapitlet 13 § skollagen tillfälligt ska få utbildning utanför den egna skolenheten.

En huvudman för grundskola kan få statsbidrag för personalkostnader i akutskolor.

Källor: 23 kapitlet 12 c § skollagen och förordning (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor.

Starta och bedriva akutskola

Statsbidrag för akutskolor 2026

Undervisning i akutskola inom grundskolan får överlämnas på entreprenad till en annan huvudman inom skolväsendet

Nekat tillträde till skolenheten

I grundskolans årskurs 7–9, specialskolans årskurs 7–10 och i gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska nekas tillträde till skolenheten om

1. tillfällig placering vid en annan skolenhet eller en annan plats inom huvudmannens organisation inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjlig att genomföra, och
2. det finns synnerliga skäl för detta med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet.

Att en tillfällig placering utanför den egna skolenheten inte är tillräckligt ingripande kan enligt förarbetena både avse att sådana åtgärder inte har prövats därför att de inte bedöms vara tillräckligt verkningsfulla och att sådana åtgärder har prövats och visat sig inte vara tillräckligt verkningsfulla. Att en tillfällig placering utanför den egna skolenheten inte är möjlig att genomföra kan till exempel bero på att det inte finns praktiska förutsättningar att genomföra åtgärden.

Att det ska finnas synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, indikerar att nekat tillträde till skolenheten bara ska kunna beslutas i undantagsfall, alltså endast i de allvarligaste situationerna. Enligt förarbetena tar bestämmelsen sikte på situationer då det på grund av en elevs beteende finns en risk för att andra elevers eller personals säkerhet hotas.

Rektorn får inte delegera ett beslut om nekat tillträde till skolenheten till någon annan. Beslutet ska dokumenteras skriftligt och gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat.

Innan rektorn beslutar om nekat tillträde till skolenheten ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas.

Beslut om nekat tillträde till skolenheten får överklagas

Ett beslut om nekat tillträde till skolenheten för en elev får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Domstolen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det vill säga att det nekade tillträdet till skolenheten inte ska gälla omedelbart utan först efter att målet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 13 c–d och g §§ och 28 kapitlet 9 § skollagen, punkt 3 till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lag (2026:1198) om ändring i skollagen (2010:800),48 § förvaltningslagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 162.

Vad skulle kunna utgöra sådana synnerliga skäl som innebär att en elev får nekas tillträde till skolenheten?

Enligt förarbetena föreligger synnerliga skäl för att neka tillträde till skolenheten om det utifrån den aktuella situationen finns en risk för allvarlig våldsrelaterad brottslig verksamhet vid skolenheten. En omständighet som kan tala för att det finns en sådan risk är att eleven har samröre med gängrelaterad eller annan organiserad brottslighet. Ett antagande om att det finns en risk för brottslig verksamhet får inte enbart bygga på spekulationer eller allmänna bedömningar utan måste vara grundat på faktiska omständigheter, exempelvis uppgifter om hotelser eller andra faktiska handlanden. Det måste alltså finnas konkreta omständigheter som talar för att det finns en risk för att elevers eller personals säkerhet hotas.

Andra omständigheter som kan tala för att det finns en risk för allvarlig våldsrelaterad brottslig verksamhet vid skolenheten är enligt förarbetena till exempel att den aktuella eleven i eller utanför skolan innehar eller har innehaft vapen eller sprängmedel utan att ha rätt till det, eller att eleven har hotat eller misshandlat någon, begått något annat allvarligt våldsbrott eller allvarligt sexualbrott och att det i den aktuella situationen finns en reell otrygghet för andra elever eller personal på skolan. Brottet behöver dock inte ha riktats mot elever eller personal på skolan för att åtgärden ska kunna bli aktuell. Det ska heller inte krävas att eleven har dömts för brott för att det ska vara möjligt att neka eleven tillträde till skolenheten. Det avgörande för bedömningen är att det finns en reell risk för att eleven utgör en fara för övriga elever och personal. Däremot kan tidigare brottslighet, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, indikera att det finns en risk för att elevers eller personals säkerhet sätts i fara. En helhetsbedömning måste alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, där brottets eller brottslighetens allvar bör tillmätas betydelse.

Källa: proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 162.

Hur länge får en elev nekas tillträde till skolenheten?

Ett beslut om nekat tillträde till skolenheten för en elev får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin.

Om förutsättningarna fortfarande är uppfyllda när beslutet upphör att gälla får rektorn fatta ett nytt beslut om nekat tillträde till skolenheten.

Källor: 5 kapitlet 13 d § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 163.

Det ska framgå under vilken tid beslutet gäller samt vilka lokaler och ytor som omfattas

Av ett beslut om nekat tillträde till skolenheten ska det framgå

1. under vilken tid beslutet gäller, och
2. vilka av skolenhetens lokaler och ytor utomhus som beslutet gäller.

Att det ska framgå under vilken tid beslutet gäller innebär enligt förarbetena att beslutet behöver innehålla uppgifter om hur länge det gäller och att det bara gäller under den tid som skolverksamhet bedrivs på skolenheten.

Vidare betonas i förarbetena att ett beslut om att neka en elev tillträde bara kan gälla för elevens egen skolenhet. Det behöver vara tydligt av beslutet vilka lokaler och ytor utomhus som omfattas. Det kan exempelvis finnas lokaler som ingår i elevens skolenhet men som inte är lokaliserade i någon skolbyggnad. Skolenheten kan också samnyttja lokaler med andra verksamheter och alltså inte ensam förfoga över lokalerna. Det kan också finnas utrymmen eller områden inom en skolenhet som rektorn bedömer att det saknas behov att neka eleven tillträde till.

Källor: 5 kapitlet 13 e § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 163.

Skyldigheten att vidta åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till skolan avser utomstående och inte skolans elever

En elev som nekats tillträde ska få fjärr- eller distansundervisning

En elev som har nekats tillträde till skolenheten ska få fjärr- eller distansundervisning enligt bestämmelserna i 21 kapitlet och 22 kapitlet skollagen.

Det regleras inte i vilka fall den ena eller den andra typen av undervisning ska ges. Enligt förarbetena blir det i stället upp till rektorn att avgöra vilken typ av undervisning som ska erbjudas eller om det ska erbjudas en kombination av fjärr- och distansundervisning.

I fall där det finns delar av undervisningen, till exempel praktiska moment, som inte är möjliga att erbjuda som fjärr- eller distansundervisning finns det enligt förarbetena inget som hindrar att de praktiska momenten schemaläggs så att de genomförs när åtgärden är avslutad och eleven återfår sin undervisning i skolans lokaler medan de teoretiska momenten ges som fjärr- och distansundervisning under den tid eleven nekas tillträde till skolenheten.

Undantag får göras från vissa bestämmelser som gäller vid fjärr- eller distansundervisning

När fjärrundervisning används för en elev som har nekats tillträde till skolenheten gäller inte följande bestämmelser som annars gäller vid fjärrundervisning:

• begränsningen av vilka ämnen och i förekommande fall nivåer i ämnen som fjärrundervisning får användas i
• föreskrifter om i vilka årskurser som fjärrundervisning får användas i
• föreskrifter om elevgruppernas storlek
• föreskrifter om i vilken omfattning fjärrundervisning får användas
• kravet på att en huvudman som avser att använda fjärrundervisning ska fatta ett beslut om det (det krävs endast att beslut har fattats om nekat tillträde till skolenheten)
• att elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar
• att det ska finnas en handledare
  

När distansundervisning används för en elev som har nekats tillträde till skolenheten gäller inte följande bestämmelser som annars gäller vid distansundervisning:

• att huvudmannen ska ha fått ett godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används
• att eleven har rätt till ersättning från hemkommunen för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen och att hemkommunen ska svara för kostnader för logi under resan om eleven i anslutning till en sådan resa måste övernatta utanför det egna hemmet

Källor: 5 kapitlet 13 h §, 21 kapitlet 3 § och 22 kapitlet 6 a och 8 a §§ skollagen, 5 a kapitlet 1 a § skolförordningen, 4 a kapitlet 1 a § gymnasieförordningen samt proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 127, 129–130 och 165.

Fjärrundervisning

Distansundervisning

Nekat tillträde till skolenheten kan inte beslutas om det inte går att bedriva fjärr- eller distansundervisning

I vissa fall kan det saknas möjligheter att bedriva fjärr- och distansundervisning, exempelvis när det gäller praktiska inslag i undervisningen på yrkesprogram i gymnasieskolan. Eftersom en elev som har nekats tillträde till skolenheten ska få fjärr- eller distansundervisning är det inte möjligt att besluta om nekat tillträde till skolenheten i situationer där det till exempel endast kvarstår praktiska inslag i utbildningen. I dessa situationer kan enligt förarbetena avstängning vara en lämplig disciplinär åtgärd.

Källor: 5 kapitlet 13 h § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 130.

Beslut om nekat tillträde kräver kontinuerlig uppföljning

Rektorn ska kontinuerligt följa upp om förutsättningarna för att neka eleven tillträde till skolenheten fortfarande är uppfyllda och upphäva beslutet när de inte längre är det.

I förarbetena förtydligas att det som ska följas upp är om det med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet fortfarande finns synnerliga skäl att neka eleven tillträde till skolenheten och om det fortfarande inte är möjligt eller tillräckligt ingripande med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero att vidta åtgärder i form av en tillfällig placering utanför den egna skolenheten. Det regleras inte vilka åtgärder som behöver vidtas inom ramen för uppföljningen utan rektorn bestämmer över detta. Det centrala är att rektorn genom sin uppföljning säkerställer att eleven inte nekas tillträde till skolenheten under en längre period än nödvändigt.

Källor: 5 kapitlet 13 f § skollagen och proposition 2025/26:193 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, sidan 164.

Avstängning i grundskolan, specialskolan eller sameskolan

I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad. I en sådan situation, i förarbetena förtydligat som en akut och potentiellt farlig situation för elever eller personal, behöver mindre ingripande åtgärder inte ha prövats först för att eleven ska kunna bli avstängd.

Rektorn får även besluta om hel eller delvis avstängning om

1. en tillfällig placering utanför skolenheten inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjlig att genomföra, eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende kan enligt förarbetena exempelvis vara att eleven har ägnat sig åt drogförsäljning på skolan eller begått något annat brott som gör att andra elever inte känner sig trygga.

Eleven ska erbjudas kompensationsundervisning för den undervisning som hen går miste om på grund av avstängningen. Rektorn avgör tidpunkten för kompensationsundervisningen och i vilken form den ska erbjudas.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. Beslutet ska dokumenteras skriftligt och gäller omedelbart om rektorn inte beslutar något annat.

Innan rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen om beslutet. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.

Ett beslut om avstängning får överklagas

Ett beslut om avstängning av en elev får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Domstolen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart utan först efter att målet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 14, 16 och 24 §§ och 28 kapitlet 9 § skollagen, 48 § förvaltningslagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 243–244.

Hur länge kan en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan vara avstängd?

Ett beslut om avstängning får endast gälla den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.

En elev i en obligatorisk skolform får inte stängas av för en längre tidsperiod än två veckor och inte heller vid fler tillfällen än tre gånger per kalenderhalvår.

I förarbetena framhålls att ett av syftena med en avstängning är att ge utrymme att utreda hur den avstängda eleven, på ett ordnat sätt, kan återgå till undervisning som fungerar långsiktigt. Det framhålls också att en avstängning inte behöver innebära att all kontakt mellan skolan och eleven upphör. Exempelvis kan det i vissa fall finnas behov av att en kontakt mellan eleven och elevhälsan upprätthålls under avstängningstiden.

Källor: 5 kapitlet 15 § skollagen och proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 114–115.

Kan en elev stängas av från förskoleklassen, anpassade grundskolan eller fritidshemmet?

Nej. Det är inte möjligt att besluta om avstängning av en elev i förskoleklassen, anpassade grundskolan eller fritidshemmet.

Källa: 5 kapitlet 14 § skollagen.

Avstängning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux

I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux får huvudmannen eller rektorn besluta att helt eller delvis stänga av en elev om:

1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,
2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,
3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,
5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller
6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

För att avstängning enligt punkt 1 ska bli aktuell ska det enligt förarbetena röra sig om en akut och potentiellt farlig situation för elever eller personal. Det kan handla om ett hot som riktar sig mot enskilda personer eller mot grupper av personer, exempelvis hot mot en skola.

Avstängning utifrån punkterna 3, 4 eller 6 förutsätter att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts. Enligt förarbetena krävs det alltså att tillsägelser och varningar inte har resulterat i ett förbättrat beteende för att eleven ska få stängas av. Även utvisning från undervisningslokalen och kvarsittning kan vara sådana åtgärder som först ska ha prövats.

Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om beslutet. Om den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor ska samråd ske med socialnämnden innan beslutet fattas.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. I de fall det är rektorn (och inte huvudmannen) som fattar ett beslut om avstängning ska rektorn informera huvudmannen när beslutet har fattats.

I ett ärende om avstängning inom komvux ska huvudmannen se till att det finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.

Ett beslut om avstängning får överklagas

En rektors eller huvudmans beslut om avstängning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. Detsamma gäller om beslutet har fattats av en enskild huvudman.

Domstolen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart utan först efter att målet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 17, 21 och 24 §§ och 28 kapitlet 5 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:241), 6 och 9 §§ skollagen, 48 § förvaltningslagen, 7 kapitlet 4 § förordningen om vuxenutbildning samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 245.

Hur lång tid får ett beslut om avstängning av en elev i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux avse?

En rektors beslut om avstängning får inte avse längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår.

Samma begränsning gäller som utgångspunkt även för en huvudmans beslut om avstängning. Huvudmannen får dock besluta att avstängningen ska förlängas om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Om avstängningen förlängs på denna grund får den maximalt avse återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår.

Källa: 5 kapitlet 18 § skollagen.

Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag, till exempel apl

Utöver de generella bestämmelserna om avstängning i frivilliga skolformer finns det särskilda bestämmelser om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag. Huvudmannen eller rektorn får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller komvux, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och
2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen. Enligt förarbetena kan det till exempel handla om att det kan vara olämpligt att en elev som missbrukar narkotika får göra praktik på ett sjukhus inom ramen för en vårdutbildning.

Beslutet ska dokumenteras skriftligt. Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig. Om eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om beslutet. Om den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor ska samråd ske med socialnämnden innan beslutet fattas.

Rektorn får inte delegera ett beslut om avstängning till någon annan. I de fall det är rektorn (och inte huvudmannen) som fattar ett beslut om avstängning ska rektorn informera huvudmannen när beslutet har fattats.

I ett ärende om avstängning inom komvux ska huvudmannen se till att det finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.

Ett beslut om avstängning får överklagas

En rektors eller huvudmans beslut om avstängning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. Detsamma gäller om beslutet har fattats av en enskild huvudman.

Domstolen får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, det vill säga att avstängningen inte ska gälla omedelbart utan först efter att målet har avgjorts i förvaltningsrätten.

Källor: 5 kapitlet 19, 21 och 24 §§ och 28 kapitlet 5 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:241), 6 och 9 §§ skollagen, 48 § förvaltningslagen samt 7 kapitlet 4 § förordningen om vuxenutbildning.

Hur lång tid får ett beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag avse?

En rektors beslut om avstängning får inte avse längre tid än två veckor.

Huvudmannens beslut om avstängning från viss utbildning med praktiska inslag ska avse viss tid eller gälla utan tidsbegränsning.

I förarbetena uttalas att en elev som stängs av utan tidsbegränsning från en utbildning med praktiska inslag bör få stöd att hitta annan lämplig möjlighet att fullfölja sin utbildning eller få annan sysselsättning. Eventuellt kan utbildning på en annan studieväg vara ett lämpligt alternativ. I sista hand är bestämmelsen om kommunernas aktivitetsansvar tillämplig.

Vidare framhålls i förarbetena att en avstängning som gäller utan tidsbegränsning kan omprövas till en tidsbegränsad avstängning eller upphävas helt om det finns skäl för det. Sådana skäl kan till exemplen vara att den avstängde elevens livssituation har ändrats och att det som utgjorde grund för avstängningen därför inte längre är relevant.

Källor: 5 kapitlet 20 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan och 329 och 690.

Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA)

Får skolan skicka hem en elev som stör ordningen eller uppträder olämpligt även om förutsättningarna för en disciplinär åtgärd inte är uppfyllda?

Det finns ingen annan grund i skollagen som möjliggör att en elev skickas hem under skoldagen än vad som framgår av bestämmelserna om disciplinära åtgärder. För att ett beslut om avstängning ska få fattas behöver förutsättningarna i skollagens bestämmelser om avstängning vara uppfyllda.

I skolformer för barn och unga ska rektorn se till att en utredning görs vid upprepade ordningsstörningar eller olämpligt uppträdande från en elev. Detsamma gäller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse. Om en elev uppvisar svårigheter i sin skolsituation kan det bli aktuellt att utreda om eleven har behov av särskilt stöd.

Källor: 3 kapitlet 7 § och 5 kapitlet 6–24 §§ skollagen.

Utredning vid upprepade ordningsstörningar, upprepat olämpligt beteende eller allvarligare förseelse

När ska en utredning om särskilt stöd göras för en elev?

Omhändertagande av föremål

All personal i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får, med stöd av bestämmelser i 5 kapitlet skollagen om trygghet och studiero, omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.

Om det är annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning som omhändertagit föremålet, och om föremålet inte omedelbart kan lämnas tillbaka, ska föremålet utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en handledare vid fjärrundervisning för prövning av när det ska lämnas tillbaka. Att föremålet ska överlämnas utan onödigt dröjsmål innebär enligt förarbetena att det ska överlämnas så fort det är möjligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

I vissa fall kan ett omhändertagande av föremål behöva kombineras med tillämpning av bestämmelserna om sådana omedelbara och tillfälliga åtgärder som syftar till att tillförsäkra elever trygghet och studiero. Om en elev vid tillsägelse vägrar att lämna ifrån sig det föremål som personalen avser att omhänderta kan personalen i vissa fall behöva ingripa fysiskt. Ett krav är dock att det fysiska ingripandet står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.

Bestämmelserna i 5 kapitlet skollagen om omhändertagande av föremål gäller inte för komvux.

För skolformer för barn och unga finns även bestämmelser om omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i förebyggande syfte. Vidare är huvudregeln att mobilförbud gäller under skoldagen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan fritidshemmet samt öppen fritidsverksamhet.

Källor: 5 kapitlet 6 och 22 §§ skollagen samt proposition 2021/22:160 Skolans arbete med trygghet och studiero, sidan 249–250.

Vad innebär det att skolpersonal får vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder?

Möjlighet att ingripa fysiskt på grund av nöd och nödvärn

Omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i förebyggande syfte

Mobilförbud i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

När ska omhändertagande av ett föremål anmälas till polisen?

När ska ett föremål som omhändertagits på grund av störande, kränkande eller farlig användning senast återlämnas?

Ett föremål som har omhändertagits på grund av pågående störande, kränkande eller farlig användning ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig ett föremål som får omhändertas, eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver föremålet dock inte lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter omhändertagandet.

Ett beslut om omhändertagande av föremål ska dokumenteras skriftligt. Kravet på skriftlig dokumentation gäller dock bara om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.

För vissa kategorier av omhändertagna föremål gäller att rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt ska anmäla omhändertagandet till polisen. I dessa fall får omhändertagandet bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Källor: 5 kapitlet 23–24 §§ skollagen.

Regler för omhändertagande av föremål som påträffats vid undersökning av elevers väskor

Omhändertagande av föremål som påträffas vid en undersökning av elevers väskor eller andra föremål som elever har med sig till skolan

Ny permanent skolplacering

Kan en elev i en kommunal skola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

Ja, i undantagsfall. En elev i en kommunal grundskola eller anpassad grundskola kan få en ny skolplacering inom kommunen om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett sådant beslut är inte en disciplinär åtgärd, utan fattas enligt bestämmelserna om skolplacering.

Huvudregeln är att en elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där, vilket innebär att möjligheten till ny skolplacering ska användas med stor återhållsamhet. Enligt förarbetena bör det vara avgörande för bedömningen att det inte finns något annat sätt att tillförsäkra övriga elever en tillräckligt bra skolmiljö, och att möjligheterna att nå det eftersträvade resultatet genom andra, mindre ingripande, insatser har prövats och bedömts som otillräckliga.

En kommuns beslut om att en elev ska få en ny skolplacering med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN).

Det finns ingen motsvarande bestämmelse för fristående skolor.

Källor: 10 kapitlet 30 § (i dess lydelse enligt SFS 2015:246) och 31 §, 11 kapitlet 29 § och 30 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1315) och 28 kapitlet 12 § (i dess lydelse enligt SFS 2025:1311) skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 378–379 och 392–394.

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en viss kommunal skola?

Kan en elev i en kommunal resursskola flyttas permanent till en annan skola med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero?

Nej. Den bestämmelse som möjliggör att en elev i undantagsfall kan få en ny skolplacering inom kommunen om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero är inte tillämplig för elever som går i resursskolor.

Om en elev bedöms ha negativ inverkan på andra elevers trygghet och studiero bör resursskolan, enligt förarbetena, utvärdera om de stödåtgärder som eleven får är adekvata eller om de bör ändras. Under en kortare period, medan andra anpassningar förbereds, kan enskild undervisning vara ett alternativ. Rektorn får besluta att en elev ska ges särskilt stöd enskilt om det finns särskilda skäl. Det finns också en möjlighet för rektorn att exempelvis besluta om enskild undervisning som en disciplinär åtgärd (tillfällig omplacering inom skolenheten) om det anses nödvändigt för att ge övriga elever trygghet och studiero.

Källor: 3 kapitlet 11 §, 5 kapitlet 12 §, 9 kapitlet 17 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:1104), 10 kapitlet 31 a och 35 §§, 11 kapitlet 30 a och 34 §§ skollagen samt proposition 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, sidan 70.

Vad innebär ett beslut om enskild undervisning?

Förvaltningslagen tillämpas i ärenden som avser myndighetsutövning

Vilka regler i förvaltningslagen ska tillämpas i ärenden som innebär myndighetsutövning mot en elev?

I ärenden som innebär myndighetsutövning mot någon enskild ska ett flertal bestämmelser i förvaltningslagen tillämpas. Det gäller till exempel bestämmelser om partsinsyn, kommunikation, dokumentation av uppgifter, motivering av beslut, underrättelse om innehåll i beslut och överklagandehänvisning.

Mer utförlig information om detta finns på sidan Förvaltningslagen, som är en del av Skolverkets juridiska stöd för gymnasieantagning. Informationen på den sidan består till stor del av generell information om regelverket och innehållet kan därmed vara användbart även för andra målgrupper.

Källor: 29 kapitlet 10 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 598.

Handläggning av ärenden enligt skollagen som avser myndighetsutövning mot någon enskild

Anmälan, samverkan, information och samråd med socialnämnden

När ska anmälan göras till socialnämnden?

Myndigheter och alla som är verksamma i skollagsreglerade verksamheter är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden (göra en orosanmälan) om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Med barn avses alla personer under 18 år.

Källor: 29 kapitlet 13 § skollagen och 3 kapitlet 1 § socialtjänstlagen.

Anmäla oro för ett barn till socialnämnden

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Vilken skyldighet har huvudmannen att samverka med andra aktörer i frågor som rör barn?

Alla huvudmän för skollagsreglerade verksamheter, och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen samt skollagens bestämmelser om tystnadsplikt för enskilt bedriven verksamhet.

Källa: 29 kapitlet 13 § skollagen.

Dela information mellan skola, socialtjänst och polis

Offentlighet, sekretess, tystnadsplikt och skyddade personuppgifter

Offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän inom skolväsendet 1 januari 2027

I vilka situationer ska socialnämnden informeras om ett beslut om avstängning?

Om en elev under 18 år blir avstängd från skolan ska socialnämnden informeras om beslutet.

Källor: 5 kapitlet 16 och 21 §§ skollagen.

I vilka situationer ska samråd med socialnämnden ske innan ett beslut om avstängning eller nekat tillträde till skolenheten fattas?

Om den sammanlagda tiden för avstängning av en elev under 18 år i en frivillig skolform överstiger två veckor under ett kalenderhalvår ska samråd ske med socialnämnden innan beslutet fattas. Detsamma gäller innan rektorn beslutar att en elev ska nekas tillträde till skolenheten.

Källor: 5 kapitlet 13 g och 21 §§ skollagen.

Anmälan och lämnande av uppgifter till polisen

När ska ett omhändertagande av ett föremål anmälas till polisen?

Ett omhändertagande av ett föremål ska i vissa fall anmälas till polisen.

Det gäller om skolan från en elev har omhändertagit ett föremål som kan antas bli förverkat med stöd av vissa angivna straffrättsliga bestämmelser. Det omfattar bland annat narkotika, knivar, vapen eller föremål som har använts som hjälpmedel vid brott. I en sådan situation ska rektorn, eller den som rektorn har bestämt, skyndsamt anmäla omhändertagandet till polisen.

Detsamma gäller föremål som har påträffats och omhändertagits vid en undersökning av väskor eller andra föremål som elever har med sig, om föremålet kan antas bli förverkat med stöd av ovan nämnda straffrättsliga bestämmelser.

Källor: 5 kapitlet 23 § och 6 a kapitlet 8 § skollagen.

Regler för omhändertagande av föremål i samband med undersökning av elevers väskor

När ska misstänkta brott som begåtts av en elev anmälas till polisen?

Skyldighet att anmäla brott

Skyldighet för skolor att lämna uppgifter till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter

När har skolan en skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna?

Utbildningspersonal omfattas av förstärkt straffrättsligt skydd

Det finns särskilda straffbestämmelser i brottsbalken som skyddar intresset av att det allmännas verksamhet ska kunna fortgå obehindrad.

Förstärkt straffrättsligt skydd vid myndighetsutövning

Brottsbalkens bestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman samt förolämpning mot tjänsteman utgör ett förstärkt straffrättsligt skydd mot angrepp mot en tjänsteman vid hens myndighetsutövning. Skyddet omfattar också den myndighetsutövande tjänstemannens närstående. Personal i skolan omfattas av dessa bestämmelser vid utövande av myndighet, som exempelvis vid betygssättning.

Källor: 17 kapitlet 1–2 §§ brottsbalken.

Förstärkt straffrättsligt skydd i andra fall än vid myndighetsutövning

Utbildningspersonal inom skolväsendet kan även i andra fall än vid myndighetsutövning omfattas av förstärkt straffrättsligt skydd. Brottsbalkens straffbestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman samt angrepp mot tjänsteman gäller även om någon, på ett sätt som anges i dessa bestämmelser, angriper utbildningspersonal inom skolväsendet i personens tjänsteutövning.

Med utbildningspersonal inom skolväsendet avses i brottsbalken, enligt förarbetena, personal som ägnar sig åt utbildning inom skolväsendet. Till sådan personal räknas inte bara personer som undervisar, utan även personal som ägnar sig åt andra aktiviteter som barn och elever deltar i inom ramen för verksamheten. Som exempel på personal inom skolväsendet som omfattas nämns i förarbetena lärare, rektorer, fritidspedagoger och elevassistenter. Även andra kategorier kan omfattas beroende på vilka arbetsuppgifter de tilldelas. Exempelvis kan en vaktmästare ha i arbetsuppgift att vara rastvakt och omfattas då av skyddet.

Avgränsningen till utbildningspersonal innebär dock att personal som utför arbetsuppgifter som inte utgör utbildning, till exempel fastighetsunderhåll eller lokalvård, inte omfattas.

Källor: 17 kapitlet 5 § brottsbalken och proposition 2022/23:106 Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner, sidan 38–39.

Information om arbetsgivarens ansvar för skolpersonalens arbetsmiljö, Arbetsmiljöverkets webbplats

Relaterat

Anmäla oro för ett barn till socialnämnden

Trygghet och studiero – förebygga, upprätthålla och agera

Tillsynsansvaret

Brottsförebyggande arbete

Kränkande behandling och diskriminering

Starta och bedriva akutskola

Statsbidrag för akutskolor 2026

Skolans värdegrund