Replik: Betygen måste bli mer likvärdiga

Skolverket välkomnar Per Måhls debattartikel och hoppas att fler är intresserade av en bred diskussion om dessa för utbildningssystemet så centrala frågor.

När det målrelaterade betygssystemet infördes på 90-talet gjordes inte några ingående analyser av hur olika betygssystem fungerade för urval. Sannolikt berodde det på att urvalsfrågan inte bedömdes bli viktig där och då. Nu vet vi att betygens roll för urval, resultatuppföljning och skolval i själva verket blev ännu viktigare.

Vi har i rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden synliggjort vilka problem som finns i dagens betygssystem, och varför ett system som bygger på enskilda lärares tolkningar av kunskapskrav inte kan leda till en likvärdig betygssättning på nationell nivå. Det är inte lärarkårens fel eller bristande förståelse för kunskapskraven som är orsaken. Frågan gäller istället hur rimligt det är att förvänta sig att varje enskild lärare ska kunna garantera att den egna tolkningen överensstämmer med alla andra lärares tolkningar runt om i hela Sverige? Vårt svar är att det verkar vara en övermäktig uppgift och med hjälp av datasimuleringar kan vi nu visa att det faktiskt går att uppnå väsentligt mer likvärdiga betyg om de nationella proven används på ett tydligare sätt.

I rapporten utvärderas ett antal olika betygsmodeller och analysen visar att tre av dessa modeller leder till ett bättre likvärdighetsutfall jämfört med dagens system. De modeller som faller bäst ut bygger på att ansvaret för betygssättningen delas mellan lärare och staten. Istället för att varken läraren eller provet ensamt avgör elevens betyg används en kombination som förenar det bästa från respektive håll. Exempelvis kan vi se att en modell med examensprov som ensamt avgör elevens betyg leder till ett sämre utfall för betygens likvärdighet än dagens system.

De modeller som ger bäst effekt bygger alla på att proven är digitala och bedöms centralt. Just nu pågår också ett arbete med att utveckla proven för att de ska bli mer stabila över tid. I rapporten lyfts även ytterligare sätt att förbättra proven.

Att som Per Måhl föreslår vänta flera år med att komma fram till att en skola satt för höga (eller för låga) betyg hjälper inte de elever som påverkats negativt. Dessutom kan en ovanligt generös betygssättning förekomma ett enskilt år men vara borta året efter. Skolverkets bedömning är att det finns bättre lösningar, även om tankarna är intressanta och någonting som också har övervägts.

Självklart är det viktigt att ta höjd för den statistiska osäkerhet som uppstår när skolorna är små. Våra analyser visar tydligt att tillförlitligheten är mycket hög när det gäller att skatta en enskild skolas genomsnittliga kunskapsnivå utifrån ett nationellt prov, om skolan inte är alltför liten till antalet elever. För mindre skolor behöver man ta fram anpassade lösningar i kommande utredningsarbete.

Det har vidtagits en mängd olika åtgärder för att hjälpa lärare att göra samstämmiga tolkningar av kraven för de olika betygen de senaste 25 åren. Per Mål föreslår i sin artikel ytterligare fortbildning av lärarna. Våra data talar samtidigt emot att lärarnas betygssättning skulle bli märkbart mer likvärdig med fler stödinsatser. Vi kan konstatera att olikvärdigheten i betygen kvarstår och därför instämmer vi i den bedömning som Betygsutredningen (SOU 2020:43) gör och föreslår fortsatta undersökningar av hur systemet kan omformas så att betygen kan bli mer likvärdiga och rättvisande. Lärarnas tid är värdefull och den tiden behöver framför allt läggas på undervisningen. Samtidigt är det väsentligt att vi har betyg som går att lita på, för varje elev som ska söka vidare men också för att beslut ska kunna fattas på riktiga grunder. Det är centralt att komma tillrätta med problemen med olikvärdiga betyg, och vi välkomnar således en diskussion om de bästa sätten att göra det på.

Anna Westerholm
Chef för avdelningen läroplaner

Anders Boman
Chef för enheten nationella prov

Repliken publicerades i Svenska Dagbladet den 20 januari 2021 Länk till annan webbplats.