Replik: Elever måste kunna läsa för att få godkänt

Det nationella provet i svenska ska ge en god träffsäkerhet och synliggöra elevers kunskaper i svenska, och där ingår läsförmågan. Skolverket kommer noga följa upp och utvärdera den nya provbetygsmodellen för att se om förändringar behöver göras, skriver Anna Westerholm.

På senare tid har det pågått en debatt kring den nya modellen för provbetyg i de nationella proven i svenska i årskurs 9. Filippa Mannerheim hävdar i Expressen den 17 april att den nya provbetygsmodellen innebär en nivåsänkning som gör att fler elever kommer bli godkända utan att kunna läsa samt att lärarnas arbete kommer att försvåras. Skolverket vill här göra några klargöranden.

Vi vill börja med att understryka att läsning är helt central i elevernas utbildning och en viktig förmåga som skolan ska se till att eleverna behärskar när de går ut årskurs 9. En elev som inte kan läsa ska inte få ett godkänt betyg i svenska.

Grunden i svenskämnet utgörs av läsning och läsförståelse tillsammans med muntlig och skriftlig förmåga. Oavsett hur välkonstruerat ett nationellt prov är, kommer det alltid att visa elevens kunskaper vid ett enda tillfälle. Därför är nationella prov kompensatoriska, vilket innebär att vissa svagare prestationer kan vägas upp av andra starkare prestationer.

Det är inget nytt, utan så var det även innan den nya provbetygsmodellen. Vid betygssättning ska läraren göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. För betyget E måste alla betygskriterier vara uppfyllda i sin helhet, vilket innebär att en elev måste kunna läsa för att få godkänt betyg.

Sänker inte kraven

Den nya provbetygsmodellen för nationella prov togs fram efter kritik mot de trösklar som fanns inbyggda i det gamla systemet. I den nya provbetygsmodellen får läraren mer nyanserad information om elevens kunskaper, till exempel om elevens prestation ligger i det lägre spannet av betygssteget eller om prestationen ligger i det högre spannet. Tidigare hade läraren inte denna möjlighet.

Provbetyget från det nationella provet i svenska ska särskilt beaktas när läraren sätter betyg på eleven. Men det är inte det enda underlaget läraren ska utgå ifrån inför betygssättning, utan alla andra underlag som läraren har om elevens kunskap ska också vägas in. Den lärare som har en elev som visar mycket låga poäng på läsförståelsen kunde vare sig i den tidigare provbetygsmodellen eller i den nuvarande, enbart luta sig mot provbetyget på det nationella provet vid sin betygssättning. Det stämmer alltså inte att den nya provbetygsmodellen sänker kraven.

Skolverket kommer noga studera utfallet av årets prov och utvärdera betygsmodellen för att se om, och i sådana fall vilka, förändringar som behöver göras för att modellen ska vara så tillförlitlig och rättvisande som möjligt. Det kan vi lova Sveriges lärare och elever.

Anna Westerholm,
chef för läroplansavdelningen på Skolverket