Elever vill ha mer utvecklad återkoppling

Eleverna vill ha mer specifik återkoppling och har svårt att förstå kunskapskraven. De flesta tycker också att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Det visar en intervjustudie med elever på barn- och fritidsprogrammet om deras erfarenheter av bedömning och återkoppling av yrkeslärande.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Refererade forskare svarar självständigt för innehållet.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

I artikeln ”Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling – kritiska röster från barn- och fritidsprogrammet” beskriver Martina Wyszynska Johansson och Ingrid Henning Loeb resultaten från fokusgruppsintervjuer med 70 ungdomar från tio gymnasieskolor. Eleverna hade genomfört hälften av utbildningen när intervjuerna gjordes.

Generell återkoppling på skriftliga uppgifter

Eleverna gav uttryck för att det var skriftliga uppgifter och redovisning av skriftliga uppgifter som lärarna bedömde och gav återkoppling på. Även om de i undervisningen genomförde andra typer av uppgifter så uppfattade de att det var de skriftliga uppgifterna som låg till grund för betygsättning i yrkesämnen.

När eleverna talade om vad som var viktigt för bedömningen använde de kunskapskravens uttryck i form av översiktligt, utförligt och nyanserat., men det var tydligt att de upplevde begreppen som abstrakta och kände osäkerhet om begreppens innebörd. Däremot nämnde inte eleverna de uttryck för progression som används vad gäller handlag och procedurkunskap i yrkesämnen, med viss säkerhet och med säkerhet. Författarna lyfter fram att det mycket väl kan vara så att eleverna bedöms och får återkoppling i andra sammanhang än vid skriftliga uppgifter men i denna studie tycktes inte eleverna uppfatta detta.

Eleverna beskrev återkopplingen från lärarna som generell och kortfattad, exempelvis i form av en betygsbokstav eller ”Bra jobbat!”. De efterlyste en mer utvecklad återkoppling. Eleverna uttryckte också önskemål om återkoppling som visade framsteg och kunskapsutveckling över tid.

Negativ inställning till kamratbedömning

Några grupper var positiva till kamratbedömning och gav exempel på spontan återkoppling kamrater emellan i form av beröm för resultat och ansträngning. Eleverna uttryckte att det kan vara bra i framtida yrkesliv att kunna ge återkoppling och att det kan vara tillfälle till lärande. Det fanns också resonemang hos eleverna om återkoppling som en förutsättning för ett kollektivt yrkeslärande.

I de flesta fokusgrupper var dock inställningen till kamratbedömning negativ. De uppfattade inte kamratbedömningen som en hjälp eller som något som var värdefullt för deras utbildning. Eleverna var osäkra på vad de skulle ge respons på och de uppfattade kamratbedömning som att de skulle ge en summativ bedömning, så som lärare brukar göra, med hjälp av kunskapskraven i kurserna.

Ett problem som forskarna lyfter fram är att eleverna uppfattar att återkoppling hör samman med lärarens betygsättning och att de därför anser att det inte är deras uppgift. Elevernas osäkerhet leder också till att kamratbedömningen mest består av beröm och allmän uppmuntran. Det var också tydligt att kamratbedömningen har sociala och känslomässiga konsekvenser för relationerna, vilket kan utgöra en svårighet för eleverna.

Resultaten stämmer väl överens med hur tidigare forskning som beskriver kamratåterkoppling som en didaktisk utmaning. Det behövs en fortlöpande dialog och diskussion mellan lärare och elever om kvalitet och det bör finnas stödjande funktioner i form av exempelvis checklistor, elevexempel eller matriser. Det är också viktigt att kamratbedömningen introduceras försiktigt så att eleverna får insikt i vilka syften kamratbedömningen har och vad den kan bidra med både för dem själva och för andra.

Tre didaktiska utvecklingsområden

Författarna lyfter fram tre utvecklingsområden utifrån resultatet i studien:

  • Lärare behöver fundera över vilka uppgifter som lyfts fram och vilka kunskapskrav som tydliggörs. Det bör också bli tydligare för eleverna vilka moment i undervisningen som är betygsgrundande.
  • Den andra aspekten handlar om innehållet i återkopplingen. Kan den göras mer specifik?
  • Avslutningsvis lyfter de fram behovet av att hjälpa eleverna att få syn på sin utveckling över tid. Det kan handla om att medvetandegöra eleverna om återkopplingens roll och att synliggöra återkopplingen vid olika slags undervisningsmoment. Eleverna behöver redskap för att ge återkoppling till varandra och för att hantera den återkoppling de får.

Författarna menar att kamratåterkoppling skulle kunna fungera väl på barn- och fritidsprogrammet för att kunna utveckla kunskaper som kommunikativa förmågor, samarbete och samverkan i enlighet med examensmålen. Eleverna utbildar sig för att leda andra och kommer då att ge återkoppling. De betonar avslutningsvis vikten av att lärare får utbildning i bedömning.

Text: Agneta Grönlund

Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling - kritiska röster från barn- och fritidsprogrammet.länk till annan webbplats

Licentiatavhandling Gymnasieungdomars erfarenheter av hur yrkeslärande bedömslänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 20 mars 2019