Långsammare kunskapsutveckling i sfi under pandemin

Många elever i komvux behövde längre tid för att avsluta sina kurser i svenska för invandrare (sfi) under pandemin jämfört med innan. Mest påverkades elevernas möjligheter att utveckla sina muntliga färdigheter. Det är några av slutsatserna i en intervjustudie med fem kommuner som presenteras idag.

Skolverket har intervjuat lärare och rektorer i fem kommuner om hur kunskapstappet i svenska för invandrare (sfi) i komvux ser ut. Bakgrunden till studien är den enkät som riktades till samtliga huvudmän för komvux förra året. I enkäten bedömde många huvudmän att pandemin lett till ett kunskapstapp i sfi, det vill säga att elever inte fått de kunskaper och färdigheter som de normalt sett skulle ha fått.

Färre undervisningstimmar under pandemin

Utifrån det som kommit fram i våra intervjuer kan kunskapstappet beskrivas som långsammare kunskapsutveckling. Många elever har behövt längre tid för att nå målen för utbildningen i sfi. Det syns även på nationell nivå, där statistiken visar att längden på vissa kurser kraftigt förlängts.

Den långsammare kunskapsutvecklingen beror främst på att många elever fick färre undervisningstimmar men även på att undervisningskvaliteten i vissa fall påverkades negativt när moment behövde tas bort och undervisningsmaterial förenklades.

– Kunskapstappet inom sfi verkar alltså snarare handla om en inbromsning i kunskapsutvecklingen än att elever har gått vidare i studier utan att ha fått med sig delar av utbildningen, säger Katarina Nyström, undervisningsråd på Skolverket.

Svårast att utveckla muntliga färdigheter

Enligt lärarna som deltagit i studien har det varit svårast för eleverna att utveckla sina muntliga färdigheter, som att tala, lyssna och samtala på svenska. De orsaker som nämns är att eleverna inte har kunnat interagera med sin lärare eller andra elever på samma sätt som i klassrummet när undervisningen varit på distans eller närundervisningen varit begränsad.

– Flera lärare pekar också på att eleverna inte haft möjlighet att träna på det svenska språket utanför undervisningen när samhället varit mer eller mindre stängt, säger Katarina Nyström.

Elever med kort utbildningsbakgrund har påverkats mest

Elever inom studieväg 1 och 2 har haft svårast att ta del av distansundervisningen och studera enskilt. De har generellt ett större behov av närundervisning och direkt återkoppling från läraren. Men även elever inom studieväg 3 har påverkats negativt. De har haft mer fjärr- och distansundervisning och vissa har haft svårt att få studiero i hemmet.

– Vi kan se att det på en del håll finns ett ökat intresse för distansutbildning efter pandemin. Då är det viktigt att man tar hänsyn till det som kommer fram i den här studien och liknande studier. De här elevernas behov av närundervisning måste vägas noggrant mot den flexibilitet som distansundervisningen kan innebära, säger Katarina Nyström.

Ta del av rapporten

Kunskapstappet inom svenska för invandrare

Stöd för att hantera konsekvenserna av pandemin

Stärka sfi-undervisningen efter pandemin

Koll på pandemins påverkan

Publicerades den .