Replik: Elever med dyslexi har rätt till anpassningar

Elever med läs- och skrivsvårigheter får använda stöd och anpassningar när de skriver nationella prov. Vid det prov som testar elevers läsförståelse kan eleven till exempel få längre tid på sig om det behövs. Däremot förlorar provet sitt syfte om eleven istället lyssnar på texten.

I en debattartikel i GP Länk till annan webbplats. menar författarna att Skolverket gör det svårare för elever med dyslexi vid de nationella proven i läsförståelse, då uppläsning av text inte är tillåtet. Varje år genomförs ett 50-tal nationella prov i grund- och gymnasieskolan. I alla prov kan vissa anpassningar göras så att elevens kunskaper kan prövas. Det kan handla om att eleven får förlängd provtid, vuxenstöd, fler pauser eller inspelade ljudfiler för att kunna lyssna på provmaterialet. Bekymmer uppstår dock när anpassningen krockar med vad provet är konstruerat för att pröva.

I Skolverkets definition av läsning inryms två processer: förståelsen och avkodningen. Till skillnad från artikelförfattarna ser Skolverket avkodningen som en del av läsningen, en del som är relevant att både få undervisning i, att träna på och pröva i de lägre årskurserna. När elever i årskurs 3 och 6 skriver nationella prov i läsförståelse så testas därför både förståelse för innehållet i texten och ordavkodning. Elever som behöver anpassningar i form av förlängd provtid kan få det. Men om eleven istället lyssnar på texten prövas inte elevens förmåga att avkoda text.

Tre hovrätter och Justitiekanslern har slagit fast att elever med läs- och skrivsvårigheter inte har diskriminerats vid genomförandet av de nationella prov som prövar läsförståelse. Domstolarna har även konstaterat att det finns ett berättigat syfte med att inte tillåta hjälpmedel som innebär att eleven lyssnar på texten, och att denna åtgärd är lämplig och nödvändig för att uppnå syftet med provet.

De nationella proven är viktiga och stödjer en rättvisare och mer likvärdig betygssättning. Provet i årskurs 3 är en del av Läsa-skriva-räkna-garantin som syftar till att ge skolan möjligheter att sätta in tidiga stödinsatser. Inom skolväsendet är vi överens om vikten av att elever övar på läsning (oavsett om eleven har läs- och skrivsvårigheter eller inte). Vi är naturligtvis också överens om att elever inte ska må dåligt varken av skolarbetet eller de nationella proven. Här har skolan ett stort ansvar för att avdramatisera provtillfället. Om en elev har läs- och skrivsvårigheter som innebär att svårighetsgraden på provtexterna är olämpliga, bör rektorn besluta att eleven inte ska genomföra provet. Ett annat sätt är att eleven får hjälp med att avkoda texten av en lärare. Men då prövar inte provet längre det som provet är avsett att pröva.

Anders Boman
Chef för enheten nationella prov på Skolverket

Publicerades den .