Central rättning av nationella prov kan införas 2026

På uppdrag av regeringen redovisar Skolverket hur central rättning av de nationella proven kan tidigareläggas och införas i svensk skola redan år 2026. Skolverket konstaterar att bemanningen av provbedömare är en stor utmaning och samtidigt avgörande för att lyckas med tidigareläggningen av centralt rättade nationella prov.

I en redovisning till regeringen svarar nu Skolverket på hur en tidigareläggning av central rättning av nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska kan ske. Ett införande av central rättning skulle kunna äga rum ett år tidigare jämfört med det förslag som redovisades 2022. Skolverket föreslår en modell där införandet sker stegvist och föregås av tester där en mindre del av delproven rättas centralt med start höstterminen 2025.

Bemanning är den stora utmaningen

När systemet för central rättning är fullt utbyggt kommer det behövas omkring 5 000 lärare för att bedöma 400 000 elevprestationer varje år. Enligt riktlinjerna ska bedömarna vara lärare och Skolverket föreslog i en tidigare redovisning att dessa bör anställas av Skolverket. Om det inte finns tillräckligt med bedömare vid införandet kommer Skolverket att tvingas ställa in central rättning det året.

– Att vi lyckas med bemanningen är den enskilt viktigaste faktorn för att central rättning över huvud taget ska kunna genomföras. Vi föreslår därför att vi använder bemanningsföretag för att rekrytera bedömare, säger Anders Boman, chef för enheten för nationella prov på Skolverket.

Skolverket ser även andra utmaningar med en tidigareläggning av central rättning. Hela systemet med central rättning bygger på att de nationella proven genomförs digitalt i Skolverkets nya provplattform för digitala nationella prov. Med en tidigareläggning kommer myndigheten inte ha lika mycket tid att utveckla och testa systemet. Lärare kommer inte heller att ha lika mycket tid att lära sig hur bedömningen fungerar i provplattformen.

På sikt kan vi få mer likvärdiga och rättvisa bedömningar

På sikt kan central rättning minska arbetsbelastningen för lärargruppen som helhet. Dock ökar arbetsbelastningen för de lärare som kommer att ingå i systemet med att bedöma nationella prov centralt. Dessa lärare kommer att genomföra bedömningen på sin fritid och för det får de ett särskilt arvode.

– Central rättning har flera fördelar. Bedömningarna av de nationella proven blir mer likvärdiga och rättvisa. Lärarnas arbetsbelastning kan minska på sikt. Däremot ser vi inte att central rättning är lösningen för att komma tillrätta med olikvärdiga betyg. För det krävs mer genomgripande åtgärder och detta tittar betygsutredningen på för närvarande, säger Anders Boman.

Skolverket föreslår ett försiktigt och stegvist införande av central rättning. Det ökar sannolikheten för att reformen faller väl ut.

Se redovisningen till regeringen

Se även

Publicerades den .