Vad är fortbildning bra för?

Rapporten redogör för Skolverkets inventering av fortbildningsplaneringen, där man identifierar olika strategier och lyfter fram olika problem och möjligheter för kommunerna.

I rapporten redogörs Skolverkets inventering av fortbildningsplaneringen på central nivå i under verksamhetsåret 1991/92. Syftet har varit att identifiera olika strategier och att lyfta fram de olika problem och möjligheter som kommunerna har i samband med sin fortbildningsplanering. Inventeringen visar på svårigheterna för fortbildningen att fungera som ett styrinstrument i ett mål- och resultatorienterat styrsystem. Flertalet kommuner definierar dock fortbildning som liktydigt med långsiktigt skolutvecklingsarbete. Rapporten försöker därför ringa in var problemen ligger när det gäller att knyta an fortbildningen till att planera den utifrån skolans faktiska utvecklingsbehov. De områden som har studerats vid inventeringen är mål och utvärdering, ansvaret, planerna, utbildningsanordningarna, bristområden och bristande tillgång, samverkan samt tid och resurser. Inventeringen visar bland annat att det vanligaste är att ansvaret för fortbildningen har decentraliserats ut till de enskilda rektorsområdena. Detta har i sin tur medfört att det ställs stora krav på skolan när det gäller planering och uppföljning. Kommunerna riktar framförallt fortbildningsinsatserna till skolledarna, visar ett resultat. Att se fortbildning som synonymt med verksamhetsutveckling är vanligt i de flesta kommunerna.