Replik: Insatser för lärare gynnar även eleverna

Skolverket svarar på föräldranätverket Barn i behovs debattartikel i Svenska Dagbladet. Beskrivningen av Skolverkets och SPSM:s kompetensutvecklingsinsats i specialpedagogik stämmer inte.

Skolverket delar den oro föräldranätverket Barn i behov uttrycker över att många elever inte når målen eller har en hög skolfrånvaro. Att kunna delta i skolarbetet och få lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov är en viktig skyddsfaktor för varje elev.

Skolverket arbetar för att stödja skolor i arbetet med elevers skolnärvaro och möjlighet att nå målen. När en elev har återkommande frånvaro är det viktigt att tidigt uppmärksamma och se eleven samt att ha en tät kontakt med vårdnadshavare. Skolan behöver sätta in stöd för att förebygga ytterligare frånvaro. Åtgärderna kan till exempel handla om att stärka trygghet, anpassa schema och möjliggöra för en mer tillgänglig lärmiljö.

Föräldranätverket hävdar dock i samma debattartikel att Skolverket ”bryter mot regeringsdirektiv” och att ”de demokratiska principerna ter sig helt satta ur spel när tjänstemännen gör som de vill”. Denna kritik från föräldranätverket är inte ny men den är fortfarande felaktig.

Frågan gäller en kompetensutvecklingsinsats i specialpedagogik som riktar sig till lärare och skolor runt om i Sverige. Det är ett regeringsuppdrag som Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gemensamt ansvarar för. Skolhuvudmän kan söka statsbidrag för att delta. Sedan starten 2016 har 22 500 lärare och handledare deltagit i insatsen och kommande läsår har 14 300 lärare och handledare anmält sig för att delta. Målet med insatsen är att:

  • Stärka den specialpedagogiska kompetensen i skolan så att fler elever når målen för utbildningen.
  • Stärka lärares kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och metoder.
  • Utveckla undervisningen och lärmiljön för att kunna möta elevers olika behov och förutsättningar.

Föräldranätverket anser att Skolverket ignorerar frågan om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Enligt artikelförfattarna är insatsen ”ett kunskapslyft om npf” som ”saknar kursmoment om npf”. Vi motsätter oss den beskrivningen av insatsen. Det är inte, och har aldrig varit, en kompetensutveckling om enbart npf. Insatsen är bredare. Den omfattar alla elever och alla elevers olika behov och sätt att lära. Den som har satt sig in i materialet vet också att det stärker och fördjupar lärares kompetens i hur undervisning och lärmiljö kan utformas utifrån elevers variation i tolkning och bearbetning av information och sinnesintryck, samt variation i uppmärksamhet, arbetsminne och organiseringsförmåga. Materialet innehåller även kunskap om elevers lärande, kommunikation och samspel med andra.

SPSM har även haft dialogföreläsningar på den handledarutbildning som ingår i insatsen för att ge deltagarna stöd i att handleda kollegor kring frågeställningar inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och språkstörning ur ett pedagogiskt perspektiv. Utöver det har SPSM flera olika stöd och studiepaket om npf för lärare på sin webbplats.

I debattartikeln kritiseras även utvärderingen av kompetensutvecklingsinsatsen i specialpedagogik, och föräldranätverket ifrågasätter om insatsen kan betraktas som en framgång utifrån hur nöjda deltagarna är med den. Vi anser att målgruppens, det vill säga lärares, speciallärares och specialpedagogers, bedömning av vilka kunskaper de utvecklat och fördjupat och hur de använder sig av dem i undervisningen och i klassrummet är avgörande. Vi är övertygade om att det som kommer lärare till del också gynnar eleverna. Målet är att alla elever, utifrån sina specifika förutsättningar och behov, ska få möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter, nå kunskapsmålen och trivas och må bra i skolan.

Helena Elwin,
Chef för enheten allmändidaktik

Senast uppdaterad 08 mars 2021