Bedömning och diagnos kräver uppföljning
Om bedömning och diagnoser ska få positiva effekter är uppföljning och relevanta insatser centralt. I ”En god start” behandlas hur diagnoser, utvärderingar och andra insatser kan förbättra de yngsta barnens möjligheter att nå kunskapsmål.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Rapporten ”En god start” är främst en sammanställning av tidigare gjord forskning. I texten diskuteras om det går att tidigt identifiera barn som riskerar att komma efter i utvecklingen för att de ska få särskilt stöd.
Identifiering och klassificering av barn kan leda till negativ självuppfattning och negativa förväntningar från omgivningen, då finns en spänning mellan ”stigmatisering och stöd”. En risk med för starkt fokus på diagnoser och kunskapsutvärderingar är också att det kan innebära att undervisning riktas mot det som är enkelt mätbart.
”Det beror på”
Forskare har tittat på om bedömning får positiva eller negativa effekter och svaret blir: ”det beror på”. Om bedömning och diagnoser ska få positiva effekter är uppföljning och relevanta insatser centralt.
Det finns en ett antal utvärderingar i Sverige kring hur skolarbetet bedrivs och bör bedrivas för att hjälpa unga elever att utvecklas. Visserligen tycks skolorna ha en relativt omfattande diagnos- och bedömningsverksamhet, men samtidigt har skolorna svårt att sätta in relevanta åtgärder för att hjälpa eleverna. Man identifierar problem men konstaterar att det inte finns resurser och kompetens att åtgärda dem.
I den avslutande diskussionen lyfter forskarna fram behovet av att det utvecklas ett systematiskt kunskapsuppbyggande kring hur skolan och andra samhällsinstitutioner på bästa sätt stöttar barns och elevers kunskapsutveckling. Viktigt är dock att kunskapen kommer professionen tillgodo.
Lär av modeller som fungerar
I rapporten poängteras också nyttan av att använda sig av redan utprövade modeller som fungerar för att främja tidig kunskapsutveckling. Ett exempel som ges är det brittiska ”National Literacy Project”. Projektet har fokuserat på läs- och skrivutveckling.
Ett annat projekt som presenteras är ”Success for all”. Projektet har haft som syfte att utveckla metoder för att tidigt i förskolan identifiera barn med behov av stöd. Men tanken är också att pröva olika sätt att utveckla och hjälpa dessa barn.
Text: Johan Samuelsson
Källor:
National Literacy Project
Länk till annan webbplats.